< ⲖⲞⲨⲔⲞⲚ 10 >

1 ⲁ̅ ⲙⲛⲛⲥⲁ ⲛⲁⲓ ⲁⲡϫⲟⲉⲓⲥ ⲥⲉⲧⲡⲕⲉϣϥⲉ ⲥⲛⲟⲟⲩⲥ ⲁϥϫⲟⲟⲩⲥⲉ ⲥⲛⲁⲩ ⲥⲛⲁⲩ ϩⲁⲧⲉϥϩⲏ ⲉⲡⲟⲗⲓⲥ ⲛⲓⲙ ⲛⲙⲙⲁ ⲛⲓⲙ ⲉⲧϥⲛⲁⲃⲱⲕ ⲉϩⲟⲩⲛ ⲉⲣⲟⲟⲩ
Men derefter udvalgte Herren ogsaa halvfjerdsindstyve andre og sendte dem ud to og to forud for sig, til hver By og hvert Sted, hvorhen han selv vilde komme.
2 ⲃ̅ ⲛⲉϥϫⲱ ⲇⲉ ⲙⲙⲟⲥ ⲛⲁⲩ ϫⲉ ⲡⲱϩⲥ ⲙⲉⲛ ⲛⲁϣⲱϥ ⲛⲉⲣⲅⲁⲧⲏⲥ ⲇⲉ ⲥⲃⲕⲏⲡⲉ ⲥⲉⲡⲥⲡϫⲟⲉⲓⲥ ⲇⲉ ⲙⲡⲱϩⲥ ϫⲉ ⲉϥⲉⲛⲉϫ ⲉⲣⲅⲁⲧⲏⲥ ⲉⲃⲟⲗ ⲉⲡⲉϥⲱϩⲥ
Og han sagde til dem: \x{201c}Høsten er stor, men Arbejderne ere faa; beder derfor Høstens Herre om, at han vil sende Arbejdere ud til sin Høst.
3 ⲅ̅ ⲃⲱⲕ ⲉⲓⲥ ϩⲏⲏⲧⲉ ⲁⲛⲟⲕ ϯϫⲟⲟⲩ ⲙⲙⲱⲧⲛ ⲛⲑⲉ ⲛϩⲉⲛϩⲓⲉⲓⲃ ⲛⲧⲙⲏⲧⲉ ⲛϩⲉⲛⲟⲩⲱⲛϣ
Gaar ud! Se, jeg sender eder som Lam midt iblandt Ulve.
4 ⲇ̅ ⲙⲡⲣϥⲓⲧⲱⲱⲙⲉ ⲟⲩⲇⲉ ⲡⲏⲣⲁ ⲟⲩⲇⲉ ⲧⲟⲟⲩⲉ ⲁⲩⲱ ⲙⲡⲣⲁⲥⲡⲁⲍⲉ ⲗⲗⲁⲁⲩ ϩⲓⲧⲉϩⲓⲏ
Bærer ikke Pung, ikke Taske, ej heller Sko; og hilser ingen paa Vejen!
5 ⲉ̅ ⲡⲏⲓ ⲇⲉ ⲉⲧⲉⲧⲛⲁⲃⲱⲕ ⲉϩⲟⲩⲛ ⲉⲣⲟϥ ⲁϫⲓⲥ ⲛϣⲟⲣⲡ ϫⲉ ϯⲣⲏⲛⲏ ⲙⲡⲉⲓⲏⲓ
Men hvor I komme ind i et Hus, siger der først: Fred være med dette Hus!
6 ⲋ̅ ⲁⲩⲱ ⲉϣⲱⲡⲉ ⲟⲩⲛϣⲏⲣⲉ ⲛⲉⲓⲣⲏⲛⲏ ⲙⲙⲁⲩ ⲉⲣⲉⲧⲉⲧⲛⲉⲓⲣⲏⲛⲏ ⲙⲧⲟⲛ ⲙⲙⲟⲥ ⲉϩⲣⲁⲓ ⲉϫⲱϥ ⲉϣⲱⲡⲉ ⲇⲉ ⲙⲙⲟⲛ ⲉⲥⲉⲕⲟⲧⲥ ⲉⲣⲱⲧⲛ
Og er der sammesteds et Fredens Barn, skal eders Fred hvile paa ham; men hvis ikke, da skal den vende tilbage til eder igen.
7 ⲍ̅ ⲉⲧⲉⲧⲛⲉϭⲱ ⲇⲉ ϩⲛ ⲟⲩⲏⲓ ⲛⲟⲩⲱⲧ ⲉⲧⲉⲧⲛⲟⲩⲱⲙ ⲁⲩⲱ ⲉⲧⲉⲧⲛⲥⲱ ⲛⲧⲟⲟⲧⲟⲩ ⲡⲉⲣⲅⲁⲧⲏⲥ ⲅⲁⲣ ⲙⲡϣⲁ ⲙⲡⲉϥⲃⲉⲕⲉ ⲙⲡⲣⲡⲱⲱⲛⲉ ⲉⲃⲟⲗ ϩⲛ ⲟⲩⲏⲓ ⲉⲩⲏⲓ
Men bliver i det samme Hus, spiser og drikker, hvad de have; thi Arbejderen er sin Løn værd. I maa ikke flytte fra Hus til Hus.
8 ⲏ̅ ⲧⲡⲟⲗⲉⲓⲥ ⲇⲉ ⲉⲧⲉⲧⲛⲁⲃⲱⲕ ⲉϩⲟⲩⲛ ⲉⲣⲟⲥ ⲛⲥⲉϣⲉⲡⲧⲏⲩⲧⲛ ⲉⲣⲟⲟⲩ ⲟⲩⲱⲙ ⲛⲛⲉⲧⲟⲩⲛⲁⲕⲁⲁⲩ ϩⲁⲣⲱⲧⲛ
Og hvor I komme ind i en By, og de modtage eder, spiser der, hvad der sættes for eder;
9 ⲑ̅ ⲁⲩⲱ ⲛⲧⲉⲧⲛⲧⲁⲗϭⲉⲛⲉⲧϣⲱⲛⲉ ⲛϩⲏⲧⲥ ⲛⲧⲉⲧⲛϫⲟⲟⲥ ⲛⲁⲩ ϫⲉ ⲁⲧⲙⲛⲧⲣⲣⲟ ⲙⲡⲛⲟⲩⲧⲉ ϩⲱⲛ ⲉϫⲱⲧⲛ
og helbreder de syge, som ere der, og siger dem: Guds Rige er kommet nær til eder.
10 ⲓ̅ ⲧⲡⲟⲗⲉⲓⲥ ⲇⲉ ⲉⲧⲉⲧⲛⲁⲃⲱⲕ ⲉϩⲟⲩⲛ ⲉⲣⲟⲥ ⲛⲥⲉⲧⲙϣⲉⲡⲧⲏⲩⲧⲛ ⲉⲣⲟⲟⲩ ⲁⲙⲏⲓⲧⲛ ⲉⲃⲟⲗ ⲉⲛⲉⲥⲡⲗⲁⲧⲓⲁ ⲛⲧⲉⲧⲛϫⲟⲟⲥ
Men hvor I komme ind i en By, og de ikke modtage eder, der skulle I gaa ud paa dens Gader og sige:
11 ⲓ̅ⲁ̅ ϫⲉ ⲡⲕⲉϣⲟⲓϣ ⲉⲛⲧⲁϥⲧⲱϭⲉ ⲉⲛⲉⲛⲟⲩⲉⲣⲏⲧⲉ ⲉⲃⲟⲗ ϩⲛ ⲧⲉⲧⲛⲡⲟⲗⲉⲓⲥ ⲧⲛϥⲱⲧⲉ ⲙⲙⲟϥ ⲛⲏⲧⲛ ⲡⲗⲏⲛ ⲉⲓⲙⲉ ⲉⲡⲁⲓ ϫⲉ ⲁⲧⲙⲛⲧⲣⲣⲟ ⲙⲡⲛⲟⲩⲧⲉ ϩⲱⲛ ⲉⲣⲱⲧⲛ
Endog det Støv, som hænger ved vore Fødder fra eders By, tørre vi af til eder; dog dette skulle I vide, at Guds Rige er kommet nær.
12 ⲓ̅ⲃ̅ ϯϫⲱ ⲙⲙⲟⲥ ⲛⲏⲧⲛ ϫⲉ ⲥⲉⲛⲁϩⲣⲟϣ ⲛϩⲏⲧ ⲉϫⲛ ⲥⲟⲇⲟⲙⲁ ϩⲙ ⲡⲉϩⲟⲟⲩ ⲉⲧⲙⲙⲁⲩ ⲉϩⲟⲩⲉⲧⲡⲟⲗⲉⲓⲥ ⲉⲧⲙⲙⲁⲩ
Men jeg siger eder, det skal gaa Sodoma taaleligere paa hin Dag end den By.
13 ⲓ̅ⲅ̅ ⲟⲩⲟⲓ ⲛⲉ ⲭⲟⲣⲁⲍⲉⲓⲛ ⲟⲩⲟⲓ ⲛⲉ ⲃⲏⲇⲥⲁⲓⲇⲁ ϫⲉ ⲉⲛⲉ ⲛⲧⲁⲛϭⲟⲙ ⲉⲛⲧⲁⲩϣⲱⲡⲉ ⲛϩⲏⲧⲧⲏⲩⲧⲛ ϣⲱⲡⲉ ϩⲛ ⲧⲩⲣⲟⲥ ⲛⲙⲥⲓⲇⲱⲛ ⲉϣϫⲉ ⲁⲩϩⲙⲟⲟⲥ ϩⲛ ⲟⲩϭⲟⲟⲩⲛⲉ ⲛⲙⲟⲩⲕⲣⲙⲉⲥ ⲉⲩⲙⲉⲧⲁⲛⲟⲓ
Ve dig, Korazin! ve dig, Bethsajda! thi dersom de kraftige Gerninger, som ere skete i eder, vare skete i Tyrus og Sidon, da havde de for længe siden omvendt sig, siddende i Sæk og Aske.
14 ⲓ̅ⲇ̅ ⲡⲗⲏⲛ ⲥⲉⲛⲁⲁⲛⲉⲭⲉ ⲛⲧⲩⲣⲟⲥ ⲛⲙⲥⲓⲇⲱⲛ ϩⲛ ⲧⲉⲕⲣⲓⲥⲓⲥ ⲉϩⲟⲩⲉⲣⲱⲧⲛ
Men det skal gaa Tyrus og Sidon taaleligere ved Dommen end eder.
15 ⲓ̅ⲉ̅ ⲛⲧⲟ ϩⲱⲱⲧⲉ ⲕⲁⲫⲁⲣⲛⲁⲟⲩⲙ ⲙⲏ ⲧⲉⲛⲁϫⲓⲥⲉ ϣⲁϩⲣⲁⲓ ⲉⲧⲡⲉ ⲥⲉⲛⲁⲛⲧⲉ ϣⲁⲁⲙⲛⲧⲉ (Hadēs g86)
Og du, Kapernaum, som er bleven ophøjet indtil Himmelen, du skal nedstødes indtil Dødsriget. (Hadēs g86)
16 ⲓ̅ⲋ̅ ⲡⲉⲧⲥⲱⲧⲙ ⲉⲣⲱⲧⲛ ⲉϥⲥⲱⲧⲙ ⲉⲣⲟⲓ ⲁⲩⲱ ⲡⲉⲧⲁⲑⲉⲧⲓ ⲙⲙⲱⲧⲛ ⲉϥⲁⲑⲉⲧⲓ ⲙⲙⲟⲓ ⲡⲉⲧⲁⲑⲉⲧⲓ ⲇⲉ ⲙⲙⲟⲓ ⲉϥⲁⲑⲉⲧⲓ ⲙⲡⲉⲛⲧⲁϥⲧⲛⲛⲟⲟⲩⲧ
Den, som hører eder, hører mig, og den, som foragter eder, foragter mig; men den, som foragter mig, foragter den, som udsendte mig.\x{201d}
17 ⲓ̅ⲍ̅ ⲁⲩⲕⲟⲧⲟⲩ ⲇⲉ ⲛϭⲓ ⲡⲉϣϥⲉⲥⲛⲟⲟⲩⲥ ϩⲛ ⲟⲩⲣⲁϣⲉ ⲉⲩϫⲱ ⲙⲙⲟⲥ ϫⲉ ⲡϫⲟⲉⲓⲥ ⲛⲕⲉⲩⲇⲁⲓⲙⲱⲛⲓⲟⲛ ⲥⲉϩⲩⲡⲟⲧⲁⲥⲥⲉ ⲛⲁⲛ ϩⲙ ⲡⲉⲕⲣⲁⲛ
Men de halvfjerdsindstyve vendte tilbage med Glæde og sagde: \x{201c}Herre! ogsaa de onde Aander ere os lydige i dit Navn.\x{201d}
18 ⲓ̅ⲏ̅ ⲡⲉϫⲁϥ ⲇⲉ ⲛⲁⲩ ϫⲉ ⲛⲉⲓⲛⲁⲩ ⲉⲡⲥⲁⲧⲁⲛⲁⲥ ⲉϥⲛⲏⲟⲩ ⲉⲡⲉⲥⲏⲧ ⲉⲃⲟⲗ ϩⲛ ⲧⲡⲉ ⲛⲑⲉ ⲛⲟⲩⲃⲣⲏϭⲉ
Men han sagde til dem: \x{201c}Jeg saa Satan falde ned fra Himmelen som et Lyn.
19 ⲓ̅ⲑ̅ ⲉⲓⲥ ϩⲏⲏⲧⲉ ⲁⲓϯ ⲛⲏⲧⲛ ⲛⲧⲉⲝⲟⲩⲥⲓⲁ ⲉϩⲱⲙ ⲉϫⲛ ⲛϩⲟϥ ⲛⲙⲟⲩⲟⲟϩⲉ ⲁⲩⲱ ⲉϫⲛ ⲧϭⲟⲙ ⲧⲏⲣⲥ ⲙⲡϫⲁϫⲉ ⲛⲧⲉⲧⲙⲗⲁⲁⲩ ϫⲓⲧⲏⲩⲧⲛ ⲛϭⲟⲛⲥ
Se, jeg har givet eder Myndighed til at træde paa Slanger og Skorpioner og over hele Fjendens Magt, og slet intet skal skade eder.
20 ⲕ̅ ⲡⲗⲏⲛ ⲙⲡⲣⲣⲁϣⲉ ϩⲙ ⲡⲁⲓ ϫⲉ ⲛⲉⲡⲛⲁ ϩⲩⲡⲟⲧⲁⲥⲥⲉ ⲛⲏⲧⲛ ⲣⲁϣⲉ ⲇⲉ ⲛⲧⲟϥ ϫⲉ ⲛⲉⲧⲛⲣⲁⲛ ⲥⲏϩ ϩⲛ ⲙⲡⲏⲩⲉ
Dog, glæder eder ikke derover, at Aanderne ere eder lydige; men glæder eder over, at eders Navne ere indskrevne i Himlene.\x{201d}
21 ⲕ̅ⲁ̅ ϩⲛ ⲧⲉⲩⲛⲟⲩ ⲇⲉ ⲉⲧⲙⲙⲁⲩ ⲁϥⲧⲉⲗⲏⲗ ϩⲙ ⲡⲉⲡⲛⲁ ⲉⲧⲟⲩⲁⲁⲃ ⲡⲉϫⲁϥ ϫⲉ ϯⲉⲝⲟⲙⲟⲗⲟⲅⲓ ⲛⲁⲕ ⲡⲁⲓⲱⲧ ⲡϫⲟⲉⲓⲥ ⲛⲧⲡⲉ ⲛⲙⲡⲕⲁϩ ϫⲉ ⲁⲕϩⲉⲡⲛⲁⲓ ⲉⲛⲥⲟⲫⲟⲥ ⲛⲙⲛⲥⲁⲃⲉ ⲁⲕϭⲟⲗⲡⲟⲩ ⲉⲃⲟⲗ ⲉϩⲉⲛϣⲏⲣⲉ ϣⲏⲙ ⲁϩⲉ ⲡⲁⲓⲱⲧ ϫⲉ ⲧⲁⲓ ⲧⲉ ⲑⲉ ⲉⲛⲧⲁⲥⲣⲁⲛⲁⲕ ⲙⲡⲉⲕⲙⲧⲟ ⲉⲃⲟⲗ
I den samme Stund frydede Jesus sig i den Helligaand og sagde: \x{201c}Jeg priser dig, Fader, Himmelens og Jordens Herre! fordi du har skjult dette for vise og forstandige og aabenbaret det for umyndige. Ja, Fader! thi saaledes skete det, som var velbehageligt for dig.
22 ⲕ̅ⲃ̅ ⲁⲩϯ ⲛⲁⲓ ⲛϩⲱⲃ ⲛⲓⲙ ⲉⲃⲟⲗ ϩⲓⲧⲙ ⲡⲁⲓⲱⲧ ⲁⲩⲱ ⲙⲙⲛⲗⲁⲁⲩ ⲥⲟⲟⲩⲛ ϫⲉ ⲛⲓⲙ ⲡⲉ ⲡϣⲏⲣⲉ ⲛⲥⲁⲡⲓⲱⲧ ⲏ ⲛⲓⲙ ⲡⲉ ⲡⲓⲱⲧ ⲛⲥⲁⲡϣⲏⲣⲉ ⲁⲩⲱ ⲡⲉⲧⲉⲣⲉ ⲡϣⲏⲣⲉ ⲛⲁⲟⲩⲁϣϥ ϣⲁϥϭⲱⲗⲡ ⲛⲁϥ ⲉⲃⲟⲗ
Alle Ting ere mig overgivne af min Fader; og ingen kender, hvem Sønnen er, uden Faderen, og hvem Faderen er, uden Sønnen og den, for hvem Sønnen vil aabenbare ham.\x{201d}
23 ⲕ̅ⲅ̅ ⲁϥⲕⲟⲧϥ ⲇⲉ ⲉⲙⲙⲁⲑⲏⲧⲏⲥ ⲛⲥⲁⲟⲩⲥⲁ ⲡⲉϫⲁϥ ⲛⲁⲩ ϫⲉ ⲛⲁⲓⲁⲧⲟⲩ ⲛⲃⲃⲁⲗ ⲉⲧⲛⲁⲩ ⲉⲛⲉⲧⲉⲧⲛⲛⲁⲩ ⲉⲣⲟⲟⲩ
Og han vendte sig til Disciplene og sagde særligt til dem: \x{201c}Salige ere de Øjne, som se det, I se.
24 ⲕ̅ⲇ̅ ϯϫⲱ ⲅⲁⲣ ⲙⲙⲟⲥ ⲛⲏⲧⲛ ϫⲉ ⲁϩⲁϩ ⲙⲡⲣⲟⲫⲏⲧⲏⲥ ϩⲓⲣⲣⲟ ⲟⲩⲉϣ ⲛⲁⲩ ⲉⲛⲉⲧⲉⲧⲛⲛⲁⲩ ⲉⲣⲟⲟⲩ ⲙⲡⲟⲩⲛⲁⲩ ⲁⲩⲱ ⲉⲥⲱⲧⲙ ⲉⲣⲟⲓ ⲉⲛⲉⲧⲉⲧⲛⲥⲱⲧⲙ ⲉⲣⲟⲟⲩ ⲙⲡⲟⲩⲥⲱⲧⲙ
Thi jeg siger eder, at mange Profeter og Konger have villet se det, I se, og have ikke set det, og høre det, I høre, og have ikke hørt det.\x{201d}
25 ⲕ̅ⲉ̅ ⲉⲓⲥⲟⲩⲛⲟⲙⲓⲕⲟⲥ ⲇⲉ ⲁϥⲧⲱⲟⲩⲛ ⲉϥⲡⲉⲓⲣⲁⲍⲉ ⲙⲙⲟϥ ⲉϥϫⲱ ⲙⲙⲟⲥ ϫⲉ ⲡⲥⲁϩ ⲉⲓⲛⲁⲣⲟⲩ ⲧⲁⲕⲗⲏⲣⲟⲛⲟⲙⲓ ⲙⲡⲱⲛϩ ϣⲁ ⲉⲛⲉϩ (aiōnios g166)
Og se, en lovkyndig stod op og fristede ham og sagde: \x{201c}Mester! hvad skal jeg gøre, for at jeg kan arve et evigt Liv?\x{201d} (aiōnios g166)
26 ⲕ̅ⲋ̅ ⲛⲧⲟϥ ⲇⲉ ⲡⲉϫⲁϥ ϫⲉ ⲟⲩ ⲡⲉⲧⲥⲏϩ ϩⲙ ⲡⲛⲟⲙⲟⲥ ⲉⲕⲱϣ ⲛⲁϣ ⲛϩⲉ
Men han sagde til ham: \x{201c}Hvad er der skrevet i Loven, hvorledes læser du?\x{201d}
27 ⲕ̅ⲍ̅ ⲛⲧⲟϥ ⲇⲉ ⲡⲉϫⲁϥ ϫⲉ ⲉⲕⲉⲙⲉⲣⲉ ⲡϫⲟⲉⲓⲥ ⲡⲉⲕⲛⲟⲩⲧⲉ ϩⲙ ⲡⲉⲕϩⲏⲧ ⲧⲏⲣϥ ⲛⲙ ⲧⲉⲕⲯⲩⲭⲏ ⲧⲏⲣⲥ ⲛⲙ ⲧⲉⲕϭⲟⲙ ⲧⲏⲣⲥ ⲙⲛ ⲛⲉⲕⲙⲉⲉⲩⲉ ⲧⲏⲣⲟⲩ ⲁⲩⲱ ⲡⲉⲧϩⲓⲧⲟⲩⲱⲕ ⲛⲧⲉⲕϩⲉ
Men han svarede og sagde til ham: \x{201c}Du skal elske Herren din Gud af hele dit Hjerte og med hele din Sjæl og med hele din Styrke og med hele dit Sind, og din Næste som dig selv.\x{201d}
28 ⲕ̅ⲏ̅ ⲡⲉϫⲁϥ ⲇⲉ ⲛⲁϥ ϫⲉ ⲁⲕⲟⲩⲱϣⲃ ϩⲛ ⲟⲩⲥⲟⲟⲩⲧⲛ ⲁⲣⲓ ⲡⲁⲓ ⲁⲩⲱ ⲕⲛⲁⲱⲛϩ
Men han sagde til ham: \x{201c}Du svarede ret; gør dette, saa skal du leve.\x{201d}
29 ⲕ̅ⲑ̅ ⲛⲧⲟϥ ⲇⲉ ⲉϥⲟⲩⲉϣ ⲧⲙⲁⲓⲟϥ ⲡⲉϫⲁϥ ⲛⲓⲏⲥ ϫⲉ ⲛⲓⲙ ⲡⲉ ⲡⲉⲧϩⲓⲧⲟⲩⲱⲓ
Men han vilde gøre sig selv retfærdig og sagde til Jesus: \x{201c}Hvem er da min Næste?\x{201d}
30 ⲗ̅ ⲁⲓⲏⲥ ⲟⲩⲱϣⲃ ⲡⲉϫⲁϥ ⲛⲁϥ ϫⲉ ⲟⲩⲣⲱⲙⲉ ⲡⲉⲛⲧⲁϥⲉⲓ ⲉⲃⲟⲗ ϩⲛ ⲑⲓⲉⲣⲟⲥⲟⲗⲩⲙⲁ ⲉⲓⲉⲣⲓⲭⲱ ⲁϥⲉⲓ ⲉⲧⲟⲟⲧⲟⲩ ⲛϩⲉⲛⲙⲁ ⲛⲥⲟⲟⲛⲉ ⲛⲁⲓ ⲇⲉ ⲁⲩⲕⲁⲁϥ ⲕⲁϩⲏⲟⲩ ⲁⲩϫϥϩⲉⲛⲥⲁϣ ⲁⲩⲃⲱⲕ ⲁⲩⲕⲁⲁϥ ⲉϥⲟ ⲙⲡϣⲙⲟⲩ
Men Jesus svarede og sagde: \x{201c}Et Menneske gik ned fra Jerusalem til Jeriko, og han faldt iblandt Røvere, som baade klædte ham af og sloge ham og gik bort og lode ham ligge halvdød.
31 ⲗ̅ⲁ̅ ϩⲛ ⲟⲩϣⲥⲛⲉ ⲇⲉ ⲁⲩⲟⲩⲏⲏⲃ ⲉⲓ ⲉⲡⲉⲥⲏⲧ ϩⲓⲧⲉϩⲓⲏ ⲉⲧⲙⲙⲁⲩ ⲁϥⲛⲁⲩ ⲉⲣⲟϥ ⲁϥⲥⲁⲁⲧϥ
Men ved en Hændelse gik en Præst den samme Vej ned, og da han saa ham, gik han forbi.
32 ⲗ̅ⲃ̅ ϩⲟⲙⲟⲓⲱⲥ ⲟⲛ ⲟⲩⲗⲉⲩⲉⲧⲏⲥ ⲛⲧⲉⲣⲉϥⲉⲓ ⲉϫⲙⲡⲙⲁ ⲉⲧⲙⲙⲁⲩ ⲁϥⲛⲁⲩ ⲉⲣⲟϥ ⲁϥⲥⲁⲁⲧϥ
Ligesaa ogsaa en Levit; da han kom til Stedet, gik han hen og saa ham og gik forbi.
33 ⲗ̅ⲅ̅ ⲁⲩⲥⲁⲙⲁⲣⲓⲧⲏⲥ ⲇⲉ ⲉϥⲙⲟⲟϣⲉ ⲉⲓ ⲉϫⲱϥ ⲁϥⲛⲁⲩ ⲉⲣⲟϥ ⲁϥϣⲛϩⲧⲏϥ ⲉϩⲣⲁⲓ ⲉϫⲱϥ
Men en Samaritan, som var paa Rejse, kom til ham, og da han saa ham, ynkedes han inderligt.
34 ⲗ̅ⲇ̅ ⲁϥϯ ⲡⲉϥⲟⲩⲟⲓ ⲉⲣⲟϥ ⲁϥⲙⲟⲩⲣ ⲛⲛⲉϥⲥⲁϣ ⲁϥⲡⲱϩⲧ ⲛⲟⲩⲛⲉϩ ⲉϫⲱⲟⲩ ⲛⲙⲟⲩⲏⲣⲡ ⲁϥⲧⲁⲗⲟϥ ⲉϫⲛ ⲡⲉϥⲧⲃⲛⲏ ⲙⲙⲓⲛ ⲙⲙⲟϥ ⲁϥⲛⲧϥ ⲉⲩⲡⲁⲛⲧⲟⲭⲓⲟⲛ ⲁϥϥⲓⲡⲉϥⲣⲟⲟⲩϣ
Og han gik hen til ham, forbandt hans Saar og gød Olie og Vin deri, løftede ham op paa sit eget Dyr og førte ham til et Herberge og plejede ham.
35 ⲗ̅ⲉ̅ ⲙⲡⲉϥⲣⲁⲥⲧⲉ ⲇⲉ ⲉϥⲛⲏⲟⲩ ⲉⲃⲟⲗ ⲁϥϯϥⲕⲏⲧⲉ ⲙⲡⲡⲁⲛⲧⲟⲭⲉⲩⲥ ⲡⲉϫⲁϥ ⲛⲁϥ ϫⲉ ϥⲓⲡⲉϥⲣⲟⲟⲩϣ ⲁⲩⲱ ⲡⲉⲧⲕⲛⲁϫⲟϥ ⲉⲃⲟⲗ ⲉⲣⲟϥ ⲉⲓϣⲁⲛⲕⲧⲟⲓ ϯⲛⲁⲧⲁⲁϥ ⲛⲁⲕ
Og den næste Dag tog han to Denarer frem og gav Værten dem og sagde: Plej ham! og hvad mere du lægger ud, vil jeg betale dig, naar jeg kommer igen.
36 ⲗ̅ⲋ̅ ⲛⲓⲙ ⲙⲡⲉⲓϣⲟⲙⲛⲧ ⲛⲛⲁϩⲣⲁⲕ ⲡⲉⲛⲧⲁϥⲣ ⲡⲉⲧϩⲓⲧⲟⲩⲱϥ ⲙⲡⲉⲛⲧⲁϥⲉⲓ ⲉⲧⲟⲟⲧⲟⲩ ⲛⲛⲥⲟⲟⲛⲉ
Hvilken af disse tre tykkes dig nu at have været hans Næste, der var falden iblandt Røverne?\x{201d}
37 ⲗ̅ⲍ̅ ⲛⲧⲟϥ ⲇⲉ ⲡⲉϫⲁϥ ⲛⲁϥ ϫⲉ ⲡⲉⲛⲧⲁϥⲣⲡⲛⲁ ⲛⲙⲙⲁϥ ⲡⲉ ⲡⲉϫⲉ ⲓⲏⲥ ⲇⲉ ⲛⲁϥ ϫⲉ ⲃⲱⲕ ϩⲱⲱⲕ ⲛⲅⲉⲓⲣⲉ ϩⲓⲛⲁⲓ
Men han sagde: \x{201c}Han, som øvede Barmhjertighed imod ham.\x{201d} Og Jesus sagde til ham: \x{201c}Gaa bort, og gør du ligesaa!\x{201d}
38 ⲗ̅ⲏ̅ ϩⲙ ⲡⲧⲣⲉⲩⲙⲟⲟϣⲉ ⲇⲉ ⲛⲧⲟϥ ⲁϥⲃⲱⲕ ⲉϩⲟⲩⲛ ⲉⲩϯⲙⲉ ⲁⲩⲥϩⲓⲙⲉ ⲉⲡⲉⲥⲣⲁⲛ ⲡⲉ ⲙⲁⲣⲑⲁ ϣⲟⲡϥ ⲉⲣⲟⲥ
Men det skete, medens de vare paa Vandring, gik han ind i en Landsby; og en Kvinde ved Navn Martha modtog ham i sit Hus.
39 ⲗ̅ⲑ̅ ⲛⲉⲟⲩⲛⲧⲥ ⲟⲩⲥⲱⲛⲉ ⲇⲉ ⲡⲉ ⲉϣⲁⲩⲙⲟⲩⲧⲉ ⲉⲣⲟⲥ ϫⲉ ⲙⲁⲣⲓⲁ ⲧⲁⲓ ⲇⲉ ⲁⲥϩⲙⲟⲟⲥ ϩⲁⲧⲛ ⲟⲩⲉⲣⲏⲧⲉ ⲙⲡϫⲟⲉⲓⲥ ⲁⲥⲥⲱⲧⲙ ⲉⲡⲉϥϣⲁϫⲉ
Og hun havde en Søster, som hed Maria, og hun satte sig ved Herrens Fødder og hørte paa hans Tale.
40 ⲙ̅ ⲙⲁⲣⲑⲁ ⲇⲉ ⲛⲉⲥⲡⲉⲣⲓⲥⲡⲁ ⲡⲉ ⲉⲩⲛⲟϭ ⲛⲇⲓⲁⲕⲟⲛⲓⲁ ⲁⲥⲁϩⲉⲣⲁⲧⲥ ⲉϫⲱϥ ⲡⲉϫⲁⲥ ⲛⲁϥ ϫⲉ ⲡϫⲟⲉⲓⲥ ⲙⲡⲉⲕⲣⲟⲟⲩϣ ⲁⲛ ⲡⲉ ϫⲉ ⲁⲧⲁⲥⲱⲛⲉ ⲕⲁⲁⲧ ⲙⲁⲩⲁⲁⲧ ⲉⲓⲇⲓⲁⲕⲟⲛⲓ ⲁϫⲓⲥ ϭⲉ ⲛⲁⲥ ϫⲉⲕⲁⲥ ⲉⲥⲉⲡⲱϣⲛ ⲉⲣⲟⲓ
Men Martha havde travlt med megen Opvartning; og hun kom hen og sagde: \x{201c}Herre! bryder du dig ikke om, at min Søster har ladet mig opvarte ene? Sig hende dog, at hun skal hjælpe mig.\x{201d}
41 ⲙ̅ⲁ̅ ⲁⲡϫⲟⲉⲓⲥ ⲇⲉ ⲟⲩⲱϣⲃ ⲛⲁⲥ ⲡⲉϫⲁϥ ϫⲉ ⲙⲁⲣⲑⲁ ⲙⲁⲣⲑⲁ ⲧⲉϥⲓⲣⲟⲟⲩϣ ϩⲁϩⲁϩ ⲁⲩⲱ ⲧⲉϣⲧⲣⲧⲱⲣ
Men Herren svarede og sagde til hende: \x{201c}Martha! Martha! du gør dig Bekymring og Uro med mange Ting;
42 ⲙ̅ⲃ̅ ⲟⲩⲁ ⲇⲉ ⲡⲉⲧⲟⲩⲣⲭⲣⲓⲁ ⲙⲙⲟϥ ⲙⲁⲣⲓⲁ ⲅⲁⲣ ⲁⲥⲥⲉⲧⲡ ⲧⲧⲟ ⲛⲁⲥ ⲉⲧⲛⲁⲛⲟⲩⲥ ⲧⲁⲓ ⲉⲛⲥⲉⲛⲁϥⲓⲧⲥ ⲛⲧⲟⲟⲧⲥ ⲁⲛ
men eet er fornødent. Maria har valgt den gode Del, som ikke skal tages fra hende.\x{201d}

< ⲖⲞⲨⲔⲞⲚ 10 >