詩篇 127

1 若不是上主興工建屋，建築的人是徒然勞苦；若不是上主護守城堡，守城的人白白驚醒護守。

En vallfartssång; av Salomo. Om HERREN icke bygger huset, så arbeta de fåfängt, som bygga därpå. Om HERREN icke bevarar staden, så vakar väktaren fåfängt.

2 您們很早起床盡屬徒然，每夜坐到深更圖謀打算，為了求食經過多少辛酸；唯獨天主賜所愛者安眠。

Det är fåfängt att I bittida stån upp och sent gån till vila, och äten eder bröd med vedermöda; detsamma giver han åt sina vänner, medan de sova.

3 的確子女全是上主的賜予，胎兒也全是他的報酬。

Se, barn äro en HERRENS gåva, livsfrukt en lön.

4 年青少壯所生的子嗣，有如勇士手中的箭矢。

Likasom pilar i en hjältes hand, så äro söner som man får vid unga år.

5 裝滿自己箭囊的人，真有福氣，城門前爭辯，不受羞恥。

Säll är den man som har sitt koger fyllt av sådana. De komma icke på skam, när de mot fiender föra sin talan i porten.