< 詩篇 112 >
1 亞肋路亞!凡敬畏上主的人,真是有福,喜歡他誡命的人,真是有福!
Halleluja. Säll är den som Herran fruktar, den som stor lust hafver till hans bud.
2 他的子孫在世上必要強盛,義人的後代必要受到讚頌。
Hans säd skall väldig vara på jordene; de frommas slägte skall välsignadt varda.
Rikedom och ymnoghet skall vara i hans hus, och hans rättfärdighet blifver evinnerliga.
4 上主富有仁愛慈悲公道,像光明在暗處向義人照耀。
Dem fromma går ljus upp i mörkret, af den nådeliga, barmhertiga och rättfärdiga.
5 樂善好施的人必蒙受祝福,祂以正義處理自己的事務。
Säll är den som barmhertig är, och gerna lånar; och lagar så sina saker, att han ingom orätt gör.
6 因為他永遠不會失足抖顫,義人必要受人永遠的記念。
Ty han skall blifva evinnerliga; den rättfärdige skall aldrig förgäten varda.
7 噩耗的凶信,不會使他驚慌,因為仰賴上主心志堅強。
När en plåga kommer, fruktar han sig intet; hans hjerta hoppas stadeliga uppå Herran.
Hans hjerta är tröst, och fruktar sig intet, tilldess han på sina fiendar lust ser.
9 他散財周濟貧苦的人。他的仁義必萬世留存,他的頭角必受光榮。
Han utströr, och gifver dem fattigom; hans rättfärdighet blifver evinnerliga; hans horn skall upphöjdt varda med äro.
10 罪人見到必要憤恨滿腔,咬自己的牙齒,焦灼難當,惡人的希望終必喪亡。
Den ogudaktige skall det se, och honom skall förtrytat; sina tänder skall han bita tillsamman, och förgås; ty hvad de ogudaktige gerna vilja, det blifver omintet.