< Propovjednik 7 >
1 Bolji je dobar glas nego skupocjeno ulje, i smrtni dan nego dan rođenja.
Ty vem vet vad gott som skall hända en människa i livet, under de fåfängliga livsdagar som hon får framleva, lik en skugga? Och vem kan säga en människa vad som efter henne skall ske under solen?
2 Bolje je ići u kuću gdje je žalost nego u kuću gdje je gozba, jer ondje je kraj svakoga čovjeka, i tko je živ, nek' primi k srcu!
Bättre är gott namn än god salva, och bättre är dödens dag än födelsedagen.
3 Bolji je jad nego smijeh, jer pod žalosnim licem srce je radosno.
Bättre än att gå i gästabudshus är det att gå i sorgehus; ty där är änden för alla människor, och den efterlevande må lägga det på hjärtat.
4 Srce je mudrih ljudi u kući žalosti, a srce bezumnih u kući veselja.
Bättre är grämelse än löje, ty av det som gör ansiktet sorgset far hjärtat väl.
5 Bolje je poslušati ukor mudra čovjeka negoli slušati hvalospjev luđaka.
De visas hjärtan äro i sorgehus, och dårarnas hjärtan i hus där man glädes.
6 Jer kao prasak trnja ispod kotla, takav je smijeh luđaka, i to je ispraznost.
Bättre är att höra förebråelser av en vis man än att få höra sång av dårar.
7 Jer smijeh od mudraca čini luđaka i veselje kvari srce.
Ty såsom sprakandet av törne under grytan, så är dårarnas löje. Också detta är fåfänglighet.
8 Bolji je svršetak stvari nego njezin početak i bolja je strpljivost od oholosti.
Ty vinningslystnad gör den vise till en dåre, och mutor fördärva hjärtat.
9 Ne nagli u srdžbu, jer srdžba počiva u srcu luđaka.
Bättre är slutet på en sak än dess begynnelse; bättre är en tålmodig man än en högmodig.
10 Ne pitaj zašto su negdašnja vremena bila bolja od ovih, jer to nije mudro pitanje.
Var icke för hastig i ditt sinne till att gräma dig, ty grämelse bor i dårars bröst.
11 Mudrost je dragocjena baština i probitak onima na koje sunce sja.
Spörj icke: »Varav kommer det att forna dagar voro bättre än våra?» Ty icke av vishet kan du fråga så.
12 Jer kao što je novac zaštita, tako je i mudrost; a prednost je mudrosti u tome što izbavlja onoga tko je ima.
Jämgod med arvgods är vishet, ja, hon är förmer i värde för dom som se solen.
13 Pogledaj djela Božja; tko može ispraviti što je on iskrivio?
Ty under vishetens beskärm är man såsom under penningens beskärm, men den förståndiges förmån är att visheten behåller sin ägare vid liv.
14 U sretan dan uživaj sreću, a u zao dan razmišljaj: Bog je stvorio jedno kao i drugo - da čovjek ne otkrije ništa od svoje budućnosti.
Se på Guds verk; vem kan göra rakt vad han har gjort krokigt?
15 Svašta vidjeh u svojemu ništavnom životu: pravednik propada unatoč svojoj pravednosti, a bezbožnik i dalje živi unatoč svojoj bezbožnosti.
Var alltså vid gott mod under den goda dagen, och betänk under den onda dagen att Gud har gjort denna såväl som den andra, för att människan icke skall kunna utfinna något om det som skall ske, när hon är borta.
16 Ne budi prepravedan i ne budi premudar; zašto da se uništavaš?
Det ena som det andra har jag sett under mina fåfängliga dagar: mången rättfärdig som har förgåtts i sin rättfärdighet, och mången orättfärdig som länge har fått leva i sin ondska.
17 Ne budi preopak i ne budi lud; zašto bi umro prije vremena?
Var icke alltför rättfärdighet, och var icke alltför mycket vis; icke vill du fördärva dig själv?
18 Dobro je da držiš jedno, ali ni drugo ne puštaj iz ruke, jer tko se boji Boga, izbavlja se od svega.
Var icke alltför orättfärdig, och var icke en dåre; icke vill du dö i förtid?
19 Mudrost mudraca veću moć daje gradu nego deset mogućnika.
Det är bäst att du håller fast vid det ena, utan att ändå släppa det andra; ty den som fruktar Gud finner en utväg ur allt detta.
20 Na zemlji nema pravednika koji, čineći dobro, ne bi nikad sagriješio.
Visheten gör den vise starkare än tio väldiga i staden.
21 I još jedno: nemoj se obazirati na govorkanje; čut ćeš možda da te sluga tvoj proklinjao;
Ty ingen människa är så rättfärdig på jorden, att hon gör vad gott är och icke begår någon synd.
22 a zna tvoje srce kako si i ti često druge proklinjao.
Akta icke heller på alla ord som man talar, eljest kunde du få höra din egen tjänare uttala förbannelser över dig.
23 Sve sam to mudrošću iskušao. Mislio sam da sam mudar, ali mi je mudrost bila nedokučiva.
Ditt hjärta vet ju att du själv mången gång har uttalat förbannelser över andra.
24 Ono što jest, daleko je i duboko, tako duboko - tko da i pronađe?
Detta allt har jag försökt att utröna genom vishet. Jag sade: »Jag vill bliva vis», men visheten förblev fjärran ifrån mig.
25 I još jednom pokušah istražiti i shvatiti mudrost i smisao, da spoznam opačinu kao ludost, a ludost kao bezumlje.
Ja, tingens väsen ligger i fjärran, djupt nere i djupet; vem kan utgrunda det?
26 Otkrih da ima nešto gorče od smrti - žena, ona je zamka, srce joj je mreža, a ruke okovi; tko je Bogu drag, izmiče joj, a grešnik je njezin sužanj.
När jag vände mig med mitt hjärta till att eftersinna och begrunda, och till att söka visheten och det som är huvudsumman, och till att förstå ogudaktigheten i dess dårskap och dåraktigheten i dess oförnuft,
27 Eto, to sam sve u svemu otkrio, veli Propovjednik.
då fann jag något som var bittrare än döden: kvinnan, hon som själv är ett nät, och har ett hjärta som är en snara, och armar som äro bojor. Den som täckes Gud kan undkomma henne, men syndaren bliver hennes fånge.
28 I još sam tražio, ali bez uspjeha. Nađoh čovjeka - jednog od tisuću, a žene ne nađoh među svima nijedne.
Se, detta fann jag, säger Predikaren, i det jag lade det ena till det andra för att komma till huvudsumman.
29 Otkrih ovo: Bog stvori čovjeka jednostavnim, a on snuje nebrojene spletke.
Något gives, som min själ beständigt har sökt, men som jag icke har funnit: väl har jag funnit en man bland tusen, men en kvinna har jag icke funnit i hela hopen. Dock se, detta har jag funnit, att Gud har gjort människorna sådana de borde vara, men själva tänka de ut mångahanda funder.