創世記 41
1 過了兩年，法郎作了一夢，夢見自己站在尼羅河畔。
Och tu år derefter hade Pharao en dröm, såsom han hade ståndit vid älfvena,
2 看見從尼羅河中上來了七隻母牛，色美體肥，在蘆葦中吃草。
Och sett af älfvene uppstiga sju nöt skön och fet; och de gingo i goda bet.
3 隨後，從尼羅河中，又上來了七隻色醜體瘦的母牛，站在尼羅河岸上靠近那些母牛身旁。
Sedan såg han annor sju nöt uppstiga af älfvene, vanskapeliga och magra; och gingo jemte de andra på strandene vid älfvena.
4 這些色醜體瘦的母牛，竟將那七隻色美體肥的母牛吞了下去；法郎便驚醒了。
Och de sju vanskapeliga och magra nöten åto upp de sju sköna och feta nöten. Då vaknade Pharao.
5 他又睡下，作了一個夢，夢見一根麥莖上，生出了七枝又肥又美的麥穗；
Och han somnade åter, och åter drömde honom, och såg, att sju ax full och tjock växte på enom stjelk.
6 隨後，又發出了七枝又細弱，而又為東風吹焦了的麥穗。
Derefter såg han sju tunn förvissen ax uppgå.
7 這些細弱的麥穗竟將那七枝又肥又實的麥穗吞了下去。法郎驚醒了，原是一場夢。
Och de sju magra axen uppslukte de sju stora och fulla axen. Då vaknade Pharao, och såg, att det var en dröm.
8 到了早晨，他心煩意亂，遂遣人將埃及所有的術士和賢士召來，給他們講述了自己的夢，卻沒有人能給法郎解釋。
Och då det vardt morgon, var hans ande bedröfvad; och skickade ut, och lät kalla alla spåmän i Egypten, och alla visa, och förtäljde dem sin dröm: Men der var ingen, som honom kunde uttyda för Pharao.
9 那時司酒長向法郎說：「我今天想起了我的過犯。
Då talade den öfverste skänken med Pharao, och sade: Jag kommer ihåg i dag mina synder.
10 有一次陛下對自己的臣僕發怒，將我和司廚長關在衛隊長府內的拘留所內。
Då Pharao var förtörnad på sina tjenare, och lade mig med den öfversta bakaren i fängelse, i hofmästarens hus;
11 我和他在同一夜裏，各作了一夢，我們每人的夢都有它的意義。
Då drömde oss bådom i ene natt, hvar sin dröm, hvars uttydning hvarjom för sig pågalt.
12 在那裏有個希伯來少年人與我們在一起，他是衛隊長的僕人；當我們把夢告訴了他，他就給我們加以解釋，給每個人的夢都說明了它的意義。
Då var när oss en Ebreisk ung man, hofmästarens tjenare; honom förtäljde vi det, och han uttydde oss våra drömmar, hvarjom efter sinom dröm.
13 果然都照他給我們所解釋的應驗了：我恢復了原職，他卻被吊死了。」
Och som han oss uttydde, så är det gånget; ty jag är åter satt till mitt ämbete, och han är hängder.
14 法郎於是遣人去召若瑟，人就快把他從地牢裏提出來；他剃了頭，刮了臉，換了衣服，來到法郎跟前。
Då sände Pharao bort, och lät kalla Joseph, och de hade honom utu fängslet. Och han lät raka sig, och förvandla sin kläder, och kom in till Pharao.
15 法郎對若瑟說：「我作了一夢，沒有人能夠解釋。我聽見人說，你聽了夢就能解釋。」
Då sade Pharao till honom: Mig hafver drömt en dröm, och ingen är, som honom uttyder: Men jag hafver hört af dig sägas, att när du hörer en dröm, då uttyder du honom.
16 若瑟回答法郎說：「這不是我所能的，只有天主能給陛下一個吉祥的解答。」
Joseph svarade Pharao, och sade: Det står icke mig till; men Gud skall dock förkunna Pharao det godt är.
17 法郎遂向若瑟說：「我夢見我站在尼羅河上，
Pharao sade till Joseph: Mig drömde, jag stod på strandene vid älfvena,
18 看見從河中上來了七隻母牛，體肥色美，在蘆葦叢中吃草。
Och såg uppstiga af älfvene sju nöt, fet och skön, och de gingo i goda bet;
19 隨後，又上來了七隻母牛，軟弱無力，色醜體瘦，那種醜陋，我在埃及全國從未見過。
Och efter dem såg jag sju annor nöt uppstiga, tunn och fast vanskapeliga och magra; jag hafver icke i hela Egypten sett så vanskapeliga.
20 這些又瘦又醜的母牛，竟將先上來的那七隻肥母牛吞了下去。
Och de sju vanskapeliga och magra nöten åto upp de sju första feta nöten.
21 牠們吞下去之後，竟看不出來牠們吞了下去，因為牠們醜陋的樣子和先前一樣，我就驚醒了。
Och då de hade ätit dem upp, syntes intet på dem, att de hade ätit dem, och voro vanskapeliga såsom tillförene. Då vaknade jag.
22 以後我又夢見在一根麥莖上，生出了七枝粗大美麗的麥穗。
Och såg åter i minom dröm sju ax vuxen på enom stjelk full och tjock.
23 隨後，又發出了七枝枯萎細弱而又被東風吹焦了的麥穗。
Derefter gingo upp sju torr ax tunn och förvissen.
24 這些細弱的麥穗竟將那七枝美麗的麥穗吞了。我講給了術士們聽，但沒有人能給我解說。」
Och de sju tunna axen uppslöko de sju torra axen. Och jag hafver sagt det mina spåmän; men de kunna icke tyda mig det ut.
25 若瑟遂對法郎說：「陛下的夢只是一個。天主已將所要作的告訴陛下：
Joseph svarade Pharao: Båda drömmarne, Pharao, äro ens. Gud förkunnar Pharao, hvad han göra vill.
26 七隻美好的母牛表示七年，七枝美好的麥穗也表示七年。這原是一個夢。
De sju sköna nöten äro sju år, och de sju fulla axen äro ock de sju åren: Det är allt enahanda dröm.
27 隨後上來的那七隻又瘦又弱的母牛，和那七枝空虛而又被東風吹焦了的麥穗，都表示將有七個荒年。
De sju magra nöten och vanskapeliga, som efter de andra uppstigna äro, äro sju år; och de sju magra och förvissnade axen skola vara sju hård år.
28 這即是我對陛下所說：天主已將他要作的顯示給陛下了。
Det är nu det jag sagt hafver till Pharao, att Gud undervisar Pharao, hvad han göra vill.
29 看埃及全國將有七年大豐收。
Si, sju år varda kommande med stor ymnoghet i hela Egypti lande.
30 繼之而來的是七個荒年，那時人都忘記了埃及國曾有過豐收。當飢荒蹂躪此地時，
Och efter dem varda sju hård år kommande, att man varder förgätandes all sådana ymnoghet i Egypti lande: Och den dyre tiden varder förtärandes landet;
31 誰也覺不到此地曾有過豐收，因為相繼而來的飢荒實在太嚴重了。
Att man intet skall veta af den ymnoghetene i landena, för den dyra tidens skull, som efter kommer; förty han skall varda ganska svår.
32 至於陛下的夢重複了兩次，是表示這事已由天主命定，天主就快要實行。
Men det Pharao hafver andra resona drömt betyder, att Gud skall sådant visserliga och snarliga göra.
33 所以陛下現在應當尋找一個聰明，有智慧的人，派他管理埃及國。
Nu må Pharao se efter en förståndig och vis man, den han sätta må öfver Egypti land;
34 陛下應設法在地方上派定督辦，在七個豐年內，徵收埃及國所出產的五分之一；
Och skaffa, att han förskickar ämbetsmän i landena, och taga den femte delen i Egypti lande i de sju rika åren.
35 使他們將未來豐年內的一切食糧，聚斂起來，將五穀都儲藏在陛下手下，貯在城內備作食糧，妥為保管。
Och församle alla spisning af de goda åren, som komma skola, att de låta inkomma säd uti Pharaos kornhus till förråd i städerna, och förvara det:
36 這些食糧應作為本地的存糧，以應付那在埃及國要出現的七個荒年，免得全國因飢荒而滅亡。
På det man finner landena spisning i de sju hårda åren, som komma skola öfver Egypti land; att landet icke förderfvas af hunger.
37 這番話使法郎和他的群臣十分贊成，
Det talet behagade Pharao och alla hans tjenare väl.
38 於是法郎對他的臣僕說：「像他這樣的人，有天主的神住在他內，我們豈能找著另一個﹖」
Och Pharao sade till sina tjenare: Huru kunne vi finna en sådana man, som Guds Ande är uti?
39 法郎遂對若瑟說：「天主既使你知道這一切，就再沒有像你這樣聰敏富有智慧的人了。
Och sade till Joseph: Efter Gud hafver allt sådant kundgjort dig, är ingen så klok och förståndig, som du.
40 你要掌管我的朝廷，我的人民都要聽從你的號令；只在寶座上我比你大。」
Du skall vara öfver mitt hus, och efter dino orde skall allt mitt folk lydigt vara: Allena i mitt Konungsliga säte vill jag vara mer än du.
41 法郎又對若瑟說：「看，我立你統治全埃及國。」
Och sade: Si, jag hafver satt dig öfver hela Egypti land.
42 遂由自己手上取下打印的戒指，戴在若瑟手上，給他穿上細麻長袍，將金鏈戴在他的頸項上；
Och tog sin ring af sine hand, och gaf honom Joseph på sina hand, och klädde honom Joseph i hvitt silke, och hängde en guldkedjo på hans hals;
43 又使他坐在自己的第二部御車上，人們在他前面喊說：「跪下! 」法郎就這樣立他管理全埃及國。
Och lät honom sitta på den andra vagnen, och lät utropa honom: Denne är landsens fader: Och satte honom öfver hela Egypti land.
44 法郎又對若瑟說：「我是法郎，沒有你的同意，全埃及國，任何人不得做任何事。」
Och Pharao sade till Joseph: Jag är Pharao; utan din vilja skall ingen, i hela Egypti lande, röra sin hand eller fot.
45 法郎給若瑟起名叫匝斐納特帕乃亞，又將翁城的司祭頗提斐辣的女兒阿斯納特給他為妻。若瑟便出去巡行埃及全國。
Och kallade honom det hemligaste rådet; och gaf honom till hustru Asnath Potiphera dotter Prestens i On. Så for Joseph ut till att bese Egypti land.
46 若瑟立於埃及王法郎前時，年三十歲。他由法郎面前出去巡行了埃及全國。
Och han var tretio år gammal, då han stod för Pharao. Och for ut ifrå Pharao, och for omkring hela Egypti land.
47 七個豐年內，土地出產極其豐富。
Och landet gjorde allt så i de sju rika åren.
48 若瑟聚斂了埃及國七個豐年內所有的糧食，積蓄在城內；每城城郊田間所出的糧食，也都儲藏在本城內。
Och församlade i de sju åren alla spisning i Egypti land, och läto det i städerna: Ehvad spisning som växte på markene vid hvar och en stad allt omkring, det läto de komma der in.
49 這樣若瑟聚斂了大量的五穀，多得有如海沙，無法計算，無法勝數。
Så lade Joseph tillhopa sädena öfver måtto mycket, som sandkornen i hafvet, så att han vände igen att räkna; ty man kunde det icke räkna.
50 在荒年未來以前，若瑟已有了兩個兒子，是翁城的司祭頗提斐辣的女兒阿斯納特給他生的。
Och Joseph vordo födde två söner, förra än den dyre tiden kom, hvilka honom födde Asnath Potiphera dotter Prestens i On.
51 若瑟給長子起名叫默納協，說：「天主使我忘盡了我的一切困苦和我父的全家。
Och kallade den första Manasse; förty, sade han, Gud hafver låtit mig förgäta alla mina olycko, och mins faders hus.
52 給次子起名叫厄弗辣因，說：「天主使我在我受苦的地方有了子息。」
Den andra kallade han Ephraim; förty, sade han, Gud hafver låtit mig växa till i mins eländes lande.
53 埃及國的七個豐年一過，
Då nu de sju rika åren voro framliden i Egypten,
54 七個荒年隨著就來了，恰如若瑟所預言的；各地都發生了飢荒，唯獨全埃及國還有食糧。
Så begynte de sju hårda åren gå uppå, som Joseph hade omtalat. Och vardt en dyr tid i all land; men i hela Egypti lande var bröd.
55 及至埃及全國鬧飢荒時，人民便向法郎呼求糧食；法郎對埃及民眾說：「你們到若瑟那裏去，照他對你們所說的做。」
Då nu Egypti land ock led hunger, ropade folket till Pharao om bröd. Men Pharao sade till alla Egyptier: Går bort till Joseph, hvad han säger eder, det görer.
56 當時飢荒彌漫天下，若瑟便開了國內所有的糧倉，將糧食賣給埃及人，因為埃及的飢荒很嚴重。
När nu dyr tid var öfver allt landet, slog Joseph kornhusen upp allestäds, och sålde de Egyptier; förty som dyre tiden vardt ju längre ju större i landena.
57 天下的人都來到埃及，向若瑟購買食糧，因為天下各地都大鬧飢荒。
Och all land kommo till Egypten, till att köpa när Joseph; förty den dyre tiden fick öfverhandena i all land.
