Job 13
1 Khenhaw! he e hnonaw pueng heh, ka mit hoi ka hmu. Ka hnâ ni a thai teh a thaipanuek.
Ja, alltsammans har mitt öga sett, mitt öra har hört det och nogsamt givit akt.
2 Nangmouh ni na panue e teh, kai ni hai ka panue van. Nangmouh hlak hoe ka rahnoum hoeh.
Vad I veten, det vet också jag; icke står jag tillbaka för eder.
3 Hateiteh, Athakasaipounge koevah, ka dei haw nei, Cathut hoi rei pouk hanelah ka ngai poung.
Men till den Allsmäktige vill jag nu tala, det lyster mig att gå till rätta med Gud.
4 Hateiteh, nangmouh teh laithoe ka dei e lah na o awh.
Dock, I ären män som spinna ihop lögn, allasammans hopsätten I fåfängligt tal.
5 Duem awm awh haw, hottelah pawiteh, na lungangnae la ao han ei.
Om I ändå villen alldeles tiga! Det kunde tillräknas eder som vishet.
6 Ka pouknae heh thai awh haw, ka pahni dawk hoi ka tâcawt e kâheinae heh alawkpui lah pouk awh.
Hören nu likväl mitt klagomål, och akten på mina läppars gensagor.
7 Cathut hanelah kahawihoeh poung lah a dei awh han maw, Ahni hanelah laithoe na dei awh han maw.
Viljen I försvara Gud med orättfärdigt tal och honom till förmån bruka oärligt tal?
8 Ahni hanelah kapeknae na tawn awh na maw, Cathut teh na oun awh han maw
Skolen I visa eder partiska för honom eller göra eder till sakförare för Gud?
9 Ama ni nangmanaw hah rek na toun awh pawiteh, ahawi han namaw. Tami a panuikhaie patetlah ama hah na panuikhai han namaw.
Icke kan sådant ändas väl, när han håller räfst med eder? Eller kunnen I gäckas med honom, såsom man kan gäckas med en människa?
10 Arulahoi kapeknae na tawn awh pawiteh, ama ni na yue awh roeroe han doeh.
Nej, förvisso skall han straffa eder, om I visen en hemlig partiskhet.
11 Ahawinae ni na lungpuen sak awh mahoeh maw. Taki thonae hah nangmouh dawkvah bawt mahoeh maw
Sannerligen, hans majestät skall då förskräcka eder, och fruktan för honom skall falla över eder.
12 Namamae cingthuinae lawk hah, hraba cingthuinae lawk doeh. Na kângainae khorapan hai tangpung hoi pacawp rumram e la doeh ao.
Edra tänkespråk skola då bliva visdomsord av aska, edra försvarsverk varda såsom vallar av ler.
13 Duem awm awh haw, lawk na dei sak haw. Ka tak dawk banghai phat na yawkaw seh.
Tigen nu för min, så skall jag tala, gånge så över mig vad det vara må.
14 Bangdawkmaw ka tak hah ka hâ hoi ka kei vaiteh, ka hringnae hah ka kut dawk ka ta han.
Ja, huru det än går, vill jag fatta mitt kött mellan tänderna och taga min själ i min hand.
15 Na ka thet nakunghai ama teh kâuepkhai han doeh. Hottelah nakunghai a hmalah yonthanae lawk bout ka dei han.
Må han dräpa mig, jag hoppas intet annat; min vandel vill jag ändå hålla fram inför honom.
16 Ama teh kaie rungngangnae lah ao han. Bangkongtetpawiteh, tamitongthoenaw teh a hmalah tho thai mahoeh.
Redan detta skall lända mig till frälsning, ty ingen gudlös dristar komma inför honom.
17 Ka dei e heh kahawicalah thai awh haw, ka pâpho e heh na hnâ dawk kâen sak.
Hören, hören då mina ord, och låten min förklaring tränga in i edra öron.
18 Khenhaw! ka dei e kong dawkvah yo ka pouk e doeh toe, yon na ngaithoum han tie hah ka panue.
Se, här lägger jag saken fram; jag vet att jag skall befinnas hava rätt.
19 Apimaw na ka oun hane kaawm. Awm boipawiteh, duem ka o vaiteh, ka due yawkaw han.
Eller gives det någon som kan vederlägga mig? Ja, då vill jag tiga -- och dö.
20 Kai dawk hno kahni touh dueng heh sak hanh yawkaw, hottelah pawiteh nang koehoi kâhrawk mahoeh.
Allenast två ting må du ej göra mot mig, så behöver jag ej dölja mig inför ditt ansikte:
21 Kai koehoi na kut hah ahla poungnae koe kampuen sak, taki na thonae e ni ka lungpuen sak hanh naseh.
din hand må du ej låta komma mig när, och fruktan för dig må icke förskräcka mig.
22 Hottelah pawiteh na kaw nah na pathung han. Hoeh pawiteh lawk na dei sak haw, nama ni na pathung.
Sedan må du åklaga, och jag vill svara, eller ock skall jag tala, och du må gendriva mig.
23 Ka payonpakai e hoi ka yonnae hah nâyittouh maw apap vai, kâtapoenae hoi ka yonnae hah na panuek sak haw.
Huru är det alltså med mina missgärningar och synder? Låt mig få veta min överträdelse och synd.
24 Bangdawkmaw na minhmai na hro teh, na taran lah na pouk.
Varför döljer du ditt ansikte och aktar mig såsom din fiende?
25 Kahlî ni a palek e lengle teh, na pâlei han na maw, Cakong hah na pâlei han namaw
Vill du skrämma ett löv som drives av vinden, vill du förfölja ett borttorkat strå?
26 Bangkongtetpawiteh, kakhat e hno hah, kai na taranlahoi na thut teh, ka nawca nah payonpakai e naw hah na phu sak.
Du skriver ju bedrövelser på min lott och giver mig till arvedel min ungdoms missgärningar;
27 Ka khok hlong na buet teh, ka lamthung pueng hah kahnaicalah na khet. Ka khoksampha hanelah rui khoup na payang.
du sätter mina fötter i stocken, du vaktar på alla vägar, för mina fotsulor märker du ut stegen.
28 Tami teh kahmawn e hno patetlah atum teh, khakbara ni a ca e hnicu patetlah doeh ao.
Och detta mot en som täres bort lik murket trä, en som liknar en klädnad sönderfrätt av mal!
