Job 15
1 Hahoi Teman tami Eliphaz ni a pathung.
Då svarade Eliphas af Thema, och sade:
2 Hat navah, Tami a lungkaang ni ahrawnghrang panuenae hoi maw a pathung han. Kanîtholae kahlî hoi a von a paha sak han namaw.
Skall en vis man tala så i vädret, och uppfylla sin buk med väder?
3 Bang patopatang kaawm hoeh e lawk hno lahoi thoseh, hawinae ka sak thai hoeh e lawk ni a poukkhai han maw.
Du straffar med onyttigom ordom, och ditt tal kommer intet till gagns.
4 Cathut takinae hoi ama koe ratoum e hah na ngang pouh.
Du hafver bortkastat räddhågan, och talar förakteliga för Gudi;
5 Bangkongtetpawiteh, na payonpakainae ni, na pahni hah a cangkhai teh, huenghai onae lawk hah na kârawi.
Ty så lärer din ondska din mun, och du hafver utvalt ena skalkatungo.
6 Kai ni nang yon na pen hoeh. Na pahni roeroe ni doeh yon na pen.
Din mun skall fördöma dig, och icke jag; dina läppar skola svara dig.
7 Hmaloe poung khe e lah maw na o, hoeh pawiteh monnaw ao hoehnahlan vah sak e lah na o toung maw.
Äst du den första menniska, som född är? Äst du för all berg aflader?
8 Cathut e khokhangnae hah na panue toung maw, Lungangnae he nang hane dueng lah maw ao.
Hafver du hört Guds hemliga råd? Och är sjelfva visdomen ringare än du?
9 Kaimouh ni ka panue hoeh e bangmaw na panue, kaimouh dawk kaawm hoeh e bangmaw na panue thai.
Hvad vetst du, det vi icke vete? Hvad förstår du, det som icke är när oss?
10 Kaimouh thung dawkvah sampo ka po e hoi kacuepoung e, na pa hlak hai kacuehnawn e ka o awh kaima.
Gråhårote och gamle äro när oss, som länger hafva lefvat än dine fäder.
11 Cathut ni a dei e lungmawngnae lawk kanem teh nang hanlah a patawpoung maw
Skulle Guds hugsvalelse så ringa aktas för dig? Men du hafver något hemligit stycke när dig.
12 Bang kecu dawk maw, na lungthin ni na kahmakhai, bang kecu dawk maw avangvanglah pou na hmaiet.
Hvad tager ditt hjerta före? Hvi ser du så stolt ut?
13 Na muitha ni Cathut taranlahoi pou a kamlang teh, hot patet e lawknaw na pahni dawk hoi na tâco sak.
Hvi sätter ditt sinne sig emot Gud, att du låter sådana ord gå af dinom mun?
14 Tami teh banglamaw ao teh, a thoung thai han. Napui ni a khe e teh, banglamaw ao teh, a lan thai han.
Hvad är en menniska, att hon skulle vara ren; och att han skulle vara rättfärdig, som af qvinno född är?
15 A tamikathoungnaw patenghai, Cathut ni kâuepkhai hoeh. A mithmu vah kalvan patenghai thounghoeh pawiteh,
Si, ibland hans helga är ingen ostraffelig, och himlarna äro icke rene för honom.
16 Panuet ka tho e, kakhin e, payonpakainae hah, tui patetlah ka net e teh, banghloimaw hoe kathounghoehe la ao han.
Huru mycket mer menniskan, som är stygg och ond; den der orättfärdighetena dricker såsom vatten?
17 Thaihaw, ka dei vai, ka hmu e hah ka pâpho han.
Jag vill visa dig det, hör mig; jag vill förtälja dig, hvad jag sett hafver;
18 Tami a lungkaangnaw ni ouk a dei e mintoe koehoi e hmu e hno a hro awh hoeh e hah.
Hvad de vise sagt hafva, och för deras fader icke hafver fördoldt varit;
19 Ahnimouh dueng a poe e ram, ram alouknaw a othaihoenae hah.
Hvilkom allena landet gifvet är, så att ingen främmande må gå ibland dem.
20 Tamikathoutnaw ni a hring na thung patawnae a khang. Amamouh kum yit touh rep kacuengroenaw koe a hro.
En ogudaktig bäfvar i alla sina lifsdagar, och enom tyrann är hans åratal fördoldt.
21 Takitho e pawlawk hah amamae hnâ ni a thai teh, hnopai a tawn nah, ka raphoe hane naw ni a thosin awh.
Hvad han hörer, det förskräcker honom; och ändå att frid är, så hafver han dock den sorg, att han skall förderfvas.
22 Hmonae thung hoi kamlang hane hah yuem hoeh. Bangkongtetpawiteh, ahni teh tahloi ni a ring toe.
Han tror icke, att han skall kunna undfly olyckona, och förmodar sig alltid svärdet.
23 Ca hane tawng hanelah a kâva teh, nâmaw hote teh ao telah a ti. Hmonae hnin teh a kut dawk a pha toe tie hah a panue.
När han far ut hit och dit efter sin näring, så tycker honom att hans olyckos tid är för handene.
24 Rucatnae hoi kângairunae ni a lungpuen sak, tarantuk hanelah coungkacoe kaawm e siangpahrang patetlah tâ e la ao.
Ångest och nöd förskräcka honom, och slå honom ned, såsom en Konung med enom här;
25 Bangkongtetpawiteh, Cathut taranlahoi a kut a dâw teh, Athakasaipounge taranlahoi kâoupnae hoi a kâroe.
Ty han hafver utsträckt sina hand emot Gud, och emot den Allsmägtiga förstärkt sig.
26 Bahling katha poung e hoi, lung ka patak poung e lahoi Cathut tuk hanelah a yawng sin.
Han löper med hufvudet emot honom, och står halsstyf emot honom.
27 Athaw ni a minhmai muen a ramuk teh, a keng thouk kathâw nakunghai,
Han hafver upphäfvit sig emot honom, och satt sig hårdt emot honom.
28 kingkadi e khopui dawk kho a sak teh, apinihai a ohoehnae, kingdi e kho dawk ao.
Men han skall bo i nederslagna städer, der inga hus äro; utan ligga i enom hop.
29 Tawnta mahoeh, hoeh pawiteh, a tawnta e hnopainaw kangning mahoeh, hoeh pawiteh a tawn e hah talai dawk pungdaw mahoeh.
Han skall icke varda rik, och hans gods skall icke förökas; och skall icke utspridas i landena.
30 Hmonae thung hoi tâcawt mahoeh. Hmaipalai ni a kangnaw hah a kak han, a pahni dawk e kahlî hoi be a kahma sak han.
Han skall icke undfly olycko; eldslågen skall förtorka hans grenar; och skall varda borttagen af hans muns anda.
31 Amahoima a kâdum teh, bang hoeh e hah kâuep han seh, bangkongtetpawiteh, a tawkphu teh banghai bang nahoeh.
Han är så bedragen, att han icke tror att det skall varda värre med honom.
32 Atueng akuep hoehnahlan vah, kuep sak lah ao awh vaiteh, akangnaw hah naw mahoeh toe.
Han får en ända, när honom obeqvämt är; och hans gren skall icke grönskas.
33 Misurkangnaw patetlah ka hmin hoeh rae a paw a sarut totouh kahû en vai teh, Olive thing patetlah a pei hah koung a sarut han.
Han varder afhemtad såsom en omogen drufva af vinträt, och såsom ett oljoträ bortfaller sitt blomster.
34 Bangkongtetpawiteh, tamikathoutnaw hoi kamyawng e teh, caici lah ao han. Tadawngnae hoi sak e im teh, hmai ni be a kak han.
Ty de skrymtares församling skall blifva ensam, och elden skall förtära hans hus, som gåfvor tager.
35 Kahawi hoeh e hah a vawn teh, bang hoeh e hah a khe awh. A von dawk laithoe a vawn awh telah a ti.
Han anar olycko, och föder vedermödo; och deras buk bär list fram.
