Thuchihbu 6
1 Kachapa, naheng nakom dinga batsahna dinga kitung nahim, hetkhah lou mikhat tou batsahna dinga naum khah a,
Min son, om du har gått i borgen för din nästa och givit ditt handslag för en främmande,
2 Nangma thuseija kon kipalna naneija, nakama kon'a phondohsa thu chun nakipalsah khah leh,
om du har blivit bunden genom din muns tal, ja, fångad genom din muns tal,
3 Kachapa, ka thuhil hi ngaijin lang bol ding gon, ajeh chu naheng nakom'in na chunga thu anei tah jeh in, chen lang naheng nakompa ang-sunga taovin.
då, min son, må du göra detta för att rädda dig, eftersom du har kommit i din nästas våld: gå och kasta dig ned för honom och ansätt honom,
4 Jan choldo louvin, namit teni jeng jong sing-hih in, namit geija keh mitmul ho jong kichol da hen.
unna dina ögon ingen sömn och dina ögonlock ingen slummer.
5 Sadelpa masanga sakhigol ajammang bang in, nangma tah kihuh hing ding gotan, vacha thangkol-a kitoldoh bang in nangma tah kihuh hing loijin.
Sök räddning såsom en gasell ur jägarens våld, och såsom en fågel ur fågelfängarens våld.
6 Vo mi thase ho, cheuvin sihmi khu gave tim un, aum chan u-khun kihil un lang chingdoh tauvin.
Gå bort till myran, du late; se huru hon gör, och bliv vis.
7 Amahon natonga agoi diu lengle gamvaipo, vaihom aneilou vang un,
Hon har ingen furste över sig, ingen tillsyningsman eller herre;
8 Amahon nipi laija neh ding aki-khol khom un, khokhal teng nehding aki-khol khom theijun ahi.
dock bereder hon om sommaren sin föda och samlar under skördetiden in sin mat.
9 Hinlah vo mithase hiche mun'a hi itih chan na-imut ding hitam? Nalup mun'a kon itih phat'a thoding nagot hitam?
Huru länge vill du ligga, du late? När vill du stå upp ifrån din sömn?
10 Na i-mut a, namoh kijam jeng a, nakhut chalo-sah louva namoh um jenga ahileh,
Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
11 Chule vaichat na chun gucha banga na hin lhunkhum ding, lhinlel na chun gal manchah choipa banga nahin lhunkhum ding ahi.
så skall fattigdomen komma över dig såsom en rövare och armodet såsom en väpnad man.
12 Mi pannabei le mikitah lou chu thudihlou sei phong in ache leuvin ahi.
En fördärvlig människa, ja, en ogärningsman är den som går omkring med vrånghet i munnen,
13 Ajon chihnau amit lhap uva akilang jin, akhut jung uvin hichu akoh jiuvin ahi.
som blinkar med ögonen, skrapar med fötterna, giver tecken med fingrarna.
14 Alungthim phatlou nauvin thilse agong un, tantih neilouvin kitomana ding jeng abol jiuvin ahi.
Svek bär en sådan i sitt hjärta, ont bringar han alltid å bane, trätor kommer han åstad.
15 Hiche ho jeh chun, amaho chunga gangtah in manthahna achujin, damdoh vah thei loua um diu ahi.
Därför skall ofärd plötsligt komma över honom; oförtänkt varder han krossad utan räddning.
16 Yahweh Pakai in athet tah thil gup aum in, Ama ding in thil sagima adei lou aum in ahi.
Sex ting är det som HERREN hatar, ja, sju äro styggelser för hans själ
17 Kiletsah mitvet, jou seina leigui, mona beija thisansoa panla khut teni,
stolta ögon, en lögnaktig tunga, händer som utgjuta oskyldigt blod,
18 Thilse gonna lungthim, thilse bol dinga lhai keng teni,
ett hjärta som hopsmider fördärvliga anslag, fötter som äro snara till att löpa efter vad ont är,
19 Thujouseina-a jou sakhia pang, chule asopi lah-a kitomona muchi thea pangpa ahi.
den som främjar lögn genom falskt vittnesbörd, och den som vållar trätor mellan bröder.
20 Kachapa, napa thupeh hohi jui jing in, chule nanun nahilna jong don louvin koi hih in.
Min son, bevara din faders bud, och förkasta icke din moders undervisning.
21 Hichu nalung sunga chingtup jing in, na ngonga khivui on ki-o jing in.
Hav dem alltid bundna vid ditt hjärta, fäst dem omkring din hals.
22 Hiche hochun nakal sonna jousea napui hoi ding, na-imut teng jongleh nachin tup diu, nahung khahdoh teng jongleh nahil'a pang kit ding ahi.
När du går, må de leda dig, när du ligger, må de vaka över dig, och när du vaknar upp, må de tala till dig.
23 Ajeh chu thupeh chengse hi thaomeia pang ahin, kihilna jeng jong thaomei vah tobang, chule kiphosalna le kigah chahna jouse jong hinna lampia pang ahibouve.
Ty budet är en lykta och undervisningen ett ljus, och tillrättavisningar till tukt äro en livets väg.
24 Hichun numei phalouva kon navenbit ding, akam them jehju numeia kon chu nahoidoh thei ding ahi.
De kunna bevara dig för onda kvinnor, för din nästas hustrus hala tunga.
25 Melhoinu khu nalung in deicha hih beh in, amit vetdan akon in jong kilhep lhahsah hih hel in.
Hav icke begärelse i ditt hjärta till hennes skönhet, och låt henne icke fånga dig med sina blickar.
26 Ajeh chu numei kijohnu chu changlhah khat jengseh a jong muthei ahin, hitobang numei pasaltoh jongji chun pasal hinkho chu manthahna asoji ahitai.
Ty för skökan måste du lämna din sista brödkaka, och den gifta kvinnan går på jakt efter ditt dyra liv.
27 Mihem khat chun adip-a mei-al apoh theijem? Chule aponsil jeng jong kavam louva akoi thei lou ahi.
Kan väl någon hämta eld i sitt mantelveck utan att hans kläder bliva förbrända?
28 Mihem khat chu mei-al chunga vahle theijem? Akengto phang teni jong kalouva akoi thei lou ahi.
Eller kan någon gå på glödande kol, utan att hans fötter varda svedda?
29 Aheng akompa jinu jonpi jong hiche tobang bep chu hiding, aheng akompa jinu lup khompi tapou chu Dan in amat tei ding ahi.
Så sker ock med den som går in till sin nästas hustru; ostraffad bliver ingen som kommer vid henne.
30 Gilkel khat chun neh ding deija thil aguh tah-a ahileh, hichepa chu mihemte muda chang cheh ahi.
Föraktar man icke tjuven som stjäl för att mätta sitt begär, när han hungrar?
31 Hinlah gucha chu akimat khah tahleh, aguhdoh jat chu jat sagi jen'a ale ding, anei le agou jouse aguchat jeh'a asahna'a anei ding ahitai
Och han måste ju, om han ertappas, betala sjufalt igen och giva allt vad han äger i sitt hus.
32 Chule mitoh jon thanhoi bolpa chu lungthim neilou ahin, thildihlou abolna chun manthahna alhun den ding ahi.
Så är ock den utan förstånd, som förför en annans hustru; ja, en självspilling är den som sådant gör.
33 Amapa chun jumna maha aput ding, min amuda na jong beitih um lou ding ahi.
Plåga och skam är vad han vinner, och hans smälek utplånas icke.
34 Ajeh chu thangset kiti hin mihem alung sousah jin, datkhen um louva phulahna aneiji ahi.
Ty svartsjuk är mannens vrede, och han skonar icke på hämndens dag;
35 Amapa chun leona man akilah nom lou ding, thil ijat pebe jong lechun asan thei lou ding ahi.
lösepenning aktar han alls icke på, och bryr sig ej om att du bjuder stora skänker.
