< 約伯記 39 >
Kan du sätta tiden, när stengetterna skola kidla på bergen? Eller hafver du märkt, när hindarna gå hafvande?
2 你豈能計算牠們懷孕的月分,預知牠們生產的日期﹖
Hafver du räknat deras månader, när de fulle varda; eller vetst du tiden, när de skola föda?
De böja sig, när de föda, och rifva sig, och låta ut sina ungar.
4 幼雛健壯,在原野中長大;牠們一去,即不再返回。
Deras ungar varda fete, och växa ute; de gå ut, och komma intet till dem igen.
Ho hafver låtit vildåsnan så fri gå? Ho hafver vildåsnans band upplöst;
Hvilkom jag markena till hus gifvit hafver, och öknena till boning?
Han gör lek af stadsbullret; plågarenas trug hörer han intet.
Han ser efter bergen, der hans bet är, och söker hvar grönt är.
Menar du, att enhörningen skall tjena dig, och skall blifva vid dina krubbo?
Kan du binda honom oket uppå i dina fårar, så att han efter dig plog drager i dalomen?
Kan du förlåta dig på honom, deraf att han mycket förmår, och låta honom för dig arbeta?
Kan du betro honom, att han drager dig dina säd hem igen, och församlar henne i dina lado?
Påfoglens vingar äro skönare än storkens, eller strutsfoglens vingar;
Som sin ägg lägger i jordena, och låter heta jordena utkläcka dem.
Han förgäter, att de måga varda trampade, och något vilddjur sönderslår dem.
16 牠苛待雛鳥,若非己出,雖徒受苦痛,也毫不關心。
Han är så hård emot sina ungar, likasom de icke voro hans; han aktar icke, att han arbetar fåfängt;
17 因為天主沒有賜牠這本能,也沒有把良知賜給牠。
Ty Gud hafver förtagit honom visdom, och hafver intet förstånd gifvit honom.
På den tiden han reser sig, upphöjer han sig, och bespottar både häst och man.
19 馬的力量,是你所賜﹖牠頸上的長騣,是你所披﹖
Kan du gifva hästenom kraft; eller kan du pryda hans hals med hans gnäggande?
20 你豈能使牠跳躍如蚱蜢﹖牠雄壯的長嘶,實在使人膽寒。
Kan du förfara honom såsom gräshoppor? Hvad förfärligit är, det är hans nos pris.
Han rifver jordena, och är frimodig i sin starkhet; och drager ut emot den väpnada.
Han bespottar räddhågan, och förfäras intet; och flyr icke för svärd;
23 牠背上的箭袋震震作響,還有閃爍發光的矛與槍。
Det ännu kogret emot honom skallrade, och glimmade både glafven och sköld.
24 牠一聞號角,即不肯停蹄,急躁狂怒,不斷啃地。
Han skälfver och rasar, och trampar jordena; och tror intet, att trummeten lyder.
25 每次號角一鳴,牠必發出嘶聲,由遠處已聞到戰爭的氣息,將領的號令和士卒的喊聲。
När trummeten fast klingar, säger han huj; och känner lukten af stridene lång väg, Förstarnas rop och fröjd.
Flyger höken genom ditt förstånd, och utbreder sina vingar söderut?
Flyger örnen så högt af din befallning, att han gör sitt näste i höjdene?
I bergklippon bor han, och blifver i bergskrefvom, och i fast rum.
Dädan af skådar han efter mat, och hans ögon se långt bort.
Hans ungar supa blod, och hvar en åtel är, der är han.