Lawkcengkung 1
1 Joshua a due hnukkhu, Isarelnaw ni Kanaannaw tuk hanelah, apimaw maimouh hanlah hma ka hman han telah BAWIPA hah a pacei awh.
Efter Josuas död frågade Israels barn HERREN och sade: "Vem bland oss skall först draga upp mot kananéerna och strida mot dem?"
2 BAWIPA ni, Judah a cei han. A kut dawk ram teh ka poe toe, telah a ti.
HERREN sade: "Juda skall göra det; se, jag har givit landet i hans hand."
3 Judah ni a hmau Simeon koevah, Kanaannaw tuk thai nahanelah, ka ham e ram koe kai na pue haw, kai ni hai nang ni na ham e ram koe na pue van han, atipouh. Hahoi teh, Simeon ni ahni koe a kâbang pouh.
Då sade Juda till sin broder Simeon: "Drag upp med mig in i min arvslott, och låt oss strida mot kananéerna, så skall jag sedan tåga med dig in i din arvslott." Så tågade då Simeon med honom.
4 Judah ni a kamthaw teh Kanaannaw hoi Periznaw hah BAWIPA ni a kut dawk a poe teh, Bezek vah tami 10, 000 touh a thei awh.
När nu Juda drog ditupp, gav HERREN kananéerna och perisséerna i deras hand, så att de slogo dem vid Besek, tio tusen man.
5 Bezek kho vah Adonibezek siangpahrang a hmu awh teh, Kanaannaw hoi Periznaw a thei awh toteh,
Ty vid Besek träffade de på Adoni-Besek och stridde mot honom och slogo så kananéerna och perisséerna.
6 siangpahrang teh a yawng eiteh, Judahnaw ni a pâlei awh teh, bout a man awh. A kutpui, a khokpui soumsoum a tâtueng pouh awh.
Och Adoni-Besek flydde, men de förföljde honom och grepo honom och höggo av honom hans tummar och stortår.
7 Adonibezek ni kutpui hoi khokpui a tâtueng pouh e siangpahrang 70 touh ni, kaie caboi rahim buramei a luep awh. Kai ni ouk ka sak e patetlah, BAWIPA ni kai dawk moi na pathung toe ati. Hote siangpahrangnaw teh, Jerusalem a ceikhai awh teh, hawvah a due.
Då sade Adoni-Besek: "Sjuttio konungar med avhuggna tummar och stortår hämtade upp smulorna under mitt bord; efter mina gärningar har Gud nu vedergällt mig." Sedan förde de honom till Jerusalem, och där dog han.
8 Hahoi Judahnaw ni Jerusalem teh tahloi hoi koung a thei awh hnukkhu, hmai a sawi awh.
Men Juda barn belägrade Jerusalem och intogo det och slogo dess invånare med svärdsegg; därefter satte de eld på staden.
9 Hathnukkhu hoi teh, mon dawk kaawmnaw hai thoseh, akalae kaawmnaw hai thoseh, ayawn dawk kaawmnaw hai thoseh, Kanaannaw hai thoseh, a tuk awh.
Sedan drogo Juda barn ned för att strida mot de kananéer som bodde i Bergsbygden, i Sydlandet och i Låglandet.
10 Hahoi minruem Kiriath-Arba a phung awh e Hebron kho kaawm e Kanaannaw aonae koe a cei awh teh, Sheshai Ahiman, Talmainaw a thei awh.
Och Juda tågade åstad mot de kananéer som bodde i Hebron -- vilket fordom hette Kirjat-Arba -- och de slogo Sesai, Ahiman och Talmai.
11 Haw hoi teh, Debir kaawm e naw hah a cei sin awh. Debir teh ayan e min lahoi teh Kiriath-sepher doeh.
Därifrån tågade de åstad mot Debirs invånare. Men Debir hette fordom Kirjat-Sefer.
12 Hahoi Kalep ni, Kiriath-sepher khopui ka tâ thai e tami teh kai ni ka canu Akasah a yu lah ka poe han telah a ti.
Och Kaleb sade: "Åt den som angriper Kirjat-Sefer och intager det vill jag giva min dotter Aksa till hustru."
13 Kalep e a nawngha Kenaz e capa Othniel ni a tâ teh a canu Akasah teh a yu lah a poe.
När då Otniel, son till Kenas, Kalebs yngre broder, intog det, gav han honom sin dotter Aksa till hustru.
14 Hote napui kahlawng a cei navah, A na pa koe lawhmuennaw hei hanlah a kâpan roi hnukkhu, marang dawk hoi a kum. A na pa ni bangmaw na ngai e kaawm telah a pacei navah,
Och när hon kom till honom, intalade hon honom att begära ett stycke åkermark av hennes fader; och hon steg hastigt ned från åsnan. Då sade Kaleb till henne: "Vad önskar du?"
15 a canu ni yawhawi na poe hanelah ka ngai. Akalae ram na poe boum teh, tuidonaw hai hmawi na poe sin loe atipouh. A na pa ni atunglae tuido hoi akalae tuido puenghai a poe.
Hon sade till honom: "Låt mig få en avskedsskänk; eftersom du har gift bort mig till det torra Sydlandet, må du giva mig vattenkällor." Då gav Kaleb henne Illitkällorna och Tatitkällorna.
16 Mosi masei e a na minca lah kaawm e Ken miphunnaw hateh, Judahnaw hoi ungkung kho thung kaawm e, Arad ram teng kaawm e, Judah ram dawk a kâbang van teh, kho cungtalah a sak awh.
Och kainéens, Moses svärfaders, barn hade dragit upp från Palmstaden med Juda barn till Juda öken, söder om Arad; de gingo åstad och bosatte sig bland folket där.
17 Hahoi teh, Judah ni a hmau Simeon hoi a cei roi teh, Zephath kho kaawm e Kanaannaw a thei roi teh, khopui hai he a raphoe roi. Hatdawkvah, Hormah telah a phung awh.
Men Juda tågade åstad med sin broder Simeon, och de slogo de kananéer som bodde i Sefat; och de gåvo staden till spillo; så fick den namnet Horma.
18 Hahoi Judah ni Gaza hoi ateng e khonaw, Askelon hoi ateng e khonaw, Ekron hoi ateng e khonaw hai koung a la pouh.
Därefter intog Juda Gasa med dess område, Askelon med dess område och Ekron med dess område.
19 BAWIPA teh Judah hoi cungtalah ao dawkvah, ahni ni mon dawk e naw pueng he a pâlei. Hateiteh, ayawn dawk kho ka sak e naw teh, sumrangleng a tawn awh dawkvah, pâlei thai awh hoeh.
Och HERREN var med Juda, så att de intogo bergsbygden; men de kunde icke fördriva dem som bodde i dalbygden, därför att dessa hade stridsvagnar av järn.
20 Hahoi Mosi ni a dei e patetlah Hebron teh Kalep a poe awh. Anakim e capa kathum touh teh, hote kho hoi a pâlei awh.
Och de gåvo Hebron åt Kaleb, såsom Mose hade föreskrivit; och han fördrev därifrån Anaks tre söner.
21 Hatei Benjamin miphunnaw niteh, Jerusalem kaawm e Jebusitnaw hah pâlei awh hoeh dawkvah, atu totouh, Jebusitnaw hah Benjaminnaw hoi Jerusalem vah reirei ao awh.
Men jebuséerna, som bodde i Jerusalem, blevo icke fördrivna av Benjamins barn; därför bodde ock jebuséerna kvar bland Benjamins barn i Jerusalem, såsom de göra ännu dag.
22 Joseph miphunnaw nihai, Bethel a tuk awh navah, BAWIPA teh ahnimouh koe ao.
Så drogo ock männen av Josefs hus upp till Betel, och HERREN var med dem.
23 Joseph miphun niteh, Bethel tuet hanlah, a patoun awh. Hote kho min teh ayan teh Luz tie doeh.
Och männen av Josefs hus läto bespeja Betel, samma stad som fordom hette Lus.
24 Katuetnaw ni kho thung hoi ka tâcawt e tami buet touh a hmu awh teh, kho thung kâennae lam na patue haw. Hat pawiteh, na hlout han atipouh.
Då fingo deras kunskapare se en man gå ut ur staden, och de sade till honom: "Visa oss var vi kunna komma in i staden, så vilja vi sedan göra barmhärtighet med dig."
25 Hote tami ni kho thung kâennae lam a patue teh, ahnimouh ni khocanaw hah tahloi hoi he a tâtueng awh. Hatei, hote tami hoi imthungkhunaw teh a hlout sak awh.
När han sedan hade visat dem var de kunde komma in i staden, slog de stadens invånare med svärdsegg; men den mannen och hela hans släkt läto de gå.
26 Hote a hlout sak awh e imthung teh, Hit ram lah a cei awh teh hawvah kho a sak awh. Ahnimae kho min teh Luz telah a phung awh. Sahnin totouh a min lah pou ao.
Och mannen begav sig till hetiternas land; där byggde han en stad och gav den namnet Lus, såsom den heter ännu i dag.
27 Manasseh miphun niteh, Bethshean khonaw, Tanak khonaw, Dor khonaw, Ibleam khonaw, Megiddo khonaw hah pâlei laipalah, Kanaannaw hoi Hote ram dawk cungtalah rei pou ao awh.
Men Manasse intog icke Bet-Sean med underlydande orter, ej heller Taanak med underlydande orter; och ej heller fördrevo de invånarna i Dor och underlydande orter, ej heller invånarna i Jibleam och underlydande orter, ej heller invånarna i Megiddo och underlydande orter, utan kananéerna förmådde hålla sig kvar där i landet.
28 Isarelnaw a tha ao toteh, Kanaannaw teh pâlei hoeh eiteh, a kut rahim thaw a tawk sak awh.
När sedan israeliterna blevo de starkare, läto de kananéerna bliva arbetspliktiga under sig; de fördrevo dem icke heller då.
29 Ephraim niteh, Gezer kaawm e Kanaannaw pâlei awh hoeh. Hatei, Kanaannaw hoi mak kâkalawt lah kho a sak awh.
Icke heller fördrev Efraim de kananéer som bodde i Geser, utan kananéerna bodde kvar bland dem där i Geser.
30 Zebulun ni Kitron kaawm naw thoseh, Nahalal kaawmnaw thoseh, pâlei awh hoeh. Hatei, Kanaannaw hoi cungtalah kho a sak awh teh, a kut rahim thaw a tawk sak awh.
Sebulon fördrev icke invånarna i Kitron och invånarna i Nahalol, utan kananéerna bodde kvar bland dem, men blevo arbetspliktiga under dem.
31 Hot patetvanlah, Asher miphun ni hai Akko kho kaawmnaw, Sidon kho kaawmnaw, Ahlab kho kaawmnaw, Akhzib kho kaawmnaw, Helbah kho kaawmnaw, Aphik kho kaawmnaw, Rehob kho kaawmnaw a pâlei awh hoeh dawkvah,
Aser fördrev icke invånarna i Acko eller invånarna i Sidon, ej heller dem i Alab, Aksib, Helba, Afik och Rehob.
32 Asher miphunnaw teh, Kanaannaw koe kho a sak awh.
Alltså bodde aseriterna bland kananéerna, landets gamla inbyggare; ty de fördrevo dem icke.
33 Naphtali miphun ni Bethshemesh kho kaawmnaw, Bethanath kaawmnaw pâlei awh hoeh. Kanaannaw hoi mak kâkalawt lah kho a sak awh. Bethshemesh hoi Bethanathnaw teh, a kut rahim thaw a tawk sak awh.
Naftali fördrev icke invånarna i Bet-Semes, ej heller invånarna i Bet-Anat, utan bodde ibland kananéerna, landets gamla inbyggare; men invånarna i Bet-Semes och Bet-Anat blevo arbetspliktiga åt dem.
34 Amornaw nihai, Dannaw teh mon lah a pâlei awh teh, ayawn dawk teh awm sak awh hoeh.
Men amoréerna trängde undan Dans barn till bergsbygden, ty de tillstadde dem icke att komma ned till dalbygden.
35 Amornaw teh, Heres, Aijalon hoi Shaalbim vah pou ao awh. Hahoi teh, Joseph miphunnaw a tha ao awh teh, Amornaw a kut rahim thaw a tawk sak awh.
Och amoréerna förmådde hålla sig kvar i Har-Heres, Ajalon och Saalbim; men Josefs barns hand blev tung över dem, så att de blevo arbetspliktiga under dessa.
36 Amornaw e khori teh, Akrabbim lah ka takhang niteh, Sela e a lathueng lah pou a cei.
Och amoréernas område sträckte sig från Skorpionhöjden, från Sela vidare uppåt.
