< La Bu 88 >
1 O Yahweh Pakai, eihuhhing'a ka Pathen Elohim, sunleh nangma kakou in, jan leh nakom kahin nailut ji e.
En Psalmvisa Korah barnas, till att föresjunga, om de eländas svaghet; en undervisning Hemans, dens Esrahitens. Herre Gud, min Frälsare, jag ropar dag och natt inför dig.
2 Tun kakouna neijah peh'in lang katona neisan peh'in.
Låt mina bön komma inför dig; böj din öron till mitt ropande.
3 Ajeh chu kahin khohi boina adim in, thinan eikainai chehcheh e. (Sheol )
Ty min själ är full med jämmer, och mitt lif är hardt när helvetet. (Sheol )
4 Athisa bang bep kahitai, mithahat tah khat athahat na bei nungsang bep kahitai.
Jag är aktad lik vid dem som i kulona fara; jag är såsom en man, den ingen hjelp hafver.
5 Amahon mithi lah'a eidalha uvin lhan ah mithi lup'in kalum e. Keima hi suhmil in kaum tai, nami kaihoina a kon in eiki lamang tai.
Jag ligger ibland de döda öfvergifven, såsom de slagne, de i grafvene ligga; på hvilka du intet mer tänker, och de ifrå dine hand afskilde äro.
6 Nang in kotong noinung pen athim pen ah neison lha e.
Du hafver lagt mig i gropena neder, uti mörkret och i djupet.
7 Nalung han na gihtah chun eidelphan, hichu twi kinong bangin akinong'in eichup tai.
Din grymhet trycker mig, och tränger mig med allom dinom böljom. (Sela)
8 Keima hi doumah in neisem in kagol kapai ho neidelmang peh gamtai. Keima hi thang'ah ka-oh in kitoldoh theilouvin kaum e.
Mina vänner hafver du låtit komma långt ifrå mig; du hafver gjort mig dem till en styggelse; jag ligger fången, och kan icke utkomma.
9 Kamit lhin kamit achupmin kho muthei louvin kaum e. O Yahweh Pakai niseh'in na panpina kathum in nami lungsetna ngaichan kakhut teni kahin sange.
Mitt ansigte är jämmerligit för vedermödos skull. Herre, jag åkallar dig dagliga; jag uträcker mina händer till dig.
10 Nathil kidang bol hohi mithi dinga phachom ding hinam? Mithi hungthodoh a nathangvah theiding hinam?
Månn du då göra under ibland de döda? Eller månn de döda uppstå och tacka dig? (Sela)
11 Lhankhuh a kon in amahon nami ngailutna longlou hi ahin phongdoh theina diuvem? Suhmangna mun'a umhon nakitah nahi aphongdoh theina diuvem?
Månn man uti grafvena förtälja dina godhet; och dina trohet uti förderfvet?
12 Muthim'in nathilbol kidang hohi aseiphong nadiuvem? Thil suhmil delna gama umhon na chonphat na hochu aseiphong theina diuvem?
Kunna då dina under uti mörkret kända varda; eller din rättfärdighet i de lande, der all ting förgätas?
13 O Yahweh Pakai nangma kakouve, niseh-a nakom a katao jingding ahi.
Men jag ropar till dig, Herre, och min bön kommer bittida för dig.
14 O Yahweh Pakai, ibolla kei nei paidoh hitam? Ibol a kei a kon a naki heimang hitam?
Hvi förkastar du, Herre, mina själ; och förskyler ditt ansigte för mig?
15 Kakhang don lai a pat a, kanatna hin thina komcha eina lhutsa ahitan, nagim neina masanga hin thabei leh lungkham tah'in kading e.
Jag är elände och vanmägtig, att jag så bortkastad är. Jag lider ditt förskräckande, så att jag fulltnär förtviflar.
16 Nalunghan na tijat umtah chun eilonvuh'in, tijat naumna chun eithabei sah e.
Din grymhet går öfver mig, ditt förskräckande trycker mig.
17 Hiche hochun sun nilhum in twisoh bangin kavel a eilon khum un ahi. Muthimhi kakinai pipen kagol in apang un ahi.
De omlägga mig dagliga såsom vatten, och omhvärfva mig tillsammans.
18 Nang man ka mite le ka ngailut cheng neilahpeh tai, Thimjing hi kaki naipi pen ka loi chu ahi tai.
Du gör, att mina vänner och näste, och mine kände draga sig långt ifrå mig, för sådana jämmers skull.