< Kâboutpoenae 30 >
1 BAWIPA Cathut ni na hreknae miphunnaw pueng koe kaawm e na hmalah ka hruek e yawhawinae hoi thoebonae hah na panue awh teh,
När nu allt detta kommer öfver dig, antingen välsignelsen eller förbannelsen, som jag dig föresatt hafver, och du begynner lägga på hjertat, huru du äst ibland Hedningar, dit Herren din Gud dig fördrifvit hafver;
2 BAWIPA koe bout na ban awh teh, atu kâ na poe e patetlah nama hoi na canaw hoi na lungthin, hringnae abuemlahoi a lawk na tarawi awh pawiteh,
Och du omvänder dig till Herran din Gud, så att du lyder hans röst, du och din barn, af allo hjerta, och af allo själ, i allt det som jag bjuder dig i denna dag;
3 BAWIPA Cathut ni san coungnae koehoi na ban sak awh vaiteh, na pahren awh han. Hahoi BAWIPA ni miphun pueng koe kâkayeinae koehoi bout na pâkhueng awh han.
Så skall Herren din Gud vända ditt fängelse, och förbarma sig öfver dig, och skall åter församla dig utur all folk, dit Herren din Gud dig förskingrat hafver.
4 Nangmouh thung dawk talai pout totouh pâlei e awm pawiteh, BAWIPA na Cathut ni hote hmuen koehoi bout na pâkhueng awh vaiteh, hote hmuen koehoi bout na tâcokhai awh han.
Om du vore bortdrifven allt intill himmelens ända, så skall dock Herren din Gud församla dig dädan, och hemta dig dädan.
5 Mintoenaw ni a pang e ram koelah, bout na hrawi awh vaiteh, na pang a han. Hatnavah bout na pahren awh vaiteh mintoenaw hlak hoe na pung sak han.
Och Herren din Gud skall låta dig komma i det land, som dine fäder besutit hafva; och du skall det intaga, och han skall göra dig godt, och föröka dig öfver dina fäder.
6 Na hring thai nahan, BAWIPA na Cathut hah lungthin, hringnae abuemlahoi lungpataw sak hanlah, BAWIPA na Cathut ni na lungthin hoi na catounnaw e lungthin vuensom a a pouh han.
Och Herren din Gud skall omskära ditt hjerta, och dine säds hjerta, att du Herran din Gud älska skall af allo hjerta, och af allo själ; på det att du må lefva.
7 Nang na ka taran ni teh na kapacekpahleknaw, lathueng hai thoseh, ka dei tangcoung patetlah thoebonae pueng ka pha sak han.
Men denna förbannelsen skall Herren din Gud alla låta komma uppå dina fiendar, och uppå dem som dig hata och förfölja.
8 Bout na ban vaiteh, BAWIPA e a lawk dei e na tarawi vaiteh, sahnin na poe e kâpoelawknaw pueng na tarawi awh han.
Men du skall omvända dig, och lyda Herrans röst, att du gör all hans bud, som jag bjuder dig i dag.
9 Nang ni na BAWIPA Cathut e lawk hah na tarawi teh,
Och Herren din Gud skall gifva dig lycko i alla dina händers gerningar; i dins lifs frukt, i dins boskaps frukt, i dins lands frukt, att det kommer dig till godo; ty Herren skall vända sig, så att han skall fröjda sig öfver dig, dig till godo, såsom han sig öfver dina fäder fröjdat hafver;
10 kâlawk cauk dawk thut e lah kaawm e phunglawk pueng na tarawi pawiteh, na BAWIPA Cathut koe na lungthin abuemlahoi bout na ban pawiteh, na tawk e pueng dawk tânae na hmu awh nahan hoi na canaw, saringnaw, apawhiknaw pung sak vaiteh, nang han hawinae na sak pouh han. BAWIPA teh na mintoenaw koe a lunghawi e patetlah nang dawk a lunghawi vaiteh, nang hanelah ahawinae lah a sak han.
Derföre, att du Herrans dins Guds röst lyder, till att hålla hans bud och rätter, som skrifne äro i desso lagbok; såframt du vänder dig till Herran din Gud af allo hjerta, och af allo själ.
11 Sahnin na poe e lawk teh na thaipanuek hoeh e lawk nahoeh.
Ty det budet, som jag bjuder dig i dag, är dig icke fördoldt, ej heller för fjerran;
12 Nang hoi kâhlat hoeh. A lawk ngâi awh teh tarawi nahanelah, kalvan vah apimouh ka luen vaiteh, maimouh koe ka thokhai tie hah pacei sak hanelah kalvan vah kaawm e nahoeh.
Ej heller i himmelen, så att du måtte säga: Ho vill fara oss upp i himmelen, och hemta oss det, att vi måge hörat och görat?
13 A lawk teh maimouh ni ngâi awh teh, tarawi awh nahan, talî apimaw ka rakat ni teh maimouh koe ka thokhai han telah ka pacei hanelah talî namran lah kaawm e nahoeh.
Det är icke heller på hinsidon hafvet, så att du måtte säga: Ho vill fara oss öfver hafvet, och hemta oss det, att vi måge hörat och görat?
14 A lawk teh na tarawi nahanelah nang hoi a hnai poung. Na pahni dawk thoseh, na lung dawk thoseh ao.
Ty ordet är ganska hardt när dig, i dinom mun, och i dino hjerta, att du det göra må.
15 Khenhaw! hringnae hoi hawinae, duenae hoi thoenae heh sahnin na hmalah ka hruek
Si, jag hafver i dag satt dig före lifvet, och det goda; döden, och det onda;
16 Na hring teh na pungdaw nahan hoi na pang hane ram dawk na BAWIPA Cathut ni yawhawi na poe nahan na Cathut hah na lungpataw han, a hnuk na kâbang vaiteh, kâpoelawknaw, phunglawknaw, hoi lawkcengnaenaw hah tarawi loe telah lawk na thui.
Det jag bjuder dig i dag, att du skall älska Herran din Gud, och vandra i hans vägar, och hålla hans bud, lag och rätter, och få lefva, och varda förökad; och Herren din Gud skall välsigna dig i landena, der du indrager till att intaga det.
17 Hatei, na lungthin hah alouklah a kamlang teh, lawkngai laipalah tami dumnae koelah na kamlang teh alouke cathut na bawk pawiteh,
Men vänder du ditt hjerta, och lyder icke, utan låter förföra dig, så att du tillbeder andra gudar, och tjenar dem;
18 Jordan tui na raka teh na pang hane ram dawk na hring saw mahoeh. Atangcalah rawknae koe na pha han telah sahnin kâhruetcuetnae na poe.
Så förkunnar jag eder i dag, att I skolen förgås, och icke länge blifva i landena, der du indrager öfver Jordan, det att intaga.
19 Hringnae hoi duenae, yawhawi poenae hoi thoebonae naw na hmalah ka hruek. Nama hoi na canaw ni hring nahanlah rawi lawih. Kapanuekkung kalvan hoi talai ka kaw.
Jag tager i dag himmel och jord till vittne öfver eder, jag hafver satt eder före lifvet och döden, välsignelse och förbannelse, att du skall utvälja lifvet, och du och din säd mågen lefva;
20 Hatdawkvah, nang hoi na catounnaw ni na hring nahan hoi nange BAWIPA Cathut na lungpataw teh a lawk na tarawi dawkvah, hringsawnae na kapoekung BAWIPA hah na kâhnai nahan thoseh, BAWIPA ni na mintoe Abraham, Isak, Jakop koe thoebo e ram dawk o hane hoi kâvan e hringnae rawi loe telah thoseh Isarel miphun koe a dei pouh.
Att I skolen älska Herran edar Gud, och lyda hans röst, och hålla eder intill honom; ty det är ditt lif, och din långa ålder, att du må bo i landena, som Herren dina fäder, Abraham, Isaac och Jacob, svorit hafver dem att gifva.