Zephaniah 2
1 Kikhou khom’un nabon’un, kikhomsoh keijun, nangho jum leh ja helou nam mite.
Församler eder, och kommer hit, I obehageliga folk;
2 Pakai thutanna nangchunguva alhum masangin, kikhom’un, Hui a changvai kisep mang banga na kisep mang kah in, kisih’un, Pakai lunghanna meikong banga aki buhlhah masang, chuleh Pakai lungset gimnei tah ahunglhun masangin, kisihun.
Förr än domen utgår, så att I om dagen bortryken såsom ett stoft, förr än Herrans grymma vrede öfver eder kommer, förr än Herrans vredes dag öfver eder kommer;
3 Gamsunga mi noinungten Pakai jeng hol’un, chuleh athupeh nit’un. Adih jeng’a thil bolding gouvin, chuleh nunem tahin hinkho mangun. Chutileh Pakaiyin, alunghan nikho’a na seldoh’uva chuleh sumang louva na huhdoh theiju ahi.
Söker Herran, alle I elände i landena, I som hans rätter hållen; söker rättfärdighetena, söker ödmjukhetena; på det att I på Herrans vredes dag mågen beskyddade varda.
4 Ajeh chu Gaza leh Ashkelon khopi jong ahomkeuva kidalha ding, chule Ashdod leh Ekron khopi jong kisuchim’a kidel jamdiu ahi.
Ty Gaza måste öfvergifven varda, och Askelon förödd; Asdod skall om middagen förjagad varda, och Ekron utrotad varda.
5 Ada nahiuve! Nangho twikhanglen panga cheng Philistine mite, chuleh Canan gamsunga cheng ho jouse jong, hiche thutanna hi nangho chunga chuding ahi. Ajeh chu Pakaiyin nangho nabeikei kah’uva na suhgam dingu ahi.
Ve dem som bo nedre vid hafvet, de krigare. Herrans ord skall komma öfver eder. Du Canaan, de Philisteers land, jag skall förgöra dig, så att der ingen mer bo skall.
6 Philistine gam, twikhanglen pang ho, hamhing gamlah naso ding, chuleh kelngoi chingho pansatna leh ganchate kikholkhomna mun hiding ahi.
Der skola nedre vid hafvet vara alltsammans herdahus, och fårahus.
7 Judah mi ahingdoh amoh chengsen, hiche mun hi, kineh holna a aneidiu. Janteng Ashkelon a ingem ho’a jan choldo diu ahi. Chutahleh, Pakai a Pathen’u chun, khotona neitah a amite ahinvil ding chuleh asemphat kit’a hamphatna apeh ding ahi.
Och det samma skall varda dem qvarlefdom af Juda hus till del, att de deruppå beta skola. Om aftonen skola de lägra sig uti Askelons husom, då nu Herren deras Gud dem återsökt, och deras fängelse vänd hafver.
8 “Keiman Moab mite ham hoithona kajan, chuleh Ammon mite ajumso nau kajai. Amahon kamite noise tah’a anuisat’uva chuleh isahlou tah’a gal abolden’u kamu tai.
Jag hafver hört Moabs hädelse, och Ammons barnas försmädelse, der de med hafva försmädat mitt folk, och berömt sig öfver deras gränsor.
9 “Tun, keima ka hing jing’e,” tin Israel Pathen, thaneitah Pakai chun aseiye. “Moab leh Ammon mite kisugam ding, Sodom leh Gomorah banga kisumang soh hel ding ahi. Agamsungu jong ling le khao dimset, chikhuh jeng hiding, chuleh aitih’a ahomkeova kijam ding ahi.” Chuleh kamite ahingdoh chengsen, amaho adelmang’uva agam sungu achenden diu ahi,” ati.
Nu väl, så sant som jag lefver, säger Herren Zebaoth, Israels Gud: Moab skall varda lika som Sodom, och Ammons barn lika som Gomorra; ja, lika som en nässlebuske, och en saltgrufva, och ett evigt öde; de qvarlefde af mitt folk skola beröfva dem, och de öfverblefne af mitt folk skola ärfva dem.
10 Amahon akiletsah ga akisan diu ahi. Ajeh chu amahon Pathen mite chu noise tah’a atot thang’uva, thaneipen Pathen douna abol’u ahi.
Det skall vederfaras dem för deras högfärd, att de hafva försmädat Herrans Zebaoths folk, och berömt sig öfver dem.
11 Pakaiyin agamsunguva leiset Pathen umho jouse asuh mang ding, chutah leh amaho tija tah’a alha ding ahi. Chuteng namtin vaipin ama cheh gamsung a, Pakai Pathen chu bohkhupa ahoudiu ahi.
Förskräckelig skall Herren vara öfver dem; ty han skall förlägga alla gudar på jordene; och alla öar ibland Hedningarna skola tillbedja honom, hvar och en i sitt rum.
12 “Vo, Ethiopia mite nangho jong ka chemjam’a na lousoh hel diu ahi” tin Pakaiyin aseiye.
Ock skolen I Ethiopier genom mitt svärd slagne varda.
13 Chuleh Pakaiyin sahlam gamho douna-a akhut tum alapding Assyria gam asuhmang peh ding ahi. Nineveh khopi jong ahomkeuva aumsah ding, panna bei nelphai gammgo banga akoi ding ahi.
Och han skall sträcka sina hand norrut, och förgöra Assur; han skall göra Nineve öde, torrt, såsom en öken;
14 Akiletsah piu khopi chu, bongte le kelngoite kivahna leh kolna hiding, chuleh gamsa jouse jong kol diu ahi. In-gemsa ho lah’a chu, sumbupi ho, saphute, chuleh muthong ho hung cheng diu, aham gin’u kholai sung kithong ding ahi. Cedar thing a kisa in jouse jong ki suchim gam ding, chuleh in kot ho jong thilse ho kinot dim gam ding ahi.
Så att sig deruti lägra skola allahanda djur ibland Hedningarna; och rördrommar och ufvar skola bo på deras torn, och skola sjunga i vigskården, och korpar på bjelkomen; ty cedrebräden skola afrifne varda.
15 Hiche khopi chu ahi, kiletsah tah’a “Keima bou alenpen kahi” tia ama kichoi sang’a, kulpi detpen’a ana um chu. Ahinlah, tunvang ahomkeuva kijam ahitan, gamlah gamsate chenna mun ahitai. Avahle ajotpa jousen, akhut tum ajeldenun, nuijat nopnan aneitauvin ahi.
Denne är den lustige staden, den så säker bodde, och sade i sitt hjerta: Jag äret, och ingen annan. Huru är han så öde vorden, så att djuren bo derinne; och hvilken som der framom går, han hvisslar till honom, och slår med handene öfver honom?
