< Tâconae 2 >

1 Hatnae tueng nah, Levih tami tongpa buet touh ni Levih tami napui a yu lah a la.
Da ging ein Mann aus Levis Haus hin und heiratete eine Tochter Levis.
2 Napui ni camo a vawn teh ca tongpa a khe. Hote ca tongpa teh meilam hawinae hah a manu ni a hmu dawkvah, thapa yung thum touh thung a hro.
Und das Weib ward guter Hoffnung und gebar einen Sohn. Als sie sah, daß er kräftig ward, verbarg sie ihn drei Monate.
3 Hateiteh, a hro thai hoeh torei teh, lungpumkung hoi sak e thingkong hah a la teh tuipan hoi thingtapi hoi a patô hnukkhu, hote thingkong dawk camo a ta teh, Nai palang rai lah lungpum um vah a ta.
Länger aber konnte sie ihn nicht verborgen halten. So nahm sie für ihn ein Papyruskästchen, dichtete es mit Asphalt und Pech, legte den Knaben darein und setzte es in das Schilf am Nilufer.
4 A tawncanu ni bangtelah vaimoe ao han vaiyoe tie panue han a ngai dawkvah ahlahnawnnae koehoi a tuet.
Seine Schwester aber stellte sich von ferne auf, zu sehen, was mit ihm geschähe.
5 Hat toteh, Faro canu teh tui kamhluk hanlah a tho. A sannunaw hoi tuipui rai lah a kâhlai awh navah, sumpanaw rahak vah thingkong a hmu teh la hanlah a sannu buet touh a patoun.
Da stieg Pharaos Tochter herab, im Nil zu baden, währenddessen sich ihre Dienerinnen am Nilufer ergingen. Da sah sie das Kästchen mitten im Schilfe. Und sie schickte ihre Magd und ließ es holen.
6 Thingkong e a khuem a paawng awh navah, ka kap e camo hah a hmu. Pahrennae lungthin a tawn dawkvah hete camo teh Hebru camo doeh telah ati.
Sie öffnete es und sah es, das Kind. Ein weinender Knabe war es. Und er dauerte sie. Sie sprach: "Dies ist einer von den Knaben der Hebräer."
7 Camo e a tawncanu ni nang hanlah camo ka cun hane Hebru napui kai ni ka cei vaiteh, na kaw pouh han na ou telah Faro siangpahrang e canu koe a pacei navah,
Da sprach seine Schwester zu der Tochter Pharaos: "Soll ich gehen? Dann hole ich dir ein stillendes Weib von den Hebräerinnen, daß sie dir den Knaben stille?"
8 Faro canu ni cet loe telah kâ a poe dawkvah, napuica ni a cei teh camo e a manu hah a kaw.
Und Pharaos Tochter sprach zu ihr: "Geh!" Da ging das Mädchen und holte des Knaben Mutter.
9 Hathnukkhu, Faro siangpahrang e canu ni hete camo heh lat nateh kai hanlah na kawk pouh la a, aphu na poe han telah atipouh e patetlah hote napui ni camo hah a la teh a kawk.
Und Pharaos Tochter sprach zu ihr: "Nimm diesen Knaben und stille ihn mir! Ich gebe dir einen Lohn dafür." Da nahm das Weib den Knaben und stillte ihn.
10 Camo a roung torei teh, Faro siangpahrang e canu koe a thak pouh teh, siangpahrang e canu ni a ca lah a ta teh, Mosi telah min a phung. Bangkongtetpawiteh, tui dawk hoi kai ni ka rasa e telah ati.
Der Knabe wuchs heran; da brachte sie ihn der Tochter Pharaos, und er galt ihr als Sohn. Sie nannte ihn Moses; sie sagte nämlich: "Ich habe ihn aus dem Wasser gezogen."
11 Mosi teh a kum hruet a cue torei teh, amae a miphunnaw onae hmuen koe a cei teh, ahnimae thaw tawk e naw hah a khet. A miphun Hebru tami buet touh hah Izip tami ni a hem e a hmu navah,
In jener Zeit, als Moses erwachsen war, ging er zu seinen Brüdern hinaus und sah sich ihre Fronarbeiten an. Da sah er, wie ein ägyptischer Mann einen hebräischen Mann, einen seiner Brüder, niederschlug.
12 A tengpam a khet teh apihai awm hoeh tie a panue navah, Izip tami hah a thei teh sadi dawk a pakawp.
Er wandte sich nun hierhin und dorthin, und als er sah, daß kein Mensch da war, erschlug er den Ägypter. Dann verscharrte er ihn im Sand.
13 Atangtho bout a tâco navah, Hebru tami kahni touh a kâyue roi e a hmu teh, nang ni namamouh roi reira hah bangkongmaw na hem telah ka yue e tami hah a pacei.
Am andern Tage ging er wieder aus. Da rauften sich zwei Hebräer. Er sprach zu dem Schuldigen: "Warum schlägst du deinen Genossen?"
14 Hote tami ni apinimaw nang teh kaimouh lathueng vah lawkcengkung lah na ta. Izip tami na thei e patetlah kai hah na thei han na ngai maw telah atipouh. Hatnavah, Mosi ni amae hno a sak e hah a kamphawng toe telah a panue dawkvah a taki.
Da sprach er: "Wer hat dich zum Obmann und Richter über uns gesetzt? Denkst du daran, mich totzuschlagen, wie du den Ägypter totgeschlagen hast?" Da erschrak Moses und dachte: "So ist die Sache ruchbar geworden."
15 Hote kamthang hah Faro siangpahrang ni a thai torei teh, Mosi thei hanlah a tawng. Mosi teh Faro siangpahrang koehoi a yawng teh, Midian ram vah kho a sak. Ahni teh, tuido teng a tahung navah,
Auch Pharao erfuhr davon und trachtete, Moses umzubringen. Da floh Moses vor Pharao, kam in das Land Midian und setzte sich an den Brunnen.
16 Midian vaihma e canu sari touh teh a na pa e tu hoi hmaenaw tui pânei hanlah a tho awh teh tui a do awh hnukkhu, dokkonaw dawk tui a pakawi awh.
Der Priester Midians aber hatte sieben Töchter. Diese kamen und wollten Wasser schöpfen und die Tränkrinnen füllen, um ihres Vaters Schafe zu tränken.
17 Hatnavah, tukhoumnaw a tho awh teh, tu hoi hmaenaw hah a hrui awh. Hatnavah, Mosi ni a thaw teh, hote napuinaw koe lah ao teh tu hoi hmaenaw hah tui a pânei pouh.
Da kamen die Hirten und vertrieben sie. Moses aber stand auf, half ihnen und tränkte ihre Schafe.
18 Hote napuinaw teh a na pa Reuel koe a pha awh navah, bangkong sahnin teh palang na tho awh bo telah atipouh.
Als sie zu ihrem Vater Raguel kamen, sprach er: "Warum kommt ihr heute so bald?"
19 Ahnimouh nihaiyah Izip tami buet touh ni tukhoumnaw e kut dawk hoi na rungngang teh tui kakhoutlah a do teh tu hoi hmaenaw hah tui a pânei atipouh awh.
Sie sprachen: "Ein ägyptischer Mann hat uns gegen die Hirten geholfen. Er hat fleißig für uns geschöpft. Dann tränkte er die Schafe."
20 A na pa ni hai hote tami teh na maw ao. Bangkongmaw yout na ban takhai awh. Bu ca hanlah kaw awh, telah atipouh.
Da sprach er zu seinen Töchtern: "Wo ist er? Warum habt ihr den Mann dort gelassen? Ladet ihn zum Mahle ein!"
21 Hottelah hoiyah Mosi teh ahnimouh hoi cungtalah o hanelah, a hnâbo hnukkhu Reuel ni a canu Zipporah hah Mosi hoi a kâpaluen sak.
Und Moses willigte ein, bei dem Manne zu bleiben. Und er gab seine Tochter Sippora dem Moses.
22 Hote napui ni ca tongpa a khe toteh Mosi ni Gershom telah min a phung. Bangkongtetpawiteh, kai teh ramlouk dawk imyin lah ka o toe telah ati.
Sie gebar einen Sohn, und er hieß ihn Gersom; denn er sprach: "Gast bin ich geworden in fremdem Lande."
23 A kumtha asaw toteh, Izip siangpahrang hai yo a due toe. Hattoteh Isarelnaw teh san lah ao awhnae koe a cingou khuika awh. Hottelah san lah onae koehoi khuika hramki e lawk teh Cathut koe a pha.
Nach vielen Tagen starb der König von Ägypten. Die Israeliten aber seufzten unter der Fron und schrien auf. Und ihr Hilferuf stieg zu Gott von der Fron empor.
24 Cathut ni ahnimae cingou khuika lawk teh a thai pouh. Hatnavah, Cathut ni Abraham, Isak, Jakop tinaw hoi lawkkam a sak e hah a pouk.
Und Gott hörte ihr Gestöhn. Gott aber gedachte seines Bundes mit Abraham, Isaak und Jakob.
25 Hatdawkvah, Cathut ni Isarelnaw hah a hmu teh, a panue.
Und Gott sah die Söhne Israels. Und Gott nahm sich ihrer an.

< Tâconae 2 >