Malakhi 2
1 Oe vaihmanaw, ransahu BAWIPA ni nangmouh hanlah a dei e lawk teh,
Och nu, I Prester, detta budet gäller eder till.
2 Ka lawk na ngai awh hoeh lah, ka min barilawanae na tawn awh hoehpawiteh, thoebonae nangmouh koe ka patoun han. Nangmae yawhawinae hah yawthoenae lah ka coung sak han. Hothloilah, ka min na barilawa awh hoeh dawkvah atu roeroe yawthoe lah ka coung sak toe.
Om I det icke hören, eller icke läggen det uppå hjertat, så att I gifven mino Namne ärona, säger Herren Zebaoth; så skall jag sända en förbannelse ibland eder, och skall förbanna edor välsignelse; ja, förbanna skall jag dem, efter I icke villen lägga det uppå hjertat.
3 Nangmae catounnaw hah ka yue vaiteh, pawi na tonae saring e ei hah na minhmai dawk ka kano han. Alouke miphunnaw ni ei khuehoi na hrawi awh han.
Si, jag skall förbanna edra efterkommande, och kasta eder träcken af edro offre uti edart ansigte; och han skall låda vid eder.
4 Kaie lawkkam teh Levih miphun koe caksak hanelah, hete kâlawknaw hah nangmouh koe na poe e hah na panue awh han telah ransahu BAWIPA ni a ti.
Så skolen I då förnimma, att jag sådana bud till eder sändt hafver, att detta skulle vara mitt förbund med Levi, säger Herren Zebaoth.
5 Ahnimouh koe ka poe e kaie lawkkam teh hringnae hoi lungmawngnae lah ahnimouh koe ao. Kai hah barilawa na poe awh teh ka min a taki awh dawkvah lawkkam hah ka poe.
Ty mitt förbund var med honom, till lif och frid; och jag gaf honom fruktan, så att han mig fruktade, och förskräcktes för mino Namne.
6 Ahnimouh ni lawkkatang a dei awh vaiteh apâhni dawk hoi payonnae tâcawt mahoeh. Lungmawngnae, lannae hoi kai hoi rei cet vaiteh ahnimouh ni yonnae a kamlang takhai awh han.
Sanningens lag var uti hans mun, och der vardt intet ondt funnet uti hans läppar; han vandrade fridsammeliga och redeliga för mig, och omvände många ifrå synd.
7 Vaihmanaw e pahni dawk hoi lungang thoumnae a tâco han. Ahnie pahni dawk hoi taminaw ni cangkhainae atang awh han. Bangkongtetpawiteh ahni teh ransahu BAWIPA e patoune lah ao.
Ty Prestens läppar skola bevara lärona, att man må befråga lagen af hans mun; ty han är en Herrans Zebaoths Ängel.
8 Nangmouh teh lam na phen awh toe. Nangmae cangkhainae teh taminaw kamthui nahanelah ao toe. Levihnaw hoi kam e lawkkam na raphoe awh toe telah ransahu BAWIPA ni a ti.
Men I ären afgångne ifrå vägenom, och hafven förargat många i lagen; och hafven brutit Levi förbund, säger Herren Zebaoth.
9 Hatdawkvah nangmouh teh ka lamthung na dawn awh hoeh, na cangkhai awh navah minhmai khet na tawn awh dawkvah tami pueng ni na dudam nahanlah ka sak han.
Derföre hafver jag ock gjort, att I föraktade och försmädde ären för allo folkena; efter I icke hållen mina vägar, och sen till personen i lagen.
10 Maimouh pueng teh Na pa buet touh dueng tawn awh nahoehmaw. Cathut buet touh dueng ni maimouh na sak awh nahoehmaw. Bangkongmaw mintoenaw hoi kâhuikonae lawkkam teh na pahnawt a vaw. Bangkongmaw buet touh hoi buet touh lawkkam na cak awh hoeh vaw.
Ty hafvom vi icke alle en fader? Hafver icke allt en Gud skapat oss? Hvi förakte vi då den ene den andra, och ohelgom förbundet, som med våra fäder gjordt är?
11 Judahnaw teh lawkkam cak awh hoeh. Isarelnaw hoi Jerusalem khocanaw teh panuet ka tho e hno a sak awh toe. Judahnaw teh BAWIPA ni a lungpataw e thoungnae hah banglahai a noutna awh hoeh dawkvah alouke miphun cathut e canaw hoi a kâyuva awh toe.
Ty Juda är vorden en föraktare, och i Israel, och i Jerusalem sker styggelse; ty Juda ohelgar Herrans helighet, den han älskar; och bolar med ens främmandes guds dotter.
12 Hottelah kacangkhaikungnaw hoi a hnukkâbangnaw thoseh, ransahu BAWIPA koe pasoum hno ka sin e hai thoseh, Jakop e rim dawk hoi a takhoe han.
Men Herren skall den, som så gör, utrycka utu Jacobs hydda, både mästaren och lärjungan, samt med honom, som Herranom Zebaoth spisoffer offrar.
13 Hahoi, na sak awh e hno teh, BAWIPA e khoungroe hah mitphi bonae, khuikanae hoi na ramuk awh toe. Hatdawkvah, pasoum hno hah dâw hoeh toe. Na kut dawk hoi na poe e hno teh ngainae lahoi dâw hoeh toe.
Yttermera gören I ock, att för Herrans altare äro icke annat än tårar, och gråt, och suckande; så att jag icke mer kan sa till spisoffret, eller någrahanda tacknämligit undfå af edra händer.
14 Bangtelane telah na pacei awh pawiteh, na thoundoun nah na paluen e na yu koe, lawkkam na cak hoeh. Na yu hoi nang rahak BAWIPA teh kapanuekkhaikung lah ao. Hote yu teh nange yu, lawkkam e yu lah ao toe.
Och så sägen I: Hvarföre? Derföre att du föraktar dina kära hustru, den Herren dig tillskickat hafver, och den din maka är, hvilko du förpligtad äst.
15 Ahni ni ahnimanaw hah, buet touh lah nahoehmaw a sak vaw. Tak hoi muitha teh Cathut e doeh. Bangkongmaw buet touh dueng a sak tetpawiteh, Cathut ni cathutlae catoun hah a tawng. Hatdawkvah, na muitha hah kahawicalah pouk nateh, na nawsai nah na paluen e na yu koe lawkkam raphoe hanh.
Alltså gjorde icke den ene, hvilken dock var af enom storom anda. Men hvad gjorde den ene? Han sökte den säden, som af Gudi tillsagd var. Derföre ser eder före för edrom anda, och ingen förakte sina kära hustru.
16 Yu pahnawtnae, yu koe yuemkamcu hoeh lah o e pâphanae hah, kahmawt ngai hoeh telah Isarel Cathut ransahu BAWIPA ni ati. Hatdawkvah na muitha hanelah kâhruetcuet nateh kaisue laihoi khosak hanh.
Äst du henne vred, så skilj dig ifrå henne, säger Herren Israels Gud; och gif henne en klädnad för försmädelsen, säger Herren Zebaoth. Derföre ser eder före för edrom anda, och förakter henne icke.
17 Nangmouh teh BAWIPA hnâ a poum totouh na lawk apap awh. Bangtelamaw hnâ a poum totouh na sak awh tetpawiteh, ka payon e tami pueng, Cathut hmalah ahawi doeh. Hot patet e taminaw hah BAWIPA ni a ngai doeh, lawkcengkung Cathut teh nâmouh ao va telah na ti awh.
I hafven rett Herran med edart tal. Så sägen I då: Hvarmed hafve vi rett honom? Dermed, att I sägen: Den der illa gör, han behagar Herranom, och han hafver lust till honom; eller, hvar är nu Gud, som straffar?
