尼希米記 2
1 在阿塔薛西斯王二十年「尼散」月，輪到我掌酒時，我拿起酒來，獻給國王。我不願在王面前現出憂愁，
I månaden Nisan, i Artasastas tjugonde regeringsår, vid ett tillfälle då vin stod framsatt för konungen, tog jag vinet och gav det åt honom. Och jag hade icke förr visat mig sorgsen inför honom;
2 王卻問我說：「你不像有病，為什麼面帶愁容﹖沒有別的，你心中一定有愁事! 」我很是驚慌，
men nu sade konungen till mig: "Varför ser du så sorgsen ut? Du är ju icke sjuk; du måste hava någon hjärtesorg." Då blev jag övermåttan häpen.
3 便向君王說：「大王萬歲! 我祖先墳墓所在的城池，成了廢墟，城門為火焚毀，我怎能不面帶愁容呢﹖」
Och jag sade till konungen: "Må konungen leva evinnerligen! Skulle jag icke se sorgsen ut, då den stad där mina fäders gravar äro ligger öde och dess portar äro förtärda av eld?"
4 王問我說：「你要求什麼﹖」我向天上的天主祈禱之後，
Konungen sade till mig: "Vad är det då du begär?" Då bad jag en bön till himmelens Gud
5 回答君王說：「大王若看著好，你僕人在你面前若獲得寵遇，就打發我回猶大去，到我祖先墳墓所在的城去，重修那城。」
och sade till konungen: "Om det så täckes konungen, och om du finner behag i din tjänare, så beder jag att du ville låta mig fara till Juda, till den stad där mina fäders gravar äro, på det att jag åter må bygga upp den."
6 那時，皇后也在旁坐著；王便向我說：「你旅行需要多久﹖你幾時能回來﹖」我向君王說了一個時期；王以為好，就准許我去。
Då frågade konungen mig, allt under det att drottningen satt vid hans sida: "Huru länge kan din resa räcka, och när kan du komma tillbaka?" Då det nu alltså täcktes konungen att låta mig fara, uppgav jag för honom en bestämd tid.
7 我又向王說：「大王若看著好，請賜我一詔書，通知河西州長放我通行，直到猶大；
Och jag sade till konungen: "Om det så täckes konungen, så må brev givas mig till ståthållarna i landet på andra sidan floden, att de låta mig fara därigenom, till dess jag kommer till Juda,
8 另一詔書，通知護守王家園林的阿撒夫，令他給我木料，為做聖殿堡壘的門戶、城牆和我要住的房舍之用。」賴我的天主慈善的手扶助我，君王都賜給了我。
så ock ett brev till Asaf, uppsyningsmannen över den kungliga skogsparken, att han låter mig få virke för att därmed timra upp portarna till borgen som hör till templet, ävensom virke till stadsmuren, så ock till det hus där jag själv skall hava min bostad." Och konungen beviljade mig detta, eftersom min Guds goda hand var över mig.
9 我一來到河西州長那裏，便向他們呈上君王的詔書。同時君王還派了隊長和馬兵協助我。
När jag så kom till ståthållarna i landet på andra sidan floden, gav jag dem konungens brev. Och konungen hade sänt med mig härhövitsmän och ryttare.
10 曷龍人桑巴拉特和作臣僕的阿孟人托彼雅，聽說此事，很不高興有人來為以色列子民謀圖福利。
Men då horoniten Sanballat och Tobia, den ammonitiske tjänstemannen, hörde detta, förtröt det dem högeligen att någon hade kommit för att se Israels barn till godo.
11 我到了耶路撒冷，在那裏停留了三天之後，
När jag sedan hade kommit till Jerusalem och varit där i tre dagar,
12 夜間，我和跟隨我的幾個人起來；當時我並沒有告訴任何人，有關我的天主激發我的心，要為耶路撒冷所作的事；除了我騎的一頭牲口外，也沒有別的牲口。
stod jag upp om natten jämte några få män, utan att hava omtalat för någon människa vad min Gud ingav mig i hjärtat att göra för Jerusalem; och det djur som jag red på var det enda jag hade med mig.
13 夜間我出來，經過谷門到了龍泉前，又到了糞門，觀察耶路撒冷城牆那裏有缺口，並見城門已被火焚毀。
Och jag drog om natten ut genom Dalporten fram emot Drakkällan och Dyngporten och besåg Jerusalems murar, huru de voro nedbrutna, och huru dess portar voro förtärda av eld.
14 以後，又到了泉門，到了王池，但那地方不能騎我的牲口過去，
Och jag drog vidare till Källporten och till Konungsdammen, men där var det icke möjligt för djuret att komma fram med mig.
15 遂在夜間，由山澗攀登而上，視察了城垣，然後轉身，由谷門進來，回了家。
Då begav jag mig uppför dalen om natten och besåg muren och vände sedan åter in genom Dalporten och kom så tillbaka.
16 我到過那裏，或作什麼，官員都不知道；直到此時，我也沒有告訴過猶太人、司祭、權貴、官員和其他工作人員。
Och föreståndarna hade icke fått veta vart jag hade gått, och vad jag ville göra, ty jag hade ännu icke omtalat något för judarna, prästerna, ädlingarna, föreståndarna och de övriga, som skulle få med arbetet att göra.
17 於是我向他們說：「你們都清楚我們所處的苦境：耶路撒冷成了廢墟，城門為火焚毀。來，讓我們重修耶路撒冷的城垣，免得再受人恥笑! 」
Men nu sade jag till dem: "I sen själva i vilken nöd vi äro, huru Jerusalem ligger öde, och huru dess portar äro uppbrända i eld. Välan då, låt oss bygga upp Jerusalems mur, för att vi icke längre må vara till smälek."
18 隨後，我又向他們報告：我的天主慈善的手怎樣扶助了我，以及君王向我說過什麼話。他們遂說道：「起來，大家一同修建! 」眾人勇氣倍增，遂著手進行。
Och jag omtalade för dem huru min Guds hand hade varit mig nådig, så ock vad konungen hade lovat mig. Då sade de: "Vi vilja stå upp och bygga." Och de togo mod till sig för det goda verket.
19 當曷龍人桑巴拉特、作臣僕的阿孟人托彼雅，和阿剌伯人革笙聽說這事，就譏笑我們，侮辱我們說：「你們在那裏幹什麼﹖要背叛君王嗎﹖」
Men när horoniten Sanballat och Tobia, den ammonitiske tjänstemannen, och araben Gesem hörde detta, bespottade de oss och visade förakt för oss; och de sade: "Vad är det I gören? Viljen I sätta eder upp mot konungen?"
20 我答覆他們說：「天上的天主必要使我們成功；我們是他的僕役，要動工興建；至於你們，在耶路撒冷無分無權，也無可留念的事物。」
Då gav jag dem detta svar: "Himmelens Gud skall låta det gå oss väl, och vi, hans tjänare, vilja stå upp och bygga; men I haven ingen del eller rätt eller åminnelse i Jerusalem."
