詩篇 129

1 從我少年，世人就與我為難，惟願以色列子民再說一遍：

En visa i högre choren. De hafva ofta trängt mig, allt ifrå min ungdom; så säge Israel;

2 從我少年，世人就與我為難，然而他們卻未能將我推翻。

De hafva ofta trängt mig, allt ifrå min ungdom; men de vordo mig icke öfvermägtige.

3 又像農夫在我背上耕田，使所犁的溝畦又長又遠；

De plöjare hafva plöjt på min rygg, och dragit sina fårar långa.

4 但上主卻公道不偏，將惡人的繩索割斷。

Herren, som rättfärdig är, hafver de ogudaktigas rep afhuggit.

5 願一切仇恨熙雍的人民，個個蒙受羞辱，轉身逃遁！

Ack! att på skam komma måtte och tillbakavända, alle de som Zion hätske äro.

6 願他們像屋頂上的禾草，尚未吐出秀穗，就已枯槁！

Ack! att de måtte vara såsom gräs på taken, hvilket förtorkas, förr än det uppskärs;

7 收割的人，手拿一把不滿，捆禾的人，懷抱一束不顯。

Af hvilkom skördemannen icke uppfyller sina hand, ej heller han, som binder kärfvarna, sin famn;

8 過路的人們不會再說：願上主的祝福臨於您們，我們奉上主名祝福您們。

Och de, som framom gå icke säga: Herrans välsignelse vare öfver eder; vi välsigne eder i Herrans Namn.