< 約伯記 11 >
Då svarade Zophar af Naema, och sade:
2 難道喋喋不休,就不需要答覆﹖難道多嘴多舌的人,就證明有理﹖
När en hafver länge talat, måste han ock icke höra? Eller skall en sqvallrare alltid hafva rätt?
3 你的空談,豈能叫人緘默﹖你如此謾罵,難道無人使你羞愧﹖
Måste man tiga för dig allena, att du försmäder, och ingen skall genhöfta dig?
4 你說過:「我的品行是純潔的,我在你眼中是清白的。」
Du säger: Min lärdom är ren, och klar är jag för din ögon.
Ack! att Gud talade med dig, och uppläte sina läppar;
6 將智慧的秘密,-即那難以理解的事-啟示給你,那麼你便知道,天主還忽略了你的一些罪過。
Och tedde dig hvad han ännu hemliga vet; ty han hade ännu väl mer med dig; på det att du måtte veta, att han icke tänker på alla dina synder.
Menar du, att du vetst så mycket som Gud vet; och vill alltså fullkomliga råkat, såsom den Allsmägtige?
8 完美高於諸天,你能作什麼﹖深於陰府,你能知道什麼﹖ (Sheol )
Han är högre än himmelen, hvad vill du göra? djupare än helvetet, huru kan du kännan? (Sheol )
Längre än jorden, och bredare än hafvet.
10 天主若經過,誰能扣留他﹖他若下了逮捕令,誰能阻擋他﹖
Om han all ting omvände eller fördolde, eller kastade dem i en hop, ho vill förmena honom det?
Han känner de fåfängeliga män, och ser odygdena, och skulle han icke förståt?
12 如此,愚蠢者纔可獲得智慧,野性驢駒纔能變為馴良。
En fåfängelig man högmodas, och en född menniska vill vara såsom en ung vildåsne.
Hade du ställt ditt hjerta ( till Gud ), och uppräckt dina händer till honom;
14 你若將手中的罪惡除掉,不容不義留在你的帳幕內;
Hade du långt ifrå dig bortkastat missgerningena, som är i din hand, att ingen orätt hade bott i dine hyddo;
15 那麼你定能仰首無愧,一定站立穩定,一無所懼;
Så måtte du upplyft ditt ansigte utan last, och vorde fast ståndandes, och intet fruktandes.
Så vorde du ock förgätandes uselhetena, och såsom det vattnet, som framlupet är, komme du det icke ihåg;
Och din lifstid vorde uppgångandes såsom en middag, och vorde skinandes såsom en morgon.
18 因有希望,你纔感覺安全;因有保護,你纔坦然躺臥;
Och du måtte förtrösta dig, att hopp vore på färde; och vorde med rolighet kommandes i grafvena.
19 你躺臥,無人敢來擾亂你,反而有多人來奉承你。
Och du skulle lägga dig, och ingen skulle rädda dig; och månge skulle knekta dig.
20 然而惡人的眼必要昏花,他們安身之所必全毀壞,他們的希望只在吐出最後的一口氣。
Men de ogudaktigas ögon skola försmäkta, och skola icke undkomma kunna; ty deras hopp skall fela deras själ.