< Isaiah 18 >
1 Kush palangnaw namran lah, cahucahu kacai e ratheinaw onae ram teh a yawthoe.
Ve det Land med de susende Vinger, paa hin Side af Morlands Floder!
2 Hothateh, tuipui lam hoi thoseh, tui van vah, lungpum longnaw hoi thoseh, patounenaw patoun e ram lah ao. Karang poung e kaoungkung naw, ka rasang ni teh a tak kâpi e miphun, kahnai kahlat kaawm e taminaw ni taki e miphun, palangnaw kamphinae koe e talai dawk kaawm e, a tha kaawm ni teh reprep ka coungroe e miphun koe cet awh haw.
som sender Bud over Havet og med Fartøj af Rør over Vandet: Gaar, I lette Bud, til et Folk, som er velvokset og glatraget, til et forfærdeligt Folk, som er længere borte end dette; et Folk, kraftigt og nedtrædende, hvis Land Floder gennemstrømme.
3 Talaivan kaawm e taminaw hoi talai dawk kaawm e taminaw, monnaw dawkvah mitnout a ung awh toteh, nangmouh ni na hmu awh han. Mongka ueng toteh nangmouh ni na thai awh han.
Alle I Indbyggere paa Jorderige, og I, som bo paa Jorden, naar man opløfter Bannere paa Bjergene, da ser til, og naar man blæser i Trompeten, da hører efter!
4 Bangkongtetpawiteh BAWIPA ni, kai koe a dei e teh, duem ka o teh, kanî raeng dawk hoi ka ang poung e khumbei patetlah thoseh, canga tue kâannae tueng koehoi tadamtui kabawt sak e tâmai patetlah thoseh, ka onae hmuen koehoi ka khet han telah ati.
Thi saa har Herren sagt til mig: Jeg vil være stille og se til fra min Bolig, naar Heden lumrer under Solskin, naar Skyen dugger i Høstens Hede.
5 Bangkongtetpawiteh, a tue a pha hoehnahlan a pei ka pei niteh, a pei teh kahmin e a paw lah ao toteh, a dawnnaw hah ramalongkawi hoi bouk vaiteh, a kangnaw hai koung bouk teh tâkhawng lah ao.
Thi før Høsten, naar Blomstringen er til Ende, og Blomsterne ere blevne til Druer, som modnes, da skal man afskære Rankerne med Vingaardsknive, borttage og afhugge Grenene.
6 Hotnaw pueng teh, mon vah moi kacate tavanaw hoi talai dawk e saringnaw hanelah ka cawi sak han. Moi ka cat e tavanaw ni ahnimae van vah, kompawi tue a loum sak awh vaiteh, talai dawk e saring pueng ni ahnimae van vah kasik tue a loum sak awh han.
De skulle overlades til Hobe til Rovfuglene paa Bjergene og til Dyrene i Landet, at Rovfugle skulle holde Sommer med dem, og alle Dyr i Landet holde Vinter med dem.
7 Hate tueng dawkvah, ka rasang ni teh a tak kâpi e miphun, kahnai kahlat kaawm e taminaw ni taki e miphun, palangnaw kamphinae koe e talai dawk kaawm ni teh a tha kaawm reprep ka coungroe e miphun teh, kalvan ransanaw e BAWIPA min onae Zion mon dawk, ayawmpoehnonaw hah a sin awh han.
Paa den Tid skal der frembæres Skænk til den Herre Zebaoth fra det velvoksne og glatragede Folk og fra det forfærdelige Folk, som er længere borte end dette; et Folk, kraftigt og nedtrædende, hvis Land Floder gennemstrømme, hen til den Herre Zebaoths Navns Sted, lil Zions Bjerg.