< Cingthuilawk 5 >

1 Ka capa, poukpanueknae na tawn nahane hoi, na pahni ni panuenae a pâkuem thai nahanelah,
Min son, akta på min vishet, böj ditt öra till mitt förstånd,
2 kaie lungangnae hah thai nateh, kaie thaipanueknae dawk na hnâpakeng haw.
så att du bevarar eftertänksamhet och låter dina läppar taga kunskap i akt.
3 Bangkongtetpawiteh, napui kathoutnaw e pahni teh, khoitui patetlah a radip, a lawk teh sathaw hlak hai a pâhnan.
Se, av honung drypa en trolös kvinnas läppar, och halare än olja är hennes mun.
4 Hatei, apoutnae koe lateh, hmue patetlah a kha teh, avoivang kahran e sarai patetlah a hran.
Men på sistone bliver hon bitter såsom malört och skarp såsom ett tveeggat svärd.
5 A khok ni duenae lamthung a pâtam teh, a khok takan ni sheol hmai a pâtam. (Sheol h7585)
Hennes fötter styra nedåt mot döden till dödsriket draga hennes steg. (Sheol h7585)
6 Hoehpawiteh, a hringnae lamthung na pouk hoeh vaiteh, a lamthung a cak hoeh e hah na panuek mahoeh.
Livets väg vill hon ej akta på; hennes stigar äro villostigar, fastän hon ej vet det.
7 Hatdawkvah, ka canaw, atuvah, ka lawk thai awh haw. Ka dei e lawknaw hah pahnawt awh hanh.
Så hören mig nu, I barn, och viken icke ifrån min muns tal.
8 Hatei, ahlanae koe kampuen awh nateh, ahnie im takhang hoi hai hnai awh hanh.
Låt din väg vara fjärran ifrån henne, och nalkas icke dörren till hennes hus.
9 Hoehpawiteh, barinae na hmu e hah ayâ alouk koe kampuen payon vaih. Tami nuen kamathoutnaw rahak vah, na hringnae be na hno payon vaih.
Må du ej åt andra få offra din ära, ej dina år åt en som hämnas grymt;
10 Hoehpawiteh, ramlouknaw ni na tawntanae dawk nawm awh vaiteh, na thaw tawk e a pawnaw hah ramlouknaw im vah phat payon vaih.
må icke främmande få mätta sig av ditt gods och dina mödors frukt komma i en annans hus,
11 Apoutnae koe lah, na takthai a kamsoe toteh, na khui payon vaih.
så att du själv på sistone måste sucka, när ditt hull och ditt kött är förtärt.
12 Bangtelamaw, cangkhainae hah koe ka hmuhma teh, yuenae hah ka lungthin hoi koe ka dudam toe.
och säga: »Huru kunde jag så hata tuktan, huru kunde mitt hjärta så förakta tillrättavisning!
13 Na kacangkhaikung e lawk hah koe ka tarawi ngaihoeh niteh, na cangkhainae hah koe ka thai ngaihoeh heh ma.
Varför lyssnade jag icke till mina lärares röst, och böjde icke mitt öra till dem som ville undervisa mig?
14 Tamimaya hoi kamkhuengnaw koe rawknae kâhmo hoeh e dueng doeh hei na ti han na kaima.
Föga fattas nu att jag har drabbats av allt vad ont är, mitt i församling och menighet.
15 Nange tuikhu, na tuikhu hoi ka tâcawt e tui roeroe hah na nei han.
Drick vatten ur din egen brunn det vatten som rinner ur din egen källa.
16 Na tuiphuek hah ram tangkuem lawng vaiteh tamimaya ceinae lamnaw dawk a lawng han na maw.
Icke vill du att dina flöden skola strömma ut på gatan, dina vattenbäckar på torgen?
17 Nama hanelah dueng awm seh, ayâ alouke hoi kâkabawpkhai hane nahoeh.
Nej, dig allena må de tillhöra, och ingen främmande jämte dig.
18 Na tuikhu teh yawhawi seh, na naw nah e na yu koe na lungkuep lawih.
Din brunn må vara välsignad, och av din ungdoms hustru må du hämta din glädje;
19 Ngai kaawm e sayuk hoi a meikahawi e sayukhre patetlah, a sannunaw ni na lungkuep sak naseh. A lungpatawnae ni na lungkuep sak naseh.
hon, den älskliga hinden, den täcka gasellen, hennes barm förnöje dig alltid, i hennes kärlek finne du ständig din lust.
20 Bangtelamaw, ka capa nang ni napui kahawihoehe hah na ngai vaiteh, khuet na tapam han vaw.
Min son, icke skall du hava din lust i en främmande kvinna? Icke skall du sluta din nästas hustru i din famn?
21 Bangkongtetpawiteh, tami hringnae lamthungnaw teh, BAWIPA ni koung a hmu teh, a lamthung pueng koung a pouk pouh.
Se, för HERRENS ögon ligga var människas vägar blottade, och på alla hennes stigar giver han akt.
22 Ama pouknae ni tamikayon teh a man vaiteh, a yonnae tangron hoi pâkhi lah ao han.
Den ogudaktige fångas av sina egna missgärningar och fastnar i sin egen synds snaror.
23 Cangkhainae a vout dawkvah, a due vaiteh, puenghoi a pathu dawkvah, a kahma han.
Han måste dö, därför att han icke lät tukta sig; ja, genom sin stora dårskap kommer han på fall.

< Cingthuilawk 5 >