Propovjednik 7
1 Bolji je dobar glas nego skupocjeno ulje, i smrtni dan nego dan rođenja.
Ett godt rykte är bättre än god salva, och dödsens dag bättre än födelsedagen.
2 Bolje je ići u kuću gdje je žalost nego u kuću gdje je gozba, jer ondje je kraj svakoga čovjeka, i tko je živ, nek' primi k srcu!
Bättre är gå i sorgahus än i gästabådshus; uti det ena är alla menniskors ändalykt, och den lefvande lägger det uppå hjertat.
3 Bolji je jad nego smijeh, jer pod žalosnim licem srce je radosno.
Sörja är bättre än le; ty genom sorg varder hjertat förbättradt.
4 Srce je mudrih ljudi u kući žalosti, a srce bezumnih u kući veselja.
De visas hjerta är i sorgahuset, och dårars hjerta i glädjehuset.
5 Bolje je poslušati ukor mudra čovjeka negoli slušati hvalospjev luđaka.
Bättre är höra dens visas straff, än att höra dårars sång.
6 Jer kao prasak trnja ispod kotla, takav je smijeh luđaka, i to je ispraznost.
Ty dårars löje är såsom sprakande af törne under grytone; och det är ock fåfängelighet.
7 Jer smijeh od mudraca čini luđaka i veselje kvari srce.
En genvördig gör en visan oviljog, och förderfvar ett mildt hjerta.
8 Bolji je svršetak stvari nego njezin početak i bolja je strpljivost od oholosti.
Änden på ett ting är bättre än dess begynnelse; en tålig ande är bättre än en hög ande.
9 Ne nagli u srdžbu, jer srdžba počiva u srcu luđaka.
Var icke hastig till vrede; ty vreden hvilar uti ens dåras hjerta.
10 Ne pitaj zašto su negdašnja vremena bila bolja od ovih, jer to nije mudro pitanje.
Säg icke: Hvad är det, att de förra dagar voro bättre än denne? Ty du frågar sådant icke visliga.
11 Mudrost je dragocjena baština i probitak onima na koje sunce sja.
Vishet är god mild arfvedelen, och hjelper, att en kan glädja sig af solene.
12 Jer kao što je novac zaštita, tako je i mudrost; a prednost je mudrosti u tome što izbavlja onoga tko je ima.
Ty vishet beskärmar; penningar beskärma ock; men visheten gifver lif honom, som henne hafver.
13 Pogledaj djela Božja; tko može ispraviti što je on iskrivio?
Se på Guds verk; ty ho kan rätta det han gör krokot?
14 U sretan dan uživaj sreću, a u zao dan razmišljaj: Bog je stvorio jedno kao i drugo - da čovjek ne otkrije ništa od svoje budućnosti.
I goda dagar var glad, och den onda dagen tag ock till godo; ty denna skapade Gud jemte den andra, att menniskan icke skall veta hvad tillkommande är.
15 Svašta vidjeh u svojemu ništavnom životu: pravednik propada unatoč svojoj pravednosti, a bezbožnik i dalje živi unatoč svojoj bezbožnosti.
Jag hafver allahanda sett i mine fåfängelighets tid: Det är en rättfärdig, och förgås i sine rättfärdighet; och det är en ogudaktig, som länge lefver i sine ondsko.
16 Ne budi prepravedan i ne budi premudar; zašto da se uništavaš?
Var icke allt för mycket rättfärdig, ej heller för mycket vis, att du icke förderfvar dig.
17 Ne budi preopak i ne budi lud; zašto bi umro prije vremena?
Var icke allt för mycket ogudaktig, och galnas icke, att du icke dör i otid.
18 Dobro je da držiš jedno, ali ni drugo ne puštaj iz ruke, jer tko se boji Boga, izbavlja se od svega.
Det är godt att du detta fattar, och att du ock icke släpper det andra utu dina hand; ty den der Gud fruktar, han undkommer det allt.
19 Mudrost mudraca veću moć daje gradu nego deset mogućnika.
Vishet stärker den visa, mer än tio väldige, som i stadenom äro.
20 Na zemlji nema pravednika koji, čineći dobro, ne bi nikad sagriješio.
Ty det är ingen menniska på jordene, som godt gör, och icke syndar.
21 I još jedno: nemoj se obazirati na govorkanje; čut ćeš možda da te sluga tvoj proklinjao;
Lägg ock icke på hjertat allt det man säger; på det du icke skall höra din tjenare banna dig.
22 a zna tvoje srce kako si i ti često druge proklinjao.
Ty ditt hjerta vet, att du ock ofta androm bannat hafver.
23 Sve sam to mudrošću iskušao. Mislio sam da sam mudar, ali mi je mudrost bila nedokučiva.
Sådant allt hafver jag försökt visliga. Jag tänkte: Jag vill vara vis; men visheten kom långt ifrå mig.
24 Ono što jest, daleko je i duboko, tako duboko - tko da i pronađe?
Det är fjerran, hvad skall det varda? Och det är fast djupt, ho kan finnat?
25 I još jednom pokušah istražiti i shvatiti mudrost i smisao, da spoznam opačinu kao ludost, a ludost kao bezumlje.
Jag vände mitt hjerta till att förfara, och uppspörja, och uppsöka vishet och konst, till att förfara de ogudaktigas dårhet, och de galnas villfarelse;
26 Otkrih da ima nešto gorče od smrti - žena, ona je zamka, srce joj je mreža, a ruke okovi; tko je Bogu drag, izmiče joj, a grešnik je njezin sužanj.
Och fann, att en sådana qvinna, hvilkens hjerta är nät och snara, och hennes händer bojor äro, är bittrare än döden. Den Gudi täck är, han undkommer henne; men syndaren varder genom henne fången.
27 Eto, to sam sve u svemu otkrio, veli Propovjednik.
Si, det hafver jag funnit, säger Predikaren, hvart efter det andra, att jag måtte finna konst.
28 I još sam tražio, ali bez uspjeha. Nađoh čovjeka - jednog od tisuću, a žene ne nađoh među svima nijedne.
Och min själ söker ännu, och hafver intet funnit. Ibland tusende hafver jag funnit en man; men ingen qvinno hafver jag funnit ibland alla.
29 Otkrih ovo: Bog stvori čovjeka jednostavnim, a on snuje nebrojene spletke.
Allena skåda härtill: Jag hafver funnit, att Gud hafver gjort menniskona rätta; men de söka många konster.
