Cingthuilawk 17
1 Kâyue kâoun laihoi im dawk yikkawi e pawitonae bu hlakvah karoumcalah lahoi bukaro kam touh ca e ahawihnawn.
En torr bete, der man låter sig med nöja, är bättre än ett fullt visthus med träto.
2 A lungkaang e san ni yeirai ka phawt e capa hah a uk teh, hmaunawnghanaw hoi cungtalah râw a coe han.
En klok tjenare skall råda öfver snöplig barn, och skall utskifta arfvet emellan bröder.
3 Ngun sôlêi nahanelah manang, sui sôlêi nahanelah takhuenhmai, hatei BAWIPA ni lungthin a tanouk.
Såsom elden pröfvar silfret, och ugnen guld, alltså pröfvar Herren hjertan.
4 Thoenae kasaknaw ni teh laithoe dueng a thai ngai awh teh, laithoe kadeinaw ni hai laithoe lawk a thai ngai awh.
En ond menniska aktar uppå onda munnar, och en falsk menniska hörer gerna en skadelig tungo.
5 Tamimathoe ka dudam e ni kasakkung a dudam teh, ayânaw runae a kâhmo navah a lungkahawi e tami hai hlout mahoeh.
Den som den fattiga bespottar, han försmäder hans skapare; och den som gläder sig af annars ofärd, han skall icke ostraffad blifva.
6 Mincanaw teh matawngnaw e bawilukhung doeh, camonaw bawilennae teh a napanaw doeh.
De gamlas krona äro barnabarn, och barnas ära äro deras fäder.
7 Lawkkanem hoi tamipathu kamcu hoeh, laithoe deinae pahni teh bawi hoi hoe kamcu hoeh.
Det står icke en dåra väl att tala om hög ting, mycket mindre en Första, att han gerna ljuger.
8 Tadawnghno teh ka dâw e tami koe talung phukaawm hoi a kâvan, a kangvawi tangkuem koe hawinae a hmu.
Gåfva är en ädelsten; hvart man henne bär, så främjar hon väl.
9 Lawkeknae ka ramuk pouh e ni lungpatawnae a tawng, hatei boutbout ka dei pouh e tami ni teh huiko a kapek.
Den som synd skyler, han förskaffar vänskap; men den som sakena röjer, han gör Förstar oens.
10 Tamipathu avai cum touh hem e hlak tamilungkaang vai touh yue e aphuohnawn.
Ord förskräcka mer en förståndigan, än hundrade hugg en dåra.
11 Tamikahawihoeh ni kâtaran nahane dueng doeh a tawng, hatdawkvah patoune kathout hoi a kâhmo han.
Ett bittert hjerta söker efter att göra skada; men en grufvelig ängel skall komma öfver honom.
12 Tamipathu a pathu lahun nah kâhmo e hlak teh, a ca kahmat e tavom hoi kâhmo pawiteh bet ahawihnawn.
Bättre är möta en björn, den ungarna borttagne äro, än enom dåra i hans galenskap.
13 Hawinae hah thoenae hoi ka pathung e tami teh hnokathout ni a imthung tâcawt takhai mahoeh.
Den som vedergäller godt med ondo, af hans hus skall det onda icke återvända.
14 Kâyuenae teh tuiim dawk hoi tui ka yu e patetlah ao, hatdawkvah kâyue hoehnahlan kâounnae hah roun lawih.
Begynnelse till träto är såsom ett vatten, det sig utskär; haf alltså du kif fördrag, förr än du der inmängd varder.
15 Tamikayon a yon ka ngaithoum e tami hoi, tamikalan yon kapen e tami hah BAWIPA ni a panuet
Den som den ogudaktiga dömer godan, och den som fördömer den rättfärdiga, de äro både Herranom en styggelse.
16 Tamipathu ni lungangnae a ngai hoeh dawkvah, lungangnae ran nahane hnopai hah bangkongmaw ahni kut dawk poe han vaw.
Hvad skall en dåre med penningar i handene, efter han icke hafver hjerta till att köpa vishet?
17 Hui ni teh nâtuek hai lung na pataw teh, hmaunawngha teh runae kâhmo tueng nahanelah doeh a khe.
En vän älskar alltid, och en broder varder rönt i nödene.
18 Thaipanueknae ka tawn hoeh e niteh kuttabei kâtambei hoi a hui hmalah lawk a kam.
Det är en dåre, som handena räcker, och går i borgan för sin nästa.
19 Lawkeknae ka ngai e ni teh kâyuenae hai a ngai, a longkha ka rasangsak e ni rawknae hah a tawng.
Den som kif älskar, han älskar synd; och den sina dörr höga gör, han far efter olycko.
20 Dumyennae lungthin ka tawn e ni hnokahawi hmawt mahoeh, laithoe ka dei e tami teh runae hoi a kâhmo han.
Ett vrångt hjerta finner intet godt; och den som en ond tungo hafver, han faller i olycko.
21 Tamipathu ka khe e tami teh amahoima a lungmathoe sak, ka pathu e capa ka tawn e tami teh konawmnae tawn hoeh.
En dåre gör sig sjelf sorg, och en dåras fader hafver ingen glädje.
22 Lungthin konawm e heh kahawipoung e tâsi hoi a kâvan teh, lungthin reknae ni hru a ke sak.
Ett gladt hjerta gör lifvet lustigt; men ett bedröfvadt sinne uttorkar benen.
23 Tamikathout ni lannae lamthung phen hanelah a hnukkhu lahoi hno ouk a lawp.
Den ogudaktige tager gerna hemliga gåfvor, till att böja rättsens väg.
24 Lungangnae teh thaipanueknae katawnkung hmalah ao teh, tamipathu e mit ni teh talai pout totouh ouk a khet.
En förståndig man bär sig visliga åt; en dåre kastar ögonen hit och dit.
25 Capa pathu e teh na pa lung kamathoutsakkung lah ao teh, kakhekung manu hanelah hai ka khat poung e lah ao.
En galen son är sins faders grämelse, och sine modets bedröfvelse, den honom födt hafver.
26 Tamikalan rek hanelah awm hoeh, ka talue e hai a hawi nahlangva hem hanelah awm hoeh.
Det är icke godt att man oförrättar den rättfärdiga, eller att man slår Förstan, som rätt regerar.
27 Panuenae ka tawn e ni lawk a kâsum teh, thaipanueknae ka tawn e teh roumnae muitha ka tawn e doeh.
En förnumstig man hafver hof med sitt tal, och en förståndig man håller sin anda.
28 Tamipathu hai duem awm pawiteh, tamilungkaang patetlah pouk e lah ao, a pahnicakuep pawiteh thaipanueknae ka tawn patetlah pouk e lah ao.
Om en dåre tigde, vorde han ock vis räknad, och förståndig, om han munnen tillhölle.
