< 約伯記 6 >
Då tog Job till orda och sade:
2 惟願我的煩惱稱一稱, 我一切的災害放在天平裏;
Ack att min grämelse bleve vägd och min olycka lagd jämte den på vågen!
Se, tyngre är den nu än havets sand, därför kan jag icke styra mina ord.
4 因全能者的箭射入我身; 其毒,我的靈喝盡了; 上帝的驚嚇擺陣攻擊我。
Ty den Allsmäktiges pilar hava träffat mig, och min ande indricker deras gift; ja, förskräckelser ifrån Gud ställa sig upp mot mig.
Icke skriar vildåsnan, när hon har friskt gräs, icke råmar oxen, då han står vid sitt foder?
Men vem vill äta den mat som ej har smak eller sälta, och vem finner behag i slemörtens saft?
Så vägrar nu min själ att komma vid detta, det är för mig en vämjelig spis.
Ack att min bön bleve hörd, och att Gud ville uppfylla mitt hopp!
O att det täcktes Gud att krossa mig, att räcka ut sin hand och avskära mitt liv!
10 我因沒有違棄那聖者的言語, 就仍以此為安慰, 在不止息的痛苦中還可踴躍。
Då funnes ännu för mig någon tröst, jag kunde då jubla, fastän plågad utan förskoning; jag har ju ej förnekat den Heliges ord.
11 我有甚麼氣力使我等候? 我有甚麼結局使我忍耐?
Huru stor är då min kraft, eftersom jag alltjämt bör hoppas? Och vad väntar mig för ände, eftersom jag skall vara tålig?
12 我的氣力豈是石頭的氣力? 我的肉身豈是銅的呢?
Min kraft är väl ej såsom stenens, min kropp är väl icke av koppar?
13 在我豈不是毫無幫助嗎? 智慧豈不是從我心中趕出淨盡嗎?
Nej, förvisso gives ingen hjälp för mig, var utväg har blivit mig stängd.
14 那將要灰心、離棄全能者、 不敬畏上帝的人, 他的朋友當以慈愛待他。
Den förtvivlade borde ju röna barmhärtighet av sin vän, men se, man övergiver den Allsmäktiges fruktan,
15 我的弟兄詭詐,好像溪水, 又像溪水流乾的河道。
Mina bröder äro trolösa, de äro såsom regnbäckar, ja, lika bäckarnas rännilar, som snart sina ut,
som väl kunna gå mörka av vinterns flöden, när snön har fallit och gömt sig i dem,
17 天氣漸暖就隨時消化, 日頭炎熱便從原處乾涸。
men som åter försvinna, när de träffas av hettan, och torka bort ifrån sin plats, då värmen kommer.
18 結伴的客旅離棄大道, 順河偏行,到荒野之地死亡。
Vägfarande där i trakten vika av till dem, men de finna allenast ödslighet och måste förgås.
Temas vägfarande skådade dithän, Sabas köpmanståg hoppades på dem;
men de kommo på skam i sin förtröstan, de sågo sig gäckade, när de hade hunnit ditfram.
Ja, likaså ären I nu ingenting värda, handfallna stån I av förfäran och förskräckelse.
22 我豈說:請你們供給我, 從你們的財物中送禮物給我?
Har jag då begärt att I skolen giva mig gåvor, taga av edert gods för att lösa mig ut,
23 豈說:拯救我脫離敵人的手嗎? 救贖我脫離強暴人的手嗎?
att I skolen rädda mig undan min ovän, köpa mig fri ur våldsverkares hand?
24 請你們教導我,我便不作聲; 使我明白在何事上有錯。
Undervisen mig, så vill jag tiga, lären mig att förstå vari jag har farit vilse.
25 正直的言語力量何其大! 但你們責備是責備甚麼呢?
Gott är förvisso uppriktigt tal, men tillrättavisning av eder, vad båtar den?
26 絕望人的講論既然如風, 你們還想要駁正言語嗎?
Haven I då i sinnet att hålla räfst med ord, och skall den förtvivlade få tala för vinden?
Då kasten I väl också lott om den faderlöse, då lären I väl köpslå om eder vän!
Dock, må det nu täckas eder att akta på mig; icke vill jag ljuga eder mitt i ansiktet.
29 請你們轉意,不要不公; 請再轉意,我的事有理。
Vänden om! Må sådan orätt icke ske; ja, vänden ännu om, ty min sak är rättfärdig!
30 我的舌上豈有不義嗎? 我的口裏豈不辨奸惡嗎?
Skulle väl orätt bo på min tunga, och min mun, skulle den ej förstå vad fördärvligt är?