Cingthuilawk 3
1 Ka capa, kaie kâlawk hah pahnim hanh. Kaie kâpoelawknaw hah na lung dawk pâkuemh.
Min son, förgät icke min lag, och ditt hjerta behålle min bud;
2 Bangkongtetpawiteh, hote ni na hringsawnae hoi roumnae na thap sin han.
Ty de skola skaffa dig långt lif, och god år, och frid.
3 Lungmanae hoi lawkkatang ni na cettakhai hanh naseh. Na lahuen dawk awi nateh, na lungthin dawkvah thut haw.
Nåd och trohet skola icke förlåta dig. Häng dem på din hals, och skrif dem uti dins hjertas taflo;
4 Hottelah Cathut hoi tami hmalah, minhmai kahawi na hmu vaiteh, tawmrasang lah na o han.
Så skall du finna ynnest och klokhet, den Gudi och menniskom täck är.
5 Na lungthin buem hoi BAWIPA kâuep nateh, nama e thaipanueknae hah kângue hanh.
Förlåt dig på Herran af allt hjerta, och förlåt dig icke uppå ditt förstånd;
6 Na lamthung pueng dawk ama na panuek haw, na lamthung pueng dawk na hrawi han.
Utan tänk uppå honom i allom dinom vägom, så skall han föra dig rätt.
7 Namahoima lungkaang lah kâsak hanh. BAWIPA hah taket nateh yon cettakhaih.
Låt dig icke tycka att du äst vis, utan frukta Herran, och vik ifrå det ondt är.
8 Na takthai hanelah damnae lah ao vaiteh, na hru hanelah thasainae lah ao han.
Det skall vara dinom nafla helsosamt, och vederqvicka din ben.
9 Na tawnta e naw hoi aluepawnaw hoi BAWIPA hah bari haw.
Hedra Herran af dina ägodelar, och af all dins årsväxts förstling;
10 Hahoi na capai dawk a kawi vaiteh, misur katinnae tangkom dawk misur katha hoi a kawi han.
Så skola dina lador fulla varda, och dine presser med must öfverflyta.
11 Ka capa, BAWIPA yuenae hah dudam hanh. Na phep e hai hmuhma hanh.
Min son, förkasta icke Herrans tuktan, och var icke otålig, då han straffar;
12 Bangkongtetpawiteh, na pa ni a lungpataw e capa teh ouk a yue e patetlah, BAWIPA ni a lungpataw e naw hah ouk a yue.
Ty hvilken Herren älskar, honom straffar han, och hafver ett behag till honom, såsom en fader till sonen.
13 Lungmanae kahmawtnaw teh a lung kahawi e tami lah ao awh teh, Thaipanueknae ka tawn e tami hai a lung kahawi e tami lah ao.
Säll är den menniska, som vishet finner, och den menniska, hvilko förstånd tillflyter.
14 Bangkongtetpawiteh, ngun pungdaw sak e hlak, lungmanae pungdaw sak e hah ahawihnawn.
Ty det är bättre hafva henne än silfver, och hennes frukt bättre än guld.
15 Talungpaling hlak hai aphu ao teh, na ngai e pueng ni hai phat hoeh rah.
Hon är ädlare än perlor, och allt det du önska må, är henne icke likt.
16 Aranglae kut dawk hringsawnae ao teh, avoilah e kut dawk hnopai hoi barinae ao.
Långt lif är på hennes högra hand, på hennes venstra är rikedom och ära.
17 A lamthung teh lamthung kanawm lah ao teh, a lamthung pueng teh roumnae lah ao awh.
Hennes vägar äro lustige vägar, och alle hennes stigar äro frid.
18 Kakuennaw hanelah hringnae thingkung lah ao teh, ka hringkhaie pueng teh tami lung kahawi e lah ao awh.
Hon är lifsens trä allom dem som fatta henne; och salige äro de som hålla henne;
19 BAWIPA ni lungangnae lahoi talai hah a kangdue sak teh, thaipanueknae lahoi kalvan a cak sak.
Ty Herren hafver grundat jordena genom vishet, och genom sitt råd tillredt himmelen.
20 A panuenae lahoi talî a kapek teh, tâmai ni tadamtui a bo sak.
Genom hans ord äro djupen åtskild, och skyarna med dagg drypande vordne.
21 Ka capa, lungangnae katang hoi panuethainae hah kuen nateh, na mit hoi kâhlat sak hanh.
Min son, låt henne icke ifrå din ögon vika, så skall du lyckosam och klok varda.
22 Hottelah pawiteh, na muitha hanelah hringnae lah awm vaiteh, na lahuen hanelah pahrennae lah ao han.
Det skall vara dine själs lif, och din mun skall täck vara.
23 Hottelah na lamthung dawk karoumcalah na cet vaiteh, na khok na kamthui mahoeh.
Då skall du på dinom väg säker vandra, att din fot icke stöter sig.
24 Na i navah na taket mahoeh, ihmu katuilah na i han.
Lägger du dig, så skall du intet frukta dig, utan sofva sötliga;
25 Taki ka tho e kaluekalapnae hai taket hanh. Hoehpawiteh, tamikathoutnaw ni a kâhmo awh e runae hai taket hanh.
Att du icke betorf frukta dig för hastig förskräckelse, eller för de ogudaktigas storm, då han kommer.
26 Bangkongtetpawiteh, BAWIPA teh na kânguenae lah awm vaiteh, na khok teh karap dawk hoi a hlout sak han.
Ty Herren är din tröst; han bevarar din fot, att han icke fången varder.
27 Sak nahane kâ na kut dawk ao nahlangva, hmu hanelah kakamcunaw hah hnokahawi pasoung laipalah awm hanh.
Neka dig icke att göra dem torftiga godt, om din hand af Gudi hafver magt sådant göra.
28 Poe hane na sin nahlangva, cet ei, bout tho lah a, tangtho torei na poe han, telah na imri koe tet pouh hanh.
Säg icke till din vän: Gack bort, och kom igen, i morgon vill jag gifva dig; der du dock det nu hafver.
29 Na imri taranlahoi thoenae sak hanelah kâcai hanh. Bangkongtetpawiteh, nang na ka ring e doeh.
Far icke efter att göra dinom vän ondt, den uppå god tro när dig bor.
30 Nang dawk patawnae na poe hoeh pawiteh, a khuekhaw awm laipalah tami taran hanh.
Kifva med ingom utan sak, om han dig intet ondt gjort hafver.
31 Tami rep kacoungroenaw e hnopai noe awh hanh. Ahnimae lamthung hai rawi awh hanh.
Följ icke en vrång man efter, och utvälj ingen af hans vägar;
32 Bangkongtetpawiteh, a lungthin ka longkawi e teh BAWIPA hanelah panuet a tho teh, a lungthin kalan e teh, ama hoi arulahoi kâponae ao.
Ty Herren stygges vid den affälliga, och hans hemlighet är när de fromma.
33 Tamikathoutnaw e im dawk, BAWIPA thoebonae ao, hatei, tamikalannaw e im teh, yawhawi a poe.
Uti dens ogudaktigas hus är Herrans förbannelse; men dens rättfärdigas hus varder välsignadt.
34 Dudam lahoi kaawmnaw hah a dudam teh, ka kârahnoumnaw hah pahrennae a poe.
Han skall bespotta de bespottare; men dem eländom skall han nåd gifva.
35 Tami lungkaang ni bawilennae râw a coe han. Hatei, tamipathunaw ni a coe awh e râw teh, kayanae doeh.
De vise skola ärfva äro; men om de galne än högt uppkomma, varda de likväl till skam.
