Zephaniah 1
1 Amon chapa Josiah in Judah gam’a lengvai apohlaijin, Pakaiyin hiche thuhi Zephaniah kitipa heng’a ahin sei tai. Zephaniah chu Cushi chapa, Cushi chu Gedaliah chapa, Gedaliah chu Amariah chapa, Amariah chu Hezekiah chapa ahi.
Detta är Herrans ord, som skedde till Zephania, Chusi son, Gedalja sons, Amarja sons, Hiskia sons, uti Josia tid, Amons sons, Juda Konungs.
2 “Keiman leiset chung’a thil ijakai katheh ngimhel ding ahi”, tin Pakaiyin aseiye.
Jag skall taga bort all ting utu landena, säger Herren.
3 “Keiman mihem leh gancha katheh ngim ding, chung’a leng vacha ho katheh ngim ding, Twikhanglen’a nga ho jong katheh ngim ding ahi. Migilou jouse abong abaija kalha-a, kaset tup ding, leiset chung’a mihimte kasuhgam ding ahi”, tin Pakaiyin aseiye.
Jag skall borttaga både folk och fä, både himmelens foglar, och fiskarna i hafvet, samt med afgudarna och de ogudaktiga; ja, jag skall utrota menniskorna af landena, säger Herren.
4 “Keiman kakhut tah’a Judah gam le Jerusalem kasugep ding, chuleh Ba’al doi hou ho jouse, anunung pen geija ka suhgam ding ahi. Keiman milim doi houna thempu ho jouse jong, koiman ageldohkit tahlou ding’a, ka suhmang ding ahi.”
Jag skall uträcka mina hand öfver Juda, och öfver alla de som i Jerusalem bo; alltså skall jag borttaga det qvart är af Baal, dertill de namn, Munkar och Prester, utu desso rumme;
5 Ajeh chu amahon, inting vum’a nisa, lhathah chuleh ahsi ho ahouvun, abohkhup jiuvin ahi. Amaho Pakai nung juiyin akiseijun, ahinlah amaho chu Molech Pathen hou joh ahiuve.
Och de som på taken tillbedja himmelens här; de som honom tillbedja, och svärja dock vid Herran, och vid Malcham derjemte;
6 Pakai nung ajui nauva kon’a nungjam kit ho, Pakai jong hol talouva chuleh dong talou ho chu, ka suhmang soh hel ding ahi.” tin Pakaiyin aseiye.
Och de som affalla ifrå Herranom, och intet fråga efter Herran, och intet akta honom.
7 Hatchungnung Pakai angsung’a thipkhen in um'in, ajeh chu tijat umtah Pakai thutanna nikho chu anaitai. Pakaiyin amite asutu in, kilhaina gantha ding jong agong’e, chuleh aman amiho jong athensotai.
Varer tyste för Herranom Herranom; ty Herrans dag är för handene; ty Herren hafver tillredt ett slagtoffer, och budit der sina gäster till.
8 “Hiche thutanna nikho chuleh, keiman Judah pipuho leh leng chapate ho talen kamatsah ding, chuleh milim doihouna a chon ho jouse jong, abon’a talen kapeh ding ahi” tin Pakaiyin aseiye.
Och på Herrans slagtoffers dag skall jag hemsöka Förstarna och Konungsbarnen, och alla de som bära en främmande kyrkoskrud.
9 Henge, milim doihouna kin’a gapang tapou abon’a gotna kapeh ding, chuleh apupa insung dim’a um’a, pumhat leh duha-a thilbol ho jouse, abon’uva talen kamat sah ding ahi.
Och skall jag den tiden hemsöka dem som öfver tröskelen springa; de deras herrars hus uppfylla med rot och bedrägeri.
10 “Hiche nikho niteng chuleh”, Pakai in aseiyin, “Nga kelkot a pat ka ogin kija ding chule khopi ningli jousea kithong soh ding ahi.”
På den tiden, säger Herren, skall upphäfva sig ett högt rop ifrå fiskaportenom, och en gråt ifrå dem andra portenom, och en stor jämmer på högomen.
11 Keithela touho lunghem in kap’un, ajeh chu kivei mi ho le sumkol vei mi ho kisumang ding ahi.
Jämrer eder, I som bon i qvarnene; ty hela krämarefolket är borto, och alle de som penningar församla, äro förgångne.
12 “Meisal kadet’a Jerusalem khopi thimlai jouse kakhol chil ding, chonset muthim noiya touva, Pakaiyin thilse hihen thilpha hileh boldeh ponte, tia sei ho gotna kapeh ding ahi.
På den tiden skall jag utransaka Jerusalem med lyktor, och skall hemsöka dem som ligga på sine drägg, och säga i sitt hjerta: Herren varder hvarken godt eller ondt görandes.
13 Anei agou jouseu kichomdoh jou keiding; A in jouseu ahom keuva kijam soh ding ahi. In thah sa jonguleh, chen thei dehlou diu; Lengpilei lhou jongleu, lengpitwi adonlou diu ahi.
Och deras ägodelar skola till rofs varda, och deras hus till ett öde; de skola bygga hus, och intet bo deruti; de skola plantera vingårdar, och intet vin dricka deraf.
14 “Tijat umtah Pakai nikho chu ahung naiye. Genthei lilhon kana nikho, Pasal thahattah jeng jong kana nikho, Hunglhung vahding ahi.
Ty Herrans store dag är hardt för handene; han är hardt när, och hastar sig svårliga. När det ropet om Herrans dag kommandes varder, så skolade starke ropa bitterliga.
15 Hiche nikho, Pakai lungsat kibuhlhah nikho chu – Genthei leh hesoh nasat nikho, Manthah leh ahomkeova um nikho, Muthim leh lunkham lungjin nikho, Muthim lhangkhal le meibol jin nikho,
Ty denne dagen är en grymhets dag, en bedröfvelses och ångests dag en väders och storms dag, en mörkers, och dimbos dag, en molns och töcknes dag;
16 Gal lhangsapna le sumkon kimut nikho, Khopi pal kinokhum leh gal nasataha kisatna nikho hiding ahi!
En basuns och trummetes dag, emot de fasta städer och höga borger.
17 Pakai dounaa nachonset jeh uva, Mitcho banga kakimaile sah diu, Na thisan’u leivui laha kasunlhah ding, Chuleh natahsau tol'a among dinga kijam ding ahi.
Jag skall göra menniskomen bekymmer, så att de skola gå omkring såsom de blinde; derföre, att de emot Herran syndat hafva; deras blod skall utgjutet varda, lika som det stoft vore, och deras kroppar såsom träck.
18 Pakai lungsat kibuhlhah nikho tengleh na sanauva jong na dangkauva jong na kihuhhing jou lou diu ahi. Pakai lungsat chun leiset jengjong avallhun jeng ding ahi. Aman leiset chung mi jouse asuhmanga asuhbeihel ding ahi.
Deras silfver och guld skall intet kunna hjelpa dem på Herrans vredes dag; utan hela landet skall genom hans nits eld förtärdt varda; ty han skall snarliga en ända göra med alla de som bo i landena.
