诗篇 73
1 亚萨的诗。 神实在恩待以色列那些清心的人！
En Psalm Assaphs. Visserliga hafver Israel Gud till tröst, der man rent hjerta hafver.
2 至于我，我的脚几乎失闪； 我的脚险些滑跌。
Men jag hade sånär stapplat med mina fötter; mine steg hade fulltnär sluntit.
3 我见恶人和狂傲人享平安就心怀不平。
Ty mig förtröt om de stortaliga, då jag såg, att dem ogudaktigom väl gick.
4 他们死的时候没有疼痛； 他们的力气却也壮实。
Ty de äro i ingen dödsfara, utan stå faste såsom ett palats.
5 他们不像别人受苦， 也不像别人遭灾。
De äro icke i olycko, såsom andra menniskor, och varda icke, såsom andra menniskor, plågade.
6 所以，骄傲如链子戴在他们的项上； 强暴像衣裳遮住他们的身体。
Derföre måste deras stolthet vara en kostelig ting, och deras öfvervåld måste heta allt väl gjordt.
7 他们的眼睛因体胖而凸出； 他们所得的，过于心里所想的。
De svälla i ansigtet som en fet buk; de göra hvad dem lyster.
8 他们讥笑人，凭恶意说欺压人的话； 他们说话自高。
De förakta all ting, och tala illa derom; och tala och lasta högmodeliga.
9 他们的口亵渎上天； 他们的舌毁谤全地。
Hvad de tala, det måste vara taladt neder af himmelen; hvad de säga, det måste gälla på jordene.
10 所以 神的民归到这里， 喝尽了满杯的苦水。
Derföre faller dem den menige man till; förty de nyttja deras vatten tillfyllest;
11 他们说： 神怎能晓得？ 至高者岂有知识呢？
Och säga: Hvad skulle Gud fråga efter dem? Hvad skulle den Högste sköta om dem?
12 看哪，这就是恶人； 他们既是常享安逸，财宝便加增。
Si, det äro de ogudaktige, de äro lyckosamme i verldene, och varda rike.
13 我实在徒然洁净了我的心， 徒然洗手表明无辜。
Skall det då fåfängt vara, att mitt hjerta ostraffeliga lefver, och jag mina händer i oskyldighet tvår;
14 因为，我终日遭灾难； 每早晨受惩治。
Och varder plågad dagliga, och min näpst är hvar morgon för handene?
15 我若说，我要这样讲， 这就是以奸诈待你的众子。
Jag hade fulltnär så sagt som de; men si, dermed hade jag fördömt all din barn, som någon tid varit hafva.
16 我思索怎能明白这事， 眼看实系为难，
Jag tänkte till att jag det begripa måtte; men det var mig för svårt;
17 等我进了 神的圣所， 思想他们的结局。
Tilldess jag gick in uti Guds helgedom, och märkte uppå deras ända.
18 你实在把他们安在滑地， 使他们掉在沉沦之中。
Men du satte dem på det hala, och förstörte dem i grund.
19 他们转眼之间成了何等的荒凉！ 他们被惊恐灭尽了。
Huru snart varda de till intet! De förgås, och få en ända med förskräckelse.
20 人睡醒了，怎样看梦； 主啊，你醒了也必照样轻看他们的影像。
Såsom en dröm, när en uppvaknar; så gör du, Herre, deras beläte i stadenom försmädt.
21 因而，我心里发酸， 肺腑被刺。
Men det gör mig ondt i hjertat, och stinger mig i mina njurar;
22 我这样愚昧无知， 在你面前如畜类一般。
Att jag måste vara en dåre, och intet veta; och måste vara som ett vilddjur för dig.
23 然而，我常与你同在； 你搀着我的右手。
Likväl blifver jag städse vid dig; ty du håller mig vid mina högra hand.
24 你要以你的训言引导我， 以后必接我到荣耀里。
Du leder mig efter ditt råd, och upptager mig på ändalyktone med äro.
25 除你以外，在天上我有谁呢？ 除你以外，在地上我也没有所爱慕的。
När jag hafver dig, så frågar jag efter himmel och jord intet.
26 我的肉体和我的心肠衰残； 但 神是我心里的力量， 又是我的福分，直到永远。
Om mig än kropp och själ försmäktade, så äst du dock, Gud, alltid mins hjertas tröst, och min del.
27 远离你的，必要死亡； 凡离弃你行邪淫的，你都灭绝了。
Ty si, de som ifrå dig vika, de skola förgås. Du förgör alla dem som emot dig hor bedrifva.
28 但我亲近 神是与我有益； 我以主耶和华为我的避难所， 好叫我述说你一切的作为。
Men det är min glädje, att jag håller mig intill Gud, och sätter mitt hopp till Herran, Herran, att jag må förkunna, huru du det gör.
