< La Bu 12 >
1 Huhhing in, O Yahweh Pakai, michonpha mangthah ding ahitai! Leiset mihem te lah a mikitah jong abeitai!
En Psalm Davids, till att föresjunga på åtta stränger. Hjelp, Herre; de helige äro förminskade; och de trogne äro få ibland menniskors barn.
2 Heng le kom jengjong jouthu jengin akilhemtouvin, muhnal a lungthima kilhep lhahding jeng thu asei ui.
Den ene talar med den andra onyttig ting; och skrymta, och lära utaf oens hjerta.
3 Yahweh Pakai in dangnal tah a thukisei ho hi asuh bei ding, kiletsahna thuchengho jonghi asuthip ding ahitai.
Herren utrote allt skrymteri och de tungo, som stor ord talar;
4 Amahon aseijun, eihon lungna chim set'in jouthu seiju hite, ajeh chu i-lei ikam'u eihoa hilouham, kon eisuh tang jou diuham? atiuve.
De der säga: Vår tunga skall hafva öfverhandena; oss bör tala; ho är vår herre?
5 Yahweh Pakai in adonbut in, “Keiman hatlou lhasamte chunga bolgenthei naho kamudohtai chule migenthei ho ka lemao jong kajatai. Tun keima kipan inting huhdoh dia eingaichat bangu va kahuh doh diu ahitai.”
Efter nu de elände förtryckte varda, och de fattige sucka, vill jag upp, säger Herren; jag vill skaffa en hjelp, att man frimodeliga lära skall.
6 Yahweh Pakai kitepna hi thengsel'a ahin, dangka mei chunga sagivei kilhit theng tobang ahi.
Herrans tal är klart, såsom genomluttradt silfver i enom lerdegel, bepröfvadt sju resor.
7 Hijeh chun, Yahweh Pakai nangin bol-hesoh'a umho nahuhdoh ding ahi, ti kaheuve, chule hiche kitahlou khang mitea kon'a tonsot geija dinga nahoidoh ding ahi,
Du Herre, bevara dem, och förvara oss för detta slägtet, till evig tid.
8 migilou te muntina vahle henlang migilou pen ho jong gamsung a kidomsang u jong le.
Ty det varder allestäds fullt med ogudaktiga, der sådana löst folk ibland menniskorna rådande är.