Hebru 4
1 Hatdawkvah, Cathut e kâhatnae dawk kâen thainae a lawkkam ao nahlangva, nangmouh thung dawk hoi kâen laipalah tami buet touh hai ao hoeh nahanlah kâhruetcuet awh sei.
Eftersom nu ett löfte att få komma in i hans vila ännu står kvar, må vi alltså med fruktan se till, att icke någon bland eder en gång befinnes hava blivit efter på vägen.
2 Bangkongtetpawiteh, maimouh haiyah ahnimanaw patetvanlah kamthang kahawi hah thai awh toe. Hatei, ahnimouh ni a thai awh e kamthang lawk teh ahnimae thungvah, yuemnae hoi a kâkalawt hoeh dawkvah aphu awmhoeh.
Ty det glada budskapet hava vi mottagit såväl som de; men för dem blev det löftesord de fingo höra till intet gagn, eftersom det icke genom tron hade blivit upptaget i dem som hörde det.
3 Ka yuem e maimanaw teh Cathut e kâhatnae dawk kâen awh. Cakathoung dawk, Ahnimouh teh kaie kâhatnae dawk kâen mahoeh telah ka lungkhuek teh thoe ka bo e patetlah ao. Hatei, athawnaw teh talaivan kamtawng nah a cum e lah ao toe.
Vi som hava kommit till tro, vi få ju komma in i vilan. Det heter också: "Så svor jag då i min vrede: De skola icke komma in i min vila", och detta fastän hans verk stodo där färdiga allt ifrån den tid då världen var skapad.
4 Asari hnin hoi kâkuen lah, Cathut ni hno pueng koung a cum hnukkhu, asari hnin vah duem a kâhat telah Cakathoung ni hmuen buet touh koe a dei.
Ty om den sjunde dagen heter det någonstädes så: "Och Gud vilade på sjunde dagen från alla sina verk";
5 Hahoi, ahnimouh teh kaie kâhatnae dawk kâen awh mahoeh, telah bout a ti.
här åter heter det: "De skola icke komma in i min vila."
6 Hatdawkvah, hote kâhatnae thungvah kâen thainae teh, atangawnnaw hanelah ao rah. Lunghawinae kamthang kahawi teh hmaloe ka thai e naw ni a yuem awh hoeh dawkvah kâen awh hoeh toe.
Eftersom det alltså står kvar att några skola få komma in i den, och eftersom de som först mottogo det glada budskapet för sin ohörsamhets skull icke kommo ditin,
7 Hatdawkvah, Cathut ni hnin hnin touh hah sahnin telah a dei teh a kum moi asaw hnukkhu, ahmaloe a dei e patetlah sahnin a lawk na thai awh pawiteh, na lungpata sak awh hanh telah Devit hno lahoi a dei.
så bestämmer han genom ordet "i dag" åter en viss dag, nu då han så lång tid därefter säger hos David, såsom förut är nämnt: "I dag, om I fån höra hans röst, mån I icke förhärda edra hjärtan."
8 Joshua ni ahnimouh kâhatnae poe katang pawiteh, hat hnukkhu, alouke hnin hah Cathut ni a dei han namaw.
Ty om Josua hade fört dem in i vilan, så skulle Gud icke hava talat om en annan, senare dag.
9 Hatdawkvah, Cathut e miphunnaw hanlah kâhatnae phun touh ao rah.
Alltså står en sabbatsvila ännu åter för Guds folk.
10 Bangkongtetpawiteh, Cathut ni athawnaw hah a cum teh duem a kâhat e patetlah Bawipa e kâhatnae dawkvah ka kâen e tami hai thawnaw a cum vaiteh duem a kâhat van han.
Ty den som har kommit in i hans vila, han har funnit vila från sina verk, likasom Gud från sina.
11 Isarel taminaw ni yuemnae lungthin tawn laipalah a tâlaw awh e patetlah maimouh ni tâlaw laipalah hote kâhatnae dawk kâen hanlah kâpanki awh sei.
Så låtom oss nu med all flit sträva efter att få komma in i den vilan, för att ingen må, såsom de, falla och bliva ett varnande exempel på ohörsamhet.
12 Cathut e lawk teh a hring, tahloi avoivang kahran e hlak a hran. Hringnae hoi muitha, hru kâletlout hoi rakhing totouh a thut teh a racei thai. Lungthin pouknae pueng hai a panue thai.
Ty Guds ord är levande och kraftigt och skarpare än något tveeggat svärd, och tränger igenom, så att det åtskiljer själ och ande, märg och ben; och det är en domare över hjärtats uppsåt och tankar.
13 Sak e hnonaw pueng dawkvah Cathut hmalah ka kamnuek hoeh e buet touh boehai awm hoeh. Bangpuengpa teh, Bawipa e hmalah ka ngue e awm laipalah pheng a kamnue. Maimouh pueng teh hote Bawipa ni akung na khei awh han.
Intet skapat är fördolt för honom, utan allt ligger blottat och uppenbart för hans ögon; och inför honom skola vi göra räkenskap.
14 Atu kalvan kho ka kâen e Vaihma Kacue, Cathut Capa Jisuh teh maimouh koe kalenpounge Vaihma Kacue lah ao dawkvah, maimouh ni yuemnae lawk dawk kacaklah awm awh sei.
Eftersom vi nu hava en stor överstepräst, som har farit upp genom himlarna, nämligen Jesus, Guds Son, så låtom oss hålla fast vid bekännelsen.
15 Bangkongtetpawiteh, maimouh thayounnae kapanuekkhaikung Vaihma Kacue tawn awh. Ahni teh maimouh patetlah tacueknae aphunphun a kâhmo. Hatei, yonnae tawn hoeh.
Ty vi hava icke en sådan överstepräst som ej kan hava medlidande med våra svagheter, utan en som har varit frestad i allting, likasom vi, dock utan synd.
16 Hatdawkvah, maimouh teh a pahrennae hoi a lungmanae naw hah coe awh teh panki nah tueng nah kabawpnae hmu nahanlah lungtang nalaihoi lungmanae bawitungkhung koe rek hnai awh haw sei.
Låtom oss därför med frimodighet gå fram till nådens tron, för att vi må undfå barmhärtighet och finna nåd, till hjälp i rätt tid.
