< Sam 66 >
1 Kathutkung: Panuekhoeh Talaivan pueng Cathut koe konawm hoi hram awh haw.
För sångmästaren; en sång, en psalm. Höjen jubel till Gud, alla länder;
2 A min bari laihoi la sak awh nateh, ka sungren poung lah pholen awh.
lovsjungen hans namns ära, given honom ära och pris.
3 Cathut koe, na sak e heh banghloi kângai lah a ru. Kângairu na sak e dawkvah, na tarannaw hah nang koe a poe han.
Sägen till Gud: Huru underbara äro icke dina gärningar! För din stora makts skull visa dina fiender dig underdånighet.
4 Talai van pueng ni, bawk laihoi nang koe pholen la sak awh vaiteh, na min pholen laihoi la a sak awh han telah tet awh naseh. (Selah)
Alla länder skola tillbedja och lovsjunga dig; de skola lovsjunga ditt namn. (Sela)
5 Tho awh nateh Cathut ni sak e naw hah khenhaw. Tami capanaw hanelah, a sak e naw hah kângairu hanelah ao.
Kommen och sen vad Gud har gjort; underbara äro hans gärningar mot människors barn.
6 Ama ni talîpui hah talai kaphui lah a coung sak teh, talîpui dawk khok hoi a cei awh. Hawvah ama dawk a konawm awh.
Han förvandlade havet till torrt land; till fots gingo de genom floden; då gladdes vi över honom.
7 A thaonae hoi pou a uk, A mit hoi miphun pueng hah a khet. Tarankathawnaw teh kâphokâlen awh hanh naseh. (Selah)
Genom sin makt råder han evinnerligen, hans ögon giva akt på hedningarna; de gensträviga må icke förhäva sig. (Sela)
8 Oe tamimaya, maimae Cathut teh pholen awh haw. Pholennae lawk heh thai kamcu lah sak awh.
Prisen, I folk, vår Gud, och låten hans lov ljuda högt;
9 Kahringnaw koe maimouh hringnae hah a kuet teh, maimouh kamthui hane hai na pasoung hoeh.
ty han har beskärt liv åt vår själ och har icke låtit vår fot vackla.
10 Bangkongtetpawiteh, Oe Cathut, nang ni na tanouk teh, ngun tanouk e patetlah na tanouk.
Ty väl prövade de oss, o Gud, du luttrade oss, såsom silver luttras;
11 Tamlawk hoi na man teh, kaimae loung dawk hnori hah na patue.
du förde oss in i fängelse, du lade en tung börda på vår rygg;
12 Kaimae lû dawk tami na kâcui sak teh, hmai hoi tuikalen hah na raka. Hatei, kakuep e tawntanae hmuen koe na hrawi.
du lät människor fara fram över vårt huvud, vi måste gå genom eld och vatten. Men du har fört oss ut och vederkvickt oss.
13 Hmaisawi thuengnae hoi kathâw e saring hoi hmuitui tuca hoi na im dawk a kâen han.
Så kommer jag då till ditt hus med brännoffer, jag vill infria mina löften till dig,
14 Hat hateh, runae ka kâhmo navah, ka pahni hoi ka dei e patetlah ka pâpho tangcoung e doeh.
dem till vilka mina låppar öppnade sig, och som min mun uttalade i min nöd.
15 Hmaisawi thuengnae dawkvah, kathâw e saring hoi hmuitui tuca hoi ka poe vaiteh, maitotan hah hmae hoi ka poe han. (Selah)
Brännoffer av feta får vill jag frambära åt dig, med offerånga av vädurar; jag vill offra både tjurar och bockar. (Sela)
16 Cathut ka taket e pueng, tho awh nateh thai awh haw. Ka hring nahanelah a sak e hah na pâpho pouh vai.
Kommen och hören, så vill jag förtälja för eder, I alla som frukten Gud, vad han har gjort mot min själ.
17 Ka pahni hoi ama koe ka hram teh, ka lai hoi ama teh ka tawm.
Till honom ropade jag med min mun, och lovsång var redan på min tunga.
18 Ka lungthin ni payonnae hah noutna hoeh pawiteh, Bawipa ni na thai pouh mahoeh.
Om jag hade förehaft något orätt i mitt hjärta, så skulle Herren icke höra mig.
19 Hatei, Cathut ni na thai pouh katang teh, ka hramnae lawk hai kahawicalah a thai.
Men Gud har hört mig, han har aktat på mitt bönerop.
20 Ka ratoumnae pahnawt hoeh niteh, kai koehoi a lungmanae ka puen hoeh e, Cathut teh pholen lah awm seh.
Lovad vare Gud, som icke har förkastat min bön eller vänt ifrån mig sin nåd!