< Sam 90 >
1 Kasakkung: Mosi BAWIPA nang teh se pueng dawk ka onae doeh.
En bön av gudsmannen Mose. Herre, du har varit vår tillflykt från släkte till släkte.
2 Montamnaw na sak hoehnahlan, talai hoi talai hnonaw na sak hoehnahlan hoi, nang teh a yungyoe hoi a yungyoe e Cathut lah na o.
Förrän bergen blevo till och du frambragte jorden och världen, ja, från evighet till evighet är du, o Gud.
3 Tami teh rawkphainae koe na ban sak teh, tami canaw ban awh leih na ti.
Du låter människorna vända åter till stoft, du säger: "Vänden åter, I människors barn."
4 Bangkongtetpawiteh, na mithmu vah kum 1,000 touh heh kaloum tangcoung e paduem patetlah ao teh, tangmin buet touh patetlah ao.
Ty tusen år äro i dina ögon såsom den dag som förgick i går; ja, de äro såsom en nattväkt.
5 Ahnimouh teh tuikalen patetlah na loum sak teh, vai touh muet ka ip e patetlah na o sak. Amom e phokahring ka nâw e patetlah doeh ao.
Du sköljer dem bort; de äro såsom en sömn. Om morgonen likna de gräset som frodas;
6 Amom vah dikhring lah a nâw teh, tangmin lah tâtueng lah ao teh a kamyai awh.
det blomstrar upp och frodas om morgonen, men om aftonen torkar det bort och förvissnar.
7 Bangkongtetpawiteh, na lungkhueknae lahoi rawkphainae koe pha awh toe. Na lungkhueknae lahoi na pakhi awh toe.
Ty vi förgås genom din vrede, och genom din förtörnelse ryckas vi plötsligt bort.
8 Ka payonnae teh na hmalah thoseh, ka hro awh e yonnae teh, na minhmai angnae koe thoseh, pheng dan lah ao.
Du ställer våra missgärningar inför dig, våra förborgade synder i ditt ansiktes ljus.
9 Bangkongtetpawiteh, ahninnaw teh na lungkhueknae dawk a loum awh teh, ka kumnaw teh cingounae dawk ka baw sak awh.
Ja, alla våra dagar försvinna genom din förgrymmelse, vi lykta våra år såsom en suck.
10 Hringyung teh kum 70 touh doeh. Thao dawkvah, kum 80 touh hai a pha thai. Hatei, kum sawnae teh, thatawnnae hoi lungmathoenae lah doeh ao. Bangkongtetpawiteh, tang a loum teh maimouh hai tang due awh.
Vårt liv varar sjuttio år eller åttio år, om det bliver långt; och när det är som bäst, är det möda och fåfänglighet, ty det går snart förbi, likasom flöge vi bort.
11 Na lungkhuek thaonae heh apinimouh a panue. Na lungkhueknae heh taki han totouh apinimaw a taki.
Vem besinnar din vredes makt och din förgrymmelse, så att han fruktar dig?
12 Hottelah lungangnae lungthin tawn thai awh nahanelah, ahnintha pareinae na cangkhai haw.
Lär oss betänka huru få våra dagar äro, för att vi må undfå visa hjärtan.
13 Oe BAWIPA, bout ban haw. Nâtotouh maw na o han. Na sannaw heh pahren haw.
HERRE, vänd åter. Huru länge dröjer du? Förbarma dig över dina tjänare.
14 Ka hringyung thung ka lunghawi awh teh, kanawm thai awh nahanelah, na lungmanae hoi karanglah lung na kuep sak haw.
Mätta oss med din nåd, när morgonen gryr, så att vi få jubla och vara glada i alla våra livsdagar.
15 Hno kathout hmonae kum pueng hoi, na rektapnae hninthapa pueng hah ka lunghawinae lah coung sak haw.
Giv oss glädje så många dagar som du har plågat oss, så många år som vi hava lidit olycka.
16 Na sak e hah na sannaw koe kamnue sak nateh, na bawilennae teh a canaw koe kamnuek naseh.
Låt dina gärningar uppenbaras för dina tjänare och din härlighet över deras barn.
17 BAWIPA Cathut na lunghawinae teh, kai koe awm naseh. Ka kut ni a tawk e naw teh, maimouh hanlah cak seh. Ka kut ni a tawk e naw teh, caksak lah awm lawiseh.
Och HERRENS, vår Guds, ljuvlighet komme över oss. Må du främja för oss våra händers verk; ja, våra händers verk främje du.