< Esta 4 >
1 Mordekai ni hote hnonaw pueng a panue toteh a angki a phi teh buri kâkhu laihoi vaiphu a kâphuen, khothung a cei teh, lungrek laihoi puenghoi a ka.
Då Mardechai förnam hvad skedt var, ref han sin kläder sönder, och drog en säck uppå, och strödde asko uppå sig; och gick ut midt i staden, ropandes högeliga och klageliga;
2 Siangpahrang thongma longkha totouh a cei. Bangkongtetpawiteh, apihai buri kâkhu hoi siangpahrang thongma dawk kâen han pasoung awh hoeh.
Och kom inför Konungens dörr; ty ingen måtte komma in genom Konungens dörr, som en säck hade på sig.
3 Siangpahrang ni kâpoe e ca a phanae ram pueng dawk Judahnaw koe cingounae, rawcahainae, khuikanae a sak awh teh, taminaw ni buri hoi vaiphu dawk a yan awh.
Och i all land, dit som Konungens ord och bud räckte, var en stor jämmer ibland Judarna; och månge fastade och greto, sörjde, och lågo i säcker och i asko.
4 Hottelah, Esta ni a okhai e napui hoi tuenlanaw ni a dei pouh teh siangpahrang yu teh a lung puenghoi a mathoe, Mordekai hah buri kâkhu yueng lah lukkarei kâkhu hanlah a patawn. Hatei, dâw pouh hoeh.
Då kommo Esthers tjenstepigor, och hennes kamererare, och sade henne det. Då vardt Drottningen svårliga förfärad; och hon sände kläder till Mardechai, att han skulle draga dem uppå, och lägga säcken af sig; men han tog dem intet.
5 Hatdawkvah, Esta ni ama ka ring hanlah tuenla e tami buet touh, Hathakh a kaw teh, hote hno teh bangmaw, bangkongmaw ti panue han a ngai dawkvah Mordekai koevah a patoun.
Då kallade Esther Hatach, en af Konungens kamererare, som för henne stod, och gaf honom befallning till Mardechai, att hon måtte få veta hvad det vore, och hvi han gjorde så.
6 Hatdawkvah, Hathakh ni siangpahrang thongma longkha koe kaawm e Mordekai koe a cei.
Då gick Hatach ut till Mardechai, der han stod på gatone i stadenom, utanför Konungens port.
7 Mordekai ni a lathueng ka phat e hnonaw pueng hai thoseh, Judahnaw thei hanelah siangpahrang hnoim dawk Haman ni tangka poe hane lawk a kam e totouh thoseh, totouh koung a dei pouh.
Och Mardechai sade honom allt det honom händt var, och summon af silfret, som Haman tillredt hade, till att väga in uti Konungens kammar, för Judarnas skull, att han måtte förgöra dem;
8 Hahoi, Esta hah khen sak nateh deingainae deicai pouh han hoi siangpahrang koe kâhei hanlah a patoun. Ama thei nahanelah Susan im vah ca pathang e hai a poe.
Och fick honom afskriftena af budet, som i Susan uppslaget var på deras förderf, att han skulle det låta se Esther; och böd henne att hon skulle ingå till Konungen, och bedas en bön af honom, och få veta af honom om sitt folk.
9 Hathakh ni Esta koe Mordekai ni lawkthui e naw pueng a dei pouh.
När Hatach kom in, och sade Esther Mardechai ord,
10 Esta ni Hathakh koe a dei pouh e teh;
Sade Esther till Hatach, och lät säga Mardechai:
11 siangpahrang sannaw puenghoi a uknaeram thung kaawm e taminaw pueng ni napui thoseh, tongpa thoseh, apihai kaw laipalah siangpahrang koevah a thung e rapan thung kâen pawiteh phunglam buet touh duengdoeh ao tie teh tami pueng ni panue awh. Hote phunglam teh siangpahrang ni a hring nahanlah sui sonron hah dâw pouh hoeh pawiteh apihai thoseh thei hanelah ao. Hahoi, atu hnin 30 touh kâen hanlah na kaw hoeh toe, telah Mordekai koe dei pouh hanlah lawk a thui.
Det veta alle Konungens tjenare och folken i Konungens land, att hvilken som ingår till Konungen i den inra gården, vare sig man eller qvinna, den icke kallad är, den skall efter lagen straxt dö, utan så är, att Konungen räcker ut emot honom den gyldene spiron, att han dermed må lefvandes blifva; men jag är nu intet kallad i tretio dagar, till att komma in till Konungen.
12 Esta ni lawkthui e teh Mordekai koe a dei pouh.
Då denna Esthers ord vordo sagd Mardechai,
13 Mordekai ni Esta hah lawk bout a pathung e teh, “Judahnaw pueng ni a roun thai hoeh e, siangpahrang im dawk teh ka roun thai han doeh telah pouk hanh.
Bad Mardechai säga henne igen: Tänk icke det, att du undsätter ditt lif, efter du äst i Konungens hus, för alla Judar.
14 Bangkongtetpawiteh, het patet e tueng nah duem na awm pawiteh, alouke Judahnaw hanlah rounnae hoi hloutnae kaawm nakunghai, nang hoi na pa imthungkhunaw pueng teh koung due awh han. Het patetlae thaw na tawk hanelah nahoehmaw nang teh siangpahrangnu lah uknaeram dawk ka o tie na panuek hoeh maw.
Förty om du i denna gången tiger stilla, så kommer Judomen en hjelp och undsättning af en annan väg, och du och dins faders hus varder förgåendes; och ho vet, om du icke för denna tidens skull äst kommen till riket?
15 Hatdawkvah, Esta ni Mordekai e lawk pathung hanlah bout a patoun teh,
Esther lät svara Mardechai:
16 Cet nateh, Susan kho kaawm e Judahnaw pueng koung kaw nateh, kai hanlah hnin thum, rum thum rawcahai awh. Kai hoi kai koe kaawm e napuinaw van hai rawcahai awh han. Hahoi, phunglam laipalah siangpahrang koe ka kâen han. Ka due hanlah awm pawiteh ka due han, telah a ti.
Så gack nu bort, och församla alla Judar, som i Susan för handene äro; och faster för mig, så att I icke äten eller dricken i tre dygn, hvarken dag eller natt; jag och mina tjenarinnor vilje också fasta; och så vill jag gå in för Konungen, emot budet; blifver jag borto, så är jag borto.
17 Hatdawkvah, Mordekai teh Esta ni kâ a poe e patetlah a cei teh a sak.
Mardechai gick bort, och gjorde alltså, som Esther honom budit hade.