< Solomon Labu 1 >

1 Zailom: Hiche hi Solomon la ho lah’a apipen, adang jouse sanga thupi ahi.
Salomos Höga Visa.
2 Mounu: Neichop in lang, avel in neichop in, ajeh chu nei deibolna chu lengpitwi sang in jong alhumjoi.
Han kysse mig med sins muns kyssande; ty din bröst äro ljufligare än vin;
3 Gimnamtwi nakinu chu iti namtwija hitam, namin ngei hi agim namtwi kitungdoh tobang ahi. Akidang poi, khangdong nungah jousen hibang loma nahin deiju hi!
Att man må lukta din goda salvo; ditt Namn är en utgjuten salva; derföre hafva pigorna dig kär.
4 Kei jong neipuijin, hung in; kijam ta hite! Lengpan ajalna pindan’ah ei puilut hen. Zailom: Iti kahin kipapiu hitam, O Lengpa. Na milungset dan hi lengpitwi sang in ka ngaisang jouve. Mounu: Nahin ngaisangnau hi adih tangeiye!
Drag mig efter dig, så löpe vi; Konungen förde mig in uti sin kammar: Vi fröjde oss, och äre glade öfver dig; vi tänke uppå din bröst mer än uppå vin; de fromme älska dig.
5 Keima ka vouso avom vang'in kamelhoi nai, Vo Jerusalem Chanute-Cedar phaiya ponbuh kisongho banga vom, Solomon pondal banga vom chu ka hinai.
Jag är svart, men ganska täck, I Jerusalems döttrar, såsom Kedars hyddor, såsom Salomos tapeter.
6 Kavouso avom jeh-in, Neihin vehih-uvin-nisan ei kahdup jeh ahibouve. Ka sopi pasal ho ka chung ah alunghang uve, alengpi leiju vekol ding in eino uvin, hijeh chun kei le kei ka kijen joupoi; keima lengpilei ka kivet kol man poi.
Ser icke derefter, att jag så svart är; ty solen hafver bränt mig; mins moders barn vredgas emot mig. Man hafver satt mig till vingårdsvaktersko; men min vingård, den jag hade, bevarade jag icke.
7 Nei seipeh-in, O goldei, tuni na kelngoi honho hoilama na puiding ham? Sun teng hoikoma na kol sah ding ham? Ajeh chu keima hi noti banga naloi-napaiho chule kelngoite lah’a iti ka vavai le jeng thei ding ham?
Säg mig du, den min själ älskar, hvar du beter, hvar du hvilar om middagen; att jag icke skall gå hit och dit, till dina stallbröders hjordar.
8 Moulang: Na het loule, O nungah melhoipen nu; ka kelngoi ho kikaina nung juiyin lang, kelngoi chingho ponbuh vel’a chun na kelchate vah-in.
Känner du dig icke, du dägeligasta ibland qvinnor, så gack uppå fårens fotspår, och bet din kid vid herdahusen.
9 O ka deinu, na nunnop dan hi Pharaoh sakol lagol lah-a khat toh nabang’e.
Jag liknar dig, min kära, vid mitt resigtyg, vid Pharaos vagnar.
10 Na bengmai alangtoa hi iti deium hitam! Na bilba tenin asal emsel jeng’e! Nangong jong iti dei um hitam, na sana bilba hung kailha chun ajem hoi be cheh-e.
Dina kinder stå ljufliga i spann, och din hals i kedjo.
11 Zailom: Sanavui sempeh-ungting, kicheina ding dangkavui toh thosah-unge.
Vi vilje göra dig gyldene spann med silfdoppor.
12 Mounu: Lengpa jalkhun chung ah alum in, gimnamtwi ka kinu gimnam hi aki tunglut jel jeng’e.
Då Konungen vände sig hit, gaf min nardus sina lukt.
13 Ka goldeipa hi ka ang-a Myrrh gim namtwi theineo kikhai abangin ahi.
Min vän är mig ett knippe af myrrham, det emellan min bröst hänger.
14 Ama hi En-gedi lengpileiya henna pahcha-boh toh abange.
Min vän är mig en drufva Copher, uti de vingårdar i EnGedi.
15 Moulang: Iti hoiya hoi nahi hitam, O ka goldei nu! Namit teni hi vakho te abang jeng’e.
Si, min kära, du äst dägelig; dägelig äst du, din ögon äro såsom dufvoögon.
16 Mounu: Nangma jong na hoi ngeije, O goldei, kam’a seidoh jou hoi hilouvin dei na um nalom’e! Hampa dong nem hiuheo khu i-jalkhun lhon ding in alom e.
Si, min vän, du äst dägelig och ljuflig; vår säng grönskas.
17 Namtwi tah Cedar thingbah ho jeng jong i-inkam lhon ding in apang uvin, chahthing ho jeng jong i-insun lhon ding in apang’uve.
Vår hus bjelkar äro cedreträ; våre sparrar äro cypress.

< Solomon Labu 1 >