< 詩篇 56 >

1 達味金詩,交與樂官。 天主,求你憐憫我,因為人要謀害我,時時處處有人欺壓我。
Ett gyldene klenodium Davids, till att föresjunga, om den dumba dufvona ibland de främmanda, då de Philisteer grepo honom i Gath. Gud, var mig nådelig, ty menniskor vilja nedersänka mig; dagliga strida de, och tränga mig.
2 我的仇敵終日謀害我,攻擊我的人實在眾多。
Mine fiender nedersänka mig dagliga ty månge strida emot mig högmodeliga.
3 至高者!恐惶侵襲我的時日,我只有全心仰賴你。
När jag fruktar mig, så hoppas jag uppå dig.
4 我全心倚賴天主,並歌頌祂的許諾;我決不怕血肉的人,對我要做什麼。
Jag vill prisa Guds ord; på Gud vill jag hoppas, och intet frukta mig. Hvad skulle något kött göra mig?
5 他們終日破壞我的生活,千方百計地想加害於我;
Dagliga strida de emot min ord; alle deras tankar äro, att de må göra mig ondt.
6 他們群集埋伏,窺伺我的行徑,他們等待時機,謀圖我的性命。
De hålla tillhopa, och vakta, och taga vara uppå mina hälar, huru de mina själ gripa måga.
7 天主,求你審判他們的罪行;求你在盛怒中將異民敉平。
Hvad de ondt göra, det är allaredo tillgifvet ( säga de ). Gud störte sådana menniskor neder utan alla nåde.
8 我多次流離失所,你都知悉,我的眼淚聚在你皮囊裏;豈不是也寫在你的書卷內?
Räkna min flykt; fatta mina tårar uti din lägel; utan tvifvel räknar du dem.
9 我幾時呼號你,我的仇敵便退卻,從此我也全知道,天主常扶助我。
Då måste mina fiender tillbakavända. När jag ropar, förmärker jag, att du min Gud äst.
10 我全心倚賴天主,歌頌祂的許諾;
Jag vill prisa Guds ord; Herrans ord vill jag prisa.
11 決不怕脆弱的人,對我要做什麼。
Uppå Gud hoppas jag, och fruktar mig intet; hvad kunna menniskor göra mig?
12 天主,我必遵守向你所許的願,我必要向你償還頌謝的祭獻。
Jag hafver gjort dig löfte, Gud, att jag dig tacka vill.
13 因為你救我脫離死亡,使我的腳免於跌仆,使我能在活人的光明中,在天主的面前行走。
Ty du hafver frälst mina själ ifrå döden, mina fötter ifrå fall; att jag må vandra för Gudi uti de lefvandes ljuse.

< 詩篇 56 >