诗篇 2

1 外邦为什么争闹？ 万民为什么谋算虚妄的事？

Varför larma hedningarna och tänka folken fåfänglighet?

2 世上的君王一齐起来， 臣宰一同商议， 要敌挡耶和华并他的受膏者，

Jordens konungar resa sig upp, och furstarna rådslå med varandra, mot HERREN och hans smorde:

3 说：我们要挣开他们的捆绑， 脱去他们的绳索。

»Låt oss slita sönder deras bojor och kasta deras band ifrån oss.»

4 那坐在天上的必发笑； 主必嗤笑他们。

Han som bor i himmelen ler, HERREN bespottar dem.

5 那时，他要在怒中责备他们， 在烈怒中惊吓他们，

Då talar han till dem i sin vrede, och i sin förgrymmelse förskräcker han dem:

6 说：我已经立我的君 在锡安—我的圣山上了。

»Jag själv har insatt min konung på Sion, mitt heliga berg.»

7 受膏者说：我要传圣旨。 耶和华曾对我说：你是我的儿子， 我今日生你。

Jag vill förtälja om vad beslutet är; HERREN sade till mig: »Du är min son, jag har i dag fött dig.

8 你求我，我就将列国赐你为基业， 将地极赐你为田产。

Begär av mig, så skall jag giva dig hedningarna till arvedel och jordens ändar till egendom.

9 你必用铁杖打破他们； 你必将他们如同窑匠的瓦器摔碎。

Du skall sönderslå dem med järnspira, såsom lerkärl skall du krossa dem.»

10 现在，你们君王应当省悟！ 你们世上的审判官该受管教！

Så kommen nu till förstånd, I konungar; låten varna eder, I domare på jorden.

11 当存畏惧事奉耶和华， 又当存战兢而快乐。

Tjänen HERREN med fruktan, och fröjden eder med bävan.

12 当以嘴亲子，恐怕他发怒， 你们便在道中灭亡， 因为他的怒气快要发作。 凡投靠他的，都是有福的。

Hyllen sonen, så att han icke vredgas och I förgåns på eder väg; ty snart kunde hans vrede upptändas. Saliga äro alla de som taga sin tillflykt till honom.