< Job 21 >

1 Hahoi Job ni a pathung teh,
Job svarade och sade:
2 Ka lawk he kahawicalah na thai pouh haw, Hetheh nangmouh lungmawng nahanelah awmseh.
Hörer dock till min ord, och låter säga eder;
3 Ka dei navah panguep awh ei, be ka dei hnukkhu hoi na panuikhai awh vai nei.
Hafver tålamod med mig, att jag ock må tala; och görer sedan spott af mig.
4 Ka phuenangnae heh tami tarannae lah maw ao. Hottelah awm pawiteh, bang kecu dawk maw, ka lung a saw thai hoeh.
Månn jag handla med en mennisko, att min ande icke skulle härutinnan ångse varda?
5 Na khen awh haw, kângairu awh naseh. Na pahni hah tabuem awh.
Vänder eder hit till mig; I skolen förundra eder, och måsten lägga handena på munnen.
6 Ka pouk nah ka pâyaw takinae ni ka kâha a uek sak.
När jag tänker deruppå, så förskräckes jag; och ett bäfvande kommer uppå mitt kött.
7 Bang kecu dawk maw tamikathoutnaw ni a matawng totouh a hring awh teh, thaonae dawk bahu ao han vaw.
Hvi lefva då de ogudaktige, varda gamle, och växa till i ägodelar?
8 A ca catounnaw hah amamae mithmu vah a kung acaksak awh, amamae miphun hah amamae hmalah acaksak awh.
Deras säd är säker omkring dem, och deras afföda är när dem.
9 A imnaw hah takinae thung hoi a hlout teh, Cathut e sonron hah ahnimae a lathueng bawt boihoeh.
Deras hus hafver frid för räddhåga, och Guds ris är icke öfver dem.
10 Maitotan ni cati tu laipalah awm boihoeh. Maitomanu ni ca khe laipalah awm boihoeh.
Deras oxa släpper man till, ock missgår icke; deras ko kalfvar, och är icke ofruktsam.
11 Saringhu patetlah a canaw a tâco sak teh, a canaw teh a lam awh.
Deras unga barn gå ut såsom en hjord, och deras barn springa.
12 Tamawi hoi ratoung kueng laihoi la a sak awh, Tamawi e a lawk dawk hoi a lunghawi awh.
De fröjda sig med trummor och harpor, och äro glade med pipande;
13 Hringnawmnae hoi atueng aloum sak awh teh dongdengca dawk phuen vah a cei awh. (Sheol h7585)
De varda gamle med göda dagar, och förskräckas som nogast ett ögnablick för helvetet; (Sheol h7585)
14 Hateiteh, Cathut koe na cettakhai yawkaw, na lamthung panue hane heh ka ngai awh hoeh.
De dock säga till Gud: Gack bort ifrån oss; vi vilje intet veta af dina vägar;
15 Athakasaipounge, a thaw ka tawk pouh hane teh apimaw, Ama koe ka ratoum navah ahawinae bangmaw ka mek telah ati awh.
Ho är den Allsmägtige, att vi honom tjena skole? Eller hvad kan det båta oss, om vi löpe emot honom?
16 A tawn awh e hno hah amamae kut dawk kaawm e ka tang nahoeh, tami kathoutnaw khokhangnae teh, kaimouh koehoi kahlatpoung la ao.
Men si, deras ägodelar stå icke uti deras händer; derföre skall de ogudaktigas sinne vara långt ifrå mig.
17 Tamikathoutnaw e hmaiim teh, bangmaw atuhoitu a due teh, amamae rawkphainae teh, bangmaw atuhoitu a pha. Lungmathoenae hah Cathut ni a lungkhueknae dawk hoi lawk ouk a ceng boimaw
Huru varder de ogudaktigas lykta utsläckt; och deras förderf kommer öfver dem? Han skall utskifta jämmer i sine vrede.
18 Kahlî dawk e cakong patetlah ao teh, kahlî ni palek e vaikong patetlah ao awh.
De skola varda såsom strå för vädret, och såsom agnar, hvilka stormen bortförer.
19 Cathut ni a canaw hanelah, payonpakai nahan a ta telah a ti. Panuethai awh nahanelah, ahnimouh teh ama ni patho naseh.
Gud förvarar hans barnom bedröfvelse; när han skall löna honom, då skall man förnimmat,
20 A ronae hah a mit hoi hmawt sak awh, Athakasaipounge lungkhueknae manang hah net sak awh.
Hans ögon skola se hans förderf, och af dens Allsmägtigas vrede skall han dricka.
21 Bangkongtetpawiteh, a thapa akuep totouh atueng baw sak lah o teh, ama a rawk hnukkhu hoi a im teh, banglahai tho hoeh.
Ty ho skall hafva behag till hans hus efter honom? Och hans månaders tal skall näppliga halft blifva.
22 Karasang lah kaawm e hai lawkcengkung Cathut teh apinimaw panuenae a cangkhai thai han.
Ho vill lära Gud, den ock dömer de höga?
23 Lungmawngcalah hoi karoumcalah ao nah koe, tami buet touh a thao lahun nah a due.
Denne dör frisk och helbregda, rik och säll.
24 A sanunaw hai sanutui abuem awh teh, a hrunaw hai rakhing hoi akawi.
Hans mjölkekar äro full med mjölk, och hans ben varda full med märg.
25 Tami alouke buet touh, a nawmnae roeroe awm laipalah, lungmathoe nalaihoi a due.
Men en annan dör med bedröfvada själ, och hafver aldrig ätit i glädje.
26 Vaiphu dawk reikâvan lah a i roi, tangraet ni muen a kayo.
Och de ligga tillhopa med hvarannan i jordene, och matkar öfvertäcka dem.
27 Khenhaw! na pouknae naw hah ka panue. Ka lan hoeh poung e kai dawk sak han na noe e hah ka panue.
Si, jag känner väl edra tankar, och edor vrånga anslag emot mig.
28 Nâmaw bawi im teh a o, nâmaw tamikathoutnaw khosaknae rim teh ao telah na ti awh.
Ty I sägen: Hvar är Förstans hus? Och hvar äro hyddorna, der de ogudaktige bodde?
29 Kahlawng ka cet e hah na pacei boihoeh na maw. Mitnoutnae naw hah na panuek awh hoeh maw
Talen I dock derom såsom meniga folket; och veten icke hvad de andras väsende betyder?
30 Tamikathoutnaw teh, lawkcengnae hnin hanelah pouk tangcoung e lah ao awh. Lungkhueknae hnin nah tâcokhai lah ao awh han, tie hah na panuek hoeh maw
Ty den onde varder behållen intill förderfvelsens dag, och intill vredenes dag blifver han.
31 Apinimaw a hmaitung vah na lamthung hah hawihoeh atipouh han. Apinimaw a sak e hah a patho han.
Ho vill säga hvad han förtjenar, när man det utvärtes anser? Ho vill vedergälla honom hvad han gör?
32 Hateiteh, phuen koe ceikhai lah ao teh, phuen hah meng kountouk hanelah ao.
Men han varder bortdragen till grafvena, och man vaktar efter honom i högomen.
33 Ayawn dawk e kacoumnaw hah, ahnimouh hanlah, a radip vaiteh, tami pueng ni a kâbang han. A hmalah touklek hoeh e ka cet tangcoungnaw patetlah taminaw pueng a duksawn han telah a ti.
Bäckaslem behagar honom väl, och alla menniskor varda dragna efter honom; och uppå dem, som för honom varit hafva, är intet tal.
34 Hottelah namamae pahni dawk laithoe pou ao lahun nah, bangtelamaw hrawnghrang lawk hoi lung khuet na pahawi thai awh han, telah a ti.
Huru trösten I mig så fåfängt, och edor svar finnas dock orätt?

< Job 21 >