La Bu 49
1 Nangho mipite'n hichehi ngaijuvin! Nangho vannoi mite jouse'n ngaicheh uvin!
För sångmästaren; av Koras söner; en psalm. Hören detta, alla folk, lyssnen härtill, I alla som leven i världen,
2 Milen le mineo, ahao avai in ngaisoh keijun!
både låga och höga, rika såväl som fattiga.
3 Ajeh chu kathuseiho hi chihna thu ahin, chuleh kalung'a kagel jong hi hetgilna dimset ahi.
Hin mun skall tala visdom, och mitt hjärtas tanke skall vara förstånd.
4 Keiman thuchih kaseiho chu giltah'in kagel'in hiti chun semjang sai a kitilkhou in thulem kaseiho suhlhap na kanei jie.
Jag vill böja mitt öra till lärorikt tal, jag vill yppa vid harpan min förborgade kunskap.
5 Kagalmite'n eihin umkimvel'uva boinan eihin lhunkhum teng idia kakichat ding ham?
Varför skulle jag frukta i olyckans dagar, när mina förföljares ondska omgiver mig?
6 Amahon anei agouhou atahsan un ahaotheinau a akiletsah ui.
De förlita sig på sina ägodelar och berömma sig av sin stora rikedom.
7 Ahijeng vang'in athina diuva kon'in amaho le amaho akihuhdoh joupouvin Elohim Pathen henga sum in ahinkhou akichoh thei pouve.
Men sin broder kan ingen förlossa eller giva Gud lösepenning för honom.
8 Lhatdamna kitihi bailam tah a um ahipoi, ajeh chu koiman alhingset'in apejou poi;
För dyr är lösen för hans själ och kan icke betalas till evig tid,
9 tonsot'a hingjing a lhanmun'a chelou hel nading chu.
så att han skulle få leva för alltid och undgå att se graven.
10 Michingho chu nikhat thitei diu ahi, hiche mingol le lungel neilou ho banga anei agouhou chu adalhah cheh di'u ahi.
Nej, man skall se att visa män dö, att dårar och oförnuftiga förgås likasom de; de måste lämna sina ägodelar åt andra.
11 Lhanmol chu atonsot inn'u ahitan achen jingna di'u mun chu ahitai. Anei agouho'u chu amaho min putsah jong leu.
De tänka att deras hus skola bestå evinnerligen, deras boningar från släkte till släkte; de uppkalla jordagods efter sina namn.
12 Aminthan nao chu sotlou ding ganhing ho bang'a thithou thou diu ahi.
Men en människa har, mitt i sin härlighet, intet bestånd, hon är lik fänaden, som förgöres.
13 Amaho hi min miching dan'in geljong leu mingol bang'a thina ato thou thou di'u ahi.
Den vägen gå de, dårar som de äro, och de följas av andra som finna behag i deras tal. (Sela)
14 Kelngoiho bang'a lhanmun lhung thou thou di'u thina chu akelngoi chingpa'u hiding, anei agouhou a kon'a gamlatah'a lhanmun khat'a monlha thou thou diu ahi. (Sheol h7585)
Såsom en fårhjord drivas de ned till dödsriket, där döden bliver deras herde. Så få de redliga makt över dem, när morgonen gryr, medan deras skepnader förtäras av dödsriket och ej få annan boning. (Sheol h7585)
15 Ahin keivang Elohim Pathen'in kahinkho eilhatdoh peh'in tin, Aman lhanmun'a kon'in eihuhdoh nante. (Sheol h7585)
Men min själ skall Gud förlossa ifrån dödsrikets våld, ty han skall upptaga mig. (Sela) (Sheol h7585)
16 Hijeh chun migilou ho ahung hao uva, a in chen ujong ahung hoibe cheh tengu le lunglhadah hih in.
Frukta icke, när en man bliver rik, när hans hus växer till i härlighet.
17 Ajeh chu amaho athiteng uleh imacha akipoh di'u aumpoi anei agou'un lhan sung'ah juilut thei pouvinte.
Ty av allt detta får han vid sin död intet med sig, och hans härlighet följer honom icke ditned.
18 Hiche lei hinkho'a hin alolhin jeh'un vangpha le ochat um'in kigel jong leu,
Om han ock prisar sig välsignad under sitt liv, ja, om man än berömmer dig, när du gör goda dagar,
19 Chemasa ho bang bang'a thidiu khovah amukit louhel di'u ahitai.
så skall dock vars och ens själ gå till hans fäders släkte, till dem som aldrig mer se ljuset.
20 Anei agou'u kiletsahpi ho chun amaho jong ganhing bang'a phat khatleh thithou thou diu ahilam akihetdoh lou'u ahi.
En människa som, mitt i sin härlighet, är utan förstånd, hon är lik fänaden, som förgöres.
