< Minbu 35 >
1 Israel te Moab phaicham Jordan vadung pang Jerecho mun aum un PakaiyinMose henga thu asei peh in ahi.
Og Herren talede til Mose paa Moabiternes slette Marker, ved Jordanen over for Jeriko, og sagde:
2 Isreal chate chenna mun ahin Levite goulo jong apeh na diu vin ajah uva thu sei peh in, khopi jouse kimvel la Levi miten gancha anei sun’u avah na diuvin mun jong na peh diu ahi.
Byd Israels Børn, at de give Leviterne af deres Ejendoms Arv Stæder at bo udi; dertil skulle I give Leviterne Mark til Stæderne trindt omkring dem.
3 Levi mite chu khopi chengse cheng diu, hamhing kena gambeh chengse jong bonghon vah na a anei uva aman chah diu ahi tai.
Og de skulle have Stæderne til at bo udi, og deres Marker skulle være for deres Kvæg og for deres Gods og for alle deres Dyr.
4 Chule Levi mite gancha hon vahna dinga na peh diu gambeh chu khopi pal kigen kimvel apat tong sangkhat a sao gambeh sung napeh teidiu ahi.
Og Stædernes Marker, som I skulle give Leviterne, skulle være fra Stadsmuren og udefter tusinde Alen trindt omkring.
5 Hichu khopi pam solam tong sangni a sao na tedoh diu, lhanglam jong tong sangni ma na tedoh diu, chunglam jong tongsani na tedoh diu khopi chu a lailung tah a na umsah diu, khopi vel Jousea a kitedohsa mun chengse chu Levi mite gancha ho hamhing neh na muna anei diu ahi tai.
Saa skulle I maale uden for Staden, den østre Side to Tusinde Alen, og den søndre Side to Tusinde Alen, og den vestre Side to Tusinde Alen, og den nordre Side to Tusinde Alen, og Staden skal være i Midten; dette skal være dem Stædernes Marker.
6 Levi mite chenna dinga na peh’u khoppi chengse chu kiselna khopi tia na minsah sohkei diu, hichu khopi gup ahin, nalah uva koi tabang mithat na um khah ule hiche khopi sung hoa hi na jam lut sah uva na kihuhhing sah diu, khopi hi chengse chung’a jong hi khopi somli leni na peh be nah lai diu ahiye.
Og af Stæderne, som I skulle give Leviterne, skulle seks være Tilflugtsstæder, som I skulle give, at en Manddraber kan fly derhen; og foruden dem skulle I give dem to og fyrretyve Stæder.
7 Khopi somli le get chu Levi mite chen mun ding’a na peh diu, khopi kimvella hamhing umna chengse toh jaona napeh diu ahi.
Alle Stæderne, som I skulle give Leviterne, skulle være otte og fyrretyve Stæder, de og deres Marker.
8 Khopi hichengse hi Israel chate chenna gamsunga konna na kehdoh peh diu, phung sung mitam ho chunga gam alenjo na lah diu, phungsung milhomna ho agambeh neojo na lah diu, nangma phung sung cheh akonna gambeh jong alen aneo dungjui cheh a Levi mite chen mun na peh sohkei diu ahi.
Og hvad de Stæder angaar, som I skulle give af Israels Børns Ejendom, da skulle I tage flere fra den, som har mange, og tage færre fra den, som har faa; hver efter sin Arvs Beskaffenhed, som de skulle arve, skal give Leviterne af sine Stæder.
9 Pakaiyin Mose henga hiti hin a seipeh in ahi.
Og Herren talede til Mose og sagde:
10 Israel chate jah a hitihin seiyin, Jordan vadung nagalkai uva Canaan gamsung nalut teng u-leh.
Tal til Israels Børn, og du skal sige til dem: Naar I komme over Jordanen ind i Kanaans Land,
11 Na kisel na diuva khopi phabep na kilhen doh diu, hetman louva khat chun mikhat atha khah tah ahile ama chu koi pen hijong le hiche khopi sunga hi jamlut a ki huhhing ding ahi.
da skulle I udvælge eder Stæder, som skulle være Tilflugtsstæder for eder, at en Manddraber, som slaar en Person ihjel af en Forseelse, kan fly derhen.
12 Khopi chengse hi nangho ding’a phula pa akon kiselna leh ki huhhing na muna pang ding ahi. Ajeh chu koi hileh mithat penpen chu athu kicheh tah a akikhol doh masangse a kithat lou hel ding ahi.
Og de skulle være eder Stæder til en Tilflugt for Blodhævneren, at Manddraberen ikke skal dø, førend han har staaet for Menighedens Ansigt, for Dommen.
13 Na todoh diu khopi chu aboncha kiselna a naman chah diu ahin, hichu khopi gup hi ding ahi.
Og de Stæder, som I skulle afgive, skulle være seks Tilflugtsstæder for eder.
14 Kiselna khopi lah achu Jordan vadung gal lamma khopi thum hi ding, agal lang khat a khopi thumna todoh diu, hiche khopi thum hochu Canaan gamsung hi ding ahiye.
De tre Stæder skulle I give paa denne Side Jordanen, og de tre Stæder skulle I give i Kanaans Land; de skulle være Tilflugtsstæder.
15 Israel mi ahin, kholgam khopem mi ahin, ahung kholjin mi hi jong leh kiselna a naman chah diu ahi. Na lah uva koi hileh mi that’a khutsoi a-umkhah tah a ahile hiche khopi gup ho’a hi jam lut a ki huhhing ding ahi.
For Israels Børn og for den fremmede og for den, som er Gæst midt iblandt dem, skulle disse seks Stæder være til en Tilflugt, at hver den, som slaar en Person ihjel af en Forseelse, kan fly derhen.
16 Nalah uva koihile hem lamma mithat jeng’a chu tolthat a kisim ahi tan, hitabang a tolthat mihem chu thina chan gotna achung’a lhung ding ahi.
Men dersom en slaar en anden med et Stykke Jern, saa han dør, han er en Manddraber; den Manddraber skal dødes.
17 Chuleh song-tum ham khat a-manchah’a mi khattou chu asuh a amun’a chu athi den jeng tah ahile hiche jong chu tolthat a kisim ahi tan, tolthat mihem kiti phot chu achunga thina chan gotna kipie ding ahi.
Og dersom han slaar ham med en Sten i Haand, hvormed nogen kan dræbes, og han dør, da er han en Manddraber; den Manddraber skal dødes.
18 Khat touvin thingtum ham khat chu a manchah a mi khattou ajep a a jeppa jong chu amuna a thi den jeng tah a ahile ama jong chu tolthat a kisim ahi tan, hi tabanga tolthat chu thina chan gotna peh teitei ding ahi.
Eller han slaar ham med et Stykke Træ i Haand, hvormed nogen kan dræbes, og han dør, da er han en Manddraber; den Manddraber skal dødes.
19 Thisan phulah ding’a alunga voppa chun tolthat pa chung’a chu thina a-chansah teitei ding ahi.
Blodhævneren, han maa dræbe Manddraberen; naar han møder ham, maa han dræbe ham.
20 Mi khat touvin mihem khat chu achan lhih keija vetda jeh a atha jeng tah a ahile.
Og dersom en af Had giver en anden et Stød, eller kaster noget paa ham med frit Forsæt, saa at han dør,
21 Chuleh kitomona a-nei jeh lhonna asuh lih jeng ahi jong leh hitabang’a khutsoi mihem pa chung’a chu thina chan gotna peh teitei ding, ajeh chu ama jong chu tolthat a pang ahitan, thisan phulah ding lungpu pachu a-kimupi teng thina achansah teitei ding ahi.
eller han slaar ham af Fjendskab med sin Haand, saa at han dør, da skal den, som slog, dødes, han er en Manddraber; Blodhævneren maa dræbe Manddraberen, naar han møder ham.
22 Ki-tomona ima neipi hilou, aki changlhi le hilouva tohhai ja a selih jeng khah ham,
Men dersom han giver ham et Stød i en Hast, uden Fjendskab, eller kaster nogen Ting paa ham uden frit Forsæt,
23 Chule songkhat alah a mikhat tou muchen louva ase khah jeng tah a mipa jong chu amun’a athi jeng tah leh, hichepa toh chun akah a boina ima nei lou ahinah leh.
eller det sker med en Sten, hvormed man kan dræbes, og han ikke saa ham, da han lod den falde paa ham, saa han døde, og han var ikke hans Fjende og søgte ikke hans Ulykke:
24 Khopi a-chu mithatpa leh thisan phulah ding lunggel pa kikah’a thutanna dan tampi toh tho’a asem diu ahi.
Da skulle de i Menigheden dømme imellem den, som slog, og imellem Blodhævneren efter disse Love.
25 Thisan-phu lah ding lunggel neipa akonna mithatpa chu khopi chun a-huhdoh ding, mithat pan jong khopi chu kiselna’a aman ding, mithatpa jam lutna in penpen a-chu achensah diu, ama jong hiche khopi sunga chu thaotui theng changsa thempupa adam sung’a cheng ding ahi.
Og de i Menigheden skulle udfri Manddraberen af Blodhævnerens Haand, og de i Menigheden skulle lade ham komme tilbage til hans Tilflugtsstad, som han flyede til; og han skal blive der, indtil Ypperstepræsten, som man har salvet med den hellige Olie, dør.
26 Ama vang hiche mithatpa chu a deiphat phat in khopi akon chun avella ana chedoh ta hen lang,
Men om Manddraberen gaar uden for den Tilflugtsstads Markeskel, som han flyede til,
27 Hitia achedoh laitah chun gamning lah khat a thisan phu lah nompa chun hiche mithatpa chu ana that jeng taleh ama thisen jeh’a chu Thempu pa thepmona ima umlou ding ahi.
og Blodhævneren finder ham uden for hans Tilflugtsstads Markeskel, og Blodhævneren slaar Manddraberen ihjel, da har hin ingen Blodskyld.
28 Hijeh achu mithatpa jong thempulen pa adam sung’a hiche khopi sung’a chu umjing ding ahi.
Thi han skulde være bleven i sin Tilflugtsstad, indtil Ypperstepræsten døde; men efter Ypperstepræstens Død maa Manddraberen vende tilbage til sit Ejendoms Land.
29 Hiche hi nakhang khang uva chonna dan a na nei jing diu ahiye.
Og dette skal være eder en beskikket Ret hos eders Efterkommere i alle eders Boliger.
30 Mi khattou vin mihem khat chung’a hem alap a atha jeng tah ahile, hiche mithatpa chu hettohsah ho thutan dungjuija che ding, ahin lah hettohsah khat jeng seh sei vanga mithatpa hinkho chu kimoh suh mang jeng thei lou ahi.
Naar nogen ihjelslaar en Person, da skal man efter Vidners Mund slaa denne Manddraber ihjel; men eet Vidne skal ikke vidne imod en Person i Livssag.
31 Chule thina changei ja gotna chang ding mihem khat chung’a chu thilong man kilahna nanei thei lou hel diu, tolthatpa vang chu thina na chansah teitei diu ahi.
Og I skulle ikke tage Sonepenge for en Manddrabers Person, naar han er skyldig til at dø; thi han skal dødes.
32 Aki huhhing na dinga khopia jamlut tolthatpa jal'a longman jeng jong thempulen pa damsunga na kilah louhel diu ahiye.
Og I skulle ingen Sonepenge tage for at lade nogen fly til sin Tilflugtsstad eller at lade nogen komme tilbage at bo i Landet, førend Præsten dør.
33 Hitia hi na gamsung’u na suhboh thei loudiu, ajeh chu thisan jal’a gamsung boh ji ahin, gamsung suh thengna ding’a thil dang ima aum pon, agam chu thisan kiso jeng ahi tan hichu thisen sopa chung’a bouchu suh theng theina lampi um ahi.
Og I skulle ikke besmitte Landet, som I bo udi; thi Blodet besmitter Landet; og for Landet kan ikke ske Forsoning for det Blod, som udøses deri, uden ved hans Blod, som udøste det.
34 Hijeh chun nachen nau gamsung hi thisan a na suhboh thei louhel diu, keima hiche gam lailungtah in kacheng in, Pakai, Pathen hi Israel mite lailunga acheng jing e, tia ajah uva naseipeh ding ahi.
Og du skal ikke gøre Landet urent, hvilket I bo udi, hvilket jeg bor midt udi; thi jeg Herren bor midt iblandt Israels Børn.