< Sam 73 >

1 Kathutkung: Asaph Cathut teh Isarel hane hoi lungthin kathoungnaw hanelah ahawi tangngak.
En psalm av Asaf. Sannerligen, Gud är god mot Israel, mot dem som hava rena hjärtan.
2 Hatei, kai raitat meimei ka rawp teh, meimei ka thawn toe.
Men jag hade så när stapplat med mina fötter, mina steg voro nära att slinta;
3 Bangkongtetpawiteh, tamikathoutnaw e yawhawi ka hmu navah, kakaisuenaw hah ka ut toe.
ty jag upptändes av avund mot de övermodiga, när jag såg att det gick dem väl i deras ogudaktighet.
4 Ahnimouh teh a due awh hoehroukrak patawnae khang awh hoeh, a tha pou ao awh.
Ty fria ifrån vedermödor äro de till sin död, och deras hull är frodigt.
5 Ayânaw patetlah runae dawk awm awh hoeh, ayânaw patetlah kuekluek pataw awh hoeh.
De komma icke i olycka såsom andra dödliga och varda icke plågade såsom andra människor.
6 Hatdawkvah, kâoupnae teh awi lah a awi awh teh, rektapnae khohna hah a khohna awh.
Därför är högmod deras halsprydnad, våld den klädnad som höljer dem.
7 A thâw awh lawi vah, a mitkatueng awh. A pouk awh e hlak ka paphnawn a tawn awh.
Ur fetma skåda deras ögon fram, deras hjärtans inbillningar hava intet mått.
8 Repcoungroenae hah a panuikhai awh teh, kâoupnae lawk a dei awh.
De håna och tala förtryck i sin ondska; med höga åthävor tala de.
9 A lawk dei e ni kalvan totouh a taran teh, a lai ni talai pueng a katin.
Med sin mun stiga de upp i himmelen, och deras tunga far fram på jorden;
10 Hatdawkvah, a taminaw teh ahnimouh koe a ban awh teh, tui moikapap e hah koung a nei awh.
därför vänder sig deras folk till dem och super så in vattnet i fulla drag.
11 Bangtelah hoi maw Cathut ni a panue. Lathueng Poung dawk panuenae ao maw telah ati awh.
Och de säga: "Huru skulle Gud kunna veta det? Skulle sådan kunskap finnas hos den Högste?"
12 Khenhaw! hetnaw heh Cathut ka bari hoeh e, banghai pouk laipalah ka hring e lah ao awh teh, hoehoe a tawnta awh.
Ja, så är det med de ogudaktiga; det går dem alltid väl, och de växa i makt.
13 Ka lungthin kathoung sak nakunghai, atangcalah cungkeihoeh. Yon thuengnae lahoi ka kut ka pâsu nakunghai cungkeihoeh.
Sannerligen, förgäves bevarade jag mitt hjärta rent och tvådde mina händer i oskuld;
14 Hnin tangkuem tarawknae hoi amom karoitawi yuenae doeh ka khang.
jag vart dock plågad hela dagen, och var morgon kom tuktan över mig.
15 Hottelah ka dei han ka tet pawiteh, khenhaw! na catounnaw koe torei teh, tamikalan hoeh lah kaawm han.
Om jag hade sagt: "Så vill jag lära", då hade jag svikit dina barns släkte.
16 Hetheh, thaipanuek nahanelah ka pouk torei teh, hothateh kai hanelah ka pataw katang e lah ao.
När jag nu tänkte efter för att begripa detta, syntes det mig alltför svårt,
17 Cathut hmuen kathoung koe kâen toteh, ahnimouh poutnae heh ka thaipanuek katang toe.
till dess jag trängde in i Guds heliga rådslut och aktade på dess ände.
18 Ahnimouh teh pâhnannae koe na ta teh, rawkphainae hmuen koe na tâkhawng.
Sannerligen, på slipprig mark ställer du dem, du störtar dem ned i fördärv.
19 Oe, bangtelah, tawkkadek dawk rawknae koe louk a pha awh vaw. Takitho e ni koung louk a ca awh vaw.
Huru varda de ej till intet i ett ögonblick! De förgås och få en ände med förskräckelse.
20 Kâhlaw toteh, karum mang patetlah, Bawipa na pâhlaw toteh, ahnimae meikaphawk hah na pacekpahlek pouh han.
Såsom det är med en dröm, när man vaknar, o Herre, så aktar du dem för intet, såsom skuggbilder, när du vaknar.
21 Hot patetlah ka lungthin a pataw teh, ka pouknae hai a ru.
När mitt hjärta förbittrades och jag kände styng i mitt inre,
22 Panuenae ka tawn hoeh e hoi tamipathu lah ka o teh, na hmalah saring patetlah doeh ka o.
då var jag oförnuftig och förstod intet; såsom ett oskäligt djur var jag inför dig.
23 Hatei nakunghai, nang koe pou ka o teh, aranglae kut dawk na kuet pouh.
Dock förbliver jag städse hos dig; du håller mig vid min högra hand.
24 Na mae kâpankhainae lahoi lam na hrawi teh, hathnukkhu bawilennae hah na coe pouh.
Du skall leda mig efter ditt råd och sedan upptaga mig med ära.
25 Kalvan vah nang laipalah apimouh ka tawn. Talaivan hai nang laipalah, ka ngai e alouke awm hoeh toe.
Vem har jag i himmelen utom dig! Och när jag har dig, då frågar jag efter intet på jorden.
26 Ka takthai hoi ka lungthin teh a tâwn. Hatei, Cathut teh, a yungyoe hoi ka lungthin thaonae hoi ham lah ao.
Om än min kropp och min själ försmäkta, så är dock Gud mitt hjärtas klippa och min del evinnerligen.
27 Bangkongtetpawiteh, nang hoi kâhlat e teh, kahmat awh roeroe han doeh. Nang koe kâyawt e pueng teh raphoe lah ao han.
Ty se, de som hava vikit bort ifrån dig skola förgås; du förgör var och en som trolöst avfaller från dig.
28 Hateiteh, kai hanelah teh Cathut hnai e heh ahawi. Na sak e hno pueng heh ka kamnue sak thai nahanlah, Bawipa Jehovah dawk doeh ka kâuep toe.
Men jag har min glädje i att hålla mig intill Gud; jag söker min tillflykt hos Herren, HERREN, för att kunna förtälja alla dina gärningar.

< Sam 73 >