< Sam 46 >

1 Kathutkung: Korah capanaw Cathut teh ka kânguenae hoi ka thaonae doeh. Runae tueng navah kabawmkung kahnai poung e doeh.
För sångmästaren; av Koras söner; till Alamót; en sång.
2 Hatdawkvah, talai heh kampuen niteh, monnaw teh talî dawk ka bawt nakunghai, ka taket mahoeh.
Gud är vår tillflykt och vår starkhet, en hjälp i nöden, väl beprövad.
3 Tuinaw teh hramki laihoi ka phuen nakunghai, tuicapa ni mon totouh ka thaw nakunghai, ka taket mahoeh.
Därför skulle vi icke frukta, om än jorden omvälvdes och bergen vacklade ned i havsdjupet;
4 Palang buet touh ao teh, a cakang teh Cathut khopui, Lathueng Poung onae koe totouh, ka konawmsakkung lah ao.
om än dess vågor brusade och svallade, så att bergen bävade vid dess uppror. (Sela)
5 Cathut teh a thung vah ao teh, kâhuen mahoeh. Khodai toteh Cathut ni a kabawp han.
En ström går fram, vars flöden giva glädje åt Guds stad, åt den Högstes heliga boning.
6 Miphun pueng teh a hramki awh. Uknae pueng teh a kâhuet. Ahni ni a lawk a tho boteh, talai teh a kamyawt.
Gud bor därinne, den vacklar icke; Gud hjälper den, när morgonen gryr.
7 Ransahu BAWIPA teh, maimouh koe ao teh, Jakop Cathut teh kânguenae doeh.
Hedningarna larma, riken vackla; han låter höra sin röst, då försmälter jorden.
8 Tho awh haw, BAWIPA ni a sak e naw hoi talai van e hno a raphoe e naw pueng hah khenhaw.
HERREN Sebaot är med oss, Jakobs Gud är vår borg. (Sela)
9 Ama ni tarantuknae hah talai pout totouh a roum sak teh, licung hah a khoe. Tahroe hah a tâtueng teh, lengnaw hah hmai hoi koung a sawi.
Kommen och skåden HERRENS verk: gärningar som väcka häpnad gör han på jorden.
10 Duem awm awh nateh, Cathut lah ka o e heh panuek awh. Miphunnaw koe tawm lah ka o vaiteh, talai van vah tawm lah ka o han.
Han stillar strider intill jordens ända, bågen bryter han sönder och bräcker spjutet, i eld bränner han upp stridsvagnarna.
11 Ransahu BAWIPA teh, maimouh koe ao. Jakop Cathut teh kânguenae doeh,
»Bliven stilla och besinnen att jag är Gud; hög varder jag bland hedningarna, hög på jorden.» HERREN Sebaot är men oss, Jakobs Gud är vår borg. (Sela)

< Sam 46 >