Minbu 15
1 Chu in Pakaiyin Mose henga thu aseijin ahi.
Och Herren talade med Mose, och sade:
2 Israel mite chu hiche thuhil hohi seipeh in, keiman ka peh ding gam Leiset mun chu na lhun teng ule,
Tala med Israels barn, och säg till dem: När I kommen in uti det land, der I uti bo skolen, det jag eder gifva skall;
3 Nangman pumgo maichamn thiltoh gimnamtui sellah Pathen heng nga napeh ding ahiye. Na gancha hon bong, kelngoi hon lah chule kelchal ho lah ajong ahoicheh pumgo maicham thiltoh kumlhunsih akibol banga chu napeh diu ahiye.
Och viljen göra Herranom offer, vare sig bränneoffer, eller ett offer af ett besynnerligit löfte, eller ett friviljeoffer, eller edor högtidsoffer; på det I skolen göra Herranom en söt lukt, af fä eller får;
4 Nangma hiche maicham hohi bol ding tia na gel teng Pathen Pakai chu mim le chang a kon na chang bong chu gopni hi ding chule Olive thao chu Hopkhat hi ding ahi.
Hvilken nu Herranom sina gåfvo offra vill, han skall göra till ett spisoffer en tiung semlomjöl, blandadt med oljo; en fjerding af ett hin;
5 Kelngoi chu khat pumgo maicham thiltoa na kat diu pumgo maicham thil to na dia lengpi tui jong hop khat maicham na hin to ding ahi.
Och vin till drickoffer, sammalunda en fjerding af ett hin till bränneoffer eller eljest till ett offer, der ett lamb offradt varder.
6 Pumgo thilto chu kelngoi ahile chang bong kipe dol chu gal la Pathen’a dinga gim namtui tah hi ding ahiye.
Men der en vädur varder offrad, skall du göra spisoffret två tiungar semlomjöl, blandadt med oljo, en tridiung af ett hin;
7 Chule lengpi thei tui chu khon thum tabang tuija maicham din sem in hichu Pathen adinga gimnam tui tah ahi.
Och vin till drickoffer, ock en tridiung af ett hin; det skall du offra Herranom till en söt lukt.
8 Nangman bongchal nou pumgo maicham thilto nabol teng Pathen’na dia kipana maicham kisuh thengna na bol ji ding ahi.
Men vill du göra en stut till bränneoffer, eller till ett besynnerligit löfteoffer, eller till tackoffer Herranom;
9 Nangman mim le changbonga kisem hop gup hi ding chule Olive thao jaona hi ding ahi.
Så skall du till stuten göra ett spisoffer, tre tiungar semlomjöl, blandadt med oljo, ett halft hin;
10 Chule nangman hopni lengpitwi na peh ding hichu Pakai, Pathen adia gimnamtui tah hi ding ahi.
Och vin till drickoffer, sammalunda ett halft hin. Detta är ett offer Herranom till en söt lukt.
11 Pumgo maicham jouse aboncha Kelchal hihen, Kelpi hihen, Kelnou hihen, chule adang jong hitia chu na bolsoh kei diu ahi.
Alltså skall du göra med en stut, med enom vädur, med ett får, af lambom och getom;
12 Nangman pumgo thilto napeh teng hiche thupeh hohi najui ding ahi.
Derefter som talet är af dessa offren, derefter skall ock talet vara till spisoffret och drickoffret.
13 Nang ho Israel mite hiche mumna peng jousen Pathen heng nga gimnamtui maicham, napeh teng ule hiche thupeh hohi najui’u angaiye.
Den som en inländsker är, han skall detta göra, på det han må göra Herranom ett offer till en söt lukt.
14 Koi tobang nangho kom a kholjin mi aum ham ahi lou leh acheng den aum khah jong leh Amaho jong chun hiche dan hi ajui cheh diu ahi.
Och om en främling bor när eder, eller ibland eder när edra fränder är, och vill göra Herranom ett offer till en söt lukt; han skall göra såsom de göra.
15 Israel mite agam leiset muna peng dan hihen gampam ma kon hung pemlut mi hijong leh Pakai mitmu’a thakhat cheh ahiuve. Hijeh’a chu Dan khat noija um cheh ahiuve. Hiche hi nang ho dia tonsotna jui dinga dan kisem ahin hichu najui diuva kipe ahi tai.
Hela menighetene skall vara en stadge, både eder och främlingomen. En evig stadge skall det vara edrom efterkommandom, att för Herranom skall en främling vara såsom I.
16 Nangho ding hihen gamchom mi hung pemlut ho hiu jong leh, Hiche thupeh jui ding’a kigong hohi na bolcheh diu ahi.
En lag, en rätt skall vara eder och främlingenom, som bor när eder.
17 PakaiyinMose heng ah asei be kit in.
Och Herren talade med Mose, och sade:
18 Israelte chu anoija thupeh thuhil ho hi seipeh tan, nangho ka pehna gam nalhun uva,
Tala med Israels barn, och säg till dem: När I kommen in uti landet, dit jag eder införa skall;
19 Hiche gamsung gasoh ho naneh teng ule Pathen maicham ding jong na khen doh cheh cheh diu ahi.
Att I äten af landsens bröd, skolen I gifva Herranom ett häfoffer;
20 Na lousoh mim le chang aga masa penchu changbong a na suhdi ding changlhah lumma na sem ding hichu Pathen a dinga gamasa pen ahi jeh’a napeh doh ding ahi.
Nämliga af edars degs förstling skolen I gifva ena kako till häfoffer, såsom I gifven häfoffer af ladone.
21 Ahung lhung ding khonung khang geija hiche maicham atheng Pathen hengnga pehdoh ding hi a kumsih leh najui ding na lou gasoh amasa pen chu na koidoh jing ding ahiye.
Så skolen I ock gifva Herranom förstling af edar deg till häfoffer, med edra efterkommande.
22 I-ham tia Pakaiyin Mose henga athupeh chengse hi nahsahmo jeh hilouva, hetthem lou jeh joh’a na suhmil khah uva,
Och om I af ovetenhet försummen något af dessa bud, som Herren till Mose sagt hafver;
23 Khonung’a Na chilhah ho jeng in jong Pathen thupeh ho a suhmil khah uva,
Och allt det Herren eder genom Mose budit hafver, ifrå den dagen Herren begynte bjuda, intill edra efterkommande;
24 Hiche suhkhelna chu mipi jousen ana hetthem lou jeh ahi khah tahleh Israel mipi techun Bongchal nou khat Pathen heng’a gim namtui thilto dia ato diu ahi. Chuleh Anneh ding thilto leh don ding thil to toh, chonset thilto adia kelnou khat ato tha diu ahi.
Om nu menigheten gör något ovetandes, så skall hela menigheten göra en ungan stut af boskapen till ett bränneoffer, Herranom till en söt lukt; samt med sitt spisoffer och drickoffer, såsom det sig bör; och en getabock till syndoffer.
25 Hiche ho jouse toh hin thempupan Israel mipiho chu Pakai ma-sang’a a suhtheng ding chu teng amaho chu ngaidam ma umdiu ahi. Ajeh chu amahon achonset nau chu ana hetlou jeh’u ahin, a maicham thilto jal uva, kingaidam diu ahi. Pathen heng’a chonset thilto leh kilhaina abol jal uva chu ngaidam kichan diu ahi.
Och Presten skall alltså försona hela menighetena af Israels barn, så varder det dem förlåtet; ty det är en ovetenhet. Och de skola frambära sådana sina gåfvor Herranom till ett offer; och sitt syndoffer för Herranom öfver sina ovetenhet;
26 Israel mipite leh gampam mi abonchauva ngaidam a um nahi tauve.
Så varder det förlåtet hela menighetene af Israels barn; dertill ock främlingomen, som bo ibland eder, efter hela folket är i sådana ovetenhet.
27 Koi tobang khat nin hethem louva chonset na ahin bol tah leh, amapa chun kelpi kumkhat lhingset khat a chonset thilto ahin tohdoh ding ahi.
Men när en själ genom ovetenhet syndar, hon skall frambära en årsgammal get till syndoffer.
28 Thempu chun hiche Pasal chu Pakai masanga asuh theng ding chu teng amapa chu ngaidam ma um ding ahitai.
Och Presten skall försona sådana ovetande själ med syndoffret för ovetenhetena för Herranom, så att han henne försonar; så varder det henne förlåtet.
29 Hiche thuhil hin nangma ho Israel chilhah ho na hiuvin chule mi dang, chi dang nam dang nagam uva khopem ho jouse jong ahopsoh kei ahi.
Och det skall vara allt en lag, som I för ovetenhet göra skolen, både dem som inländske äro ibland Israels barn, ock så främlingomen, som bo ibland eder.
30 Hinlah nangho lah a koitobang ahe nasa’a Pathen deilam bollou vang chu Pathen taitom kiti ding chule amaho chu Isarelte lah a pat’a chomkhen’a um ding ahiuve.
Men om en själ något gör af öfverdådighet, vare sig inländsk eller utländsk, den hafver Herran försmädat; den själen skall utrotad varda utu hennes folk;
31 Amahon Pathen thupeh chu he nasa a khohsah louva akoitah jeh un amaho jouse chu pum noa no mang ding ahi tauve chule achonset nau jeh’a gim gentheina a thoh diu ahi.
Ty hon hafver föraktat Herrans ord, och gjort hans bud omintet; hon skall platt utrotad varda, och umgälla sin skuld.
32 Israel mite nikhat gamthip akhosah laitah uchun mipi hochun pasal khat nin Sabbath nikhoa na atoh a thing achom pettah ahin tohkha tauvin ahi.
Som nu Israels barn voro i öknene, funno de en man hemtande ved om Sabbathsdagen.
33 Israelte lah’a pasalpa thilbol mudoh jouse chun amapa chu Mose le Aaron chule mipi lah ahin puiyun ahi.
Och de som hade funnit honom dermed, då han hemtade veden, hade honom fram för Mose och Aaron, och för hela menighetena.
34 Amahon ipi lo ding ham atheilou jeh uvin munkhat na aumsah un ahi.
Och de satte honom i fängelse; ty det var icke klarliga uttryckt, hvad man skulle göra med honom.
35 Hichun Pakaiyin Mose chu a houlimpi tan “Hiche Pasalpa hi thina channa gotna chang ding ama chu khopi pam lamma mipin song’a ase lih ding ahi,” ati.
Men Herren sade till Mose: Den mannen skall döden dö; hela menigheten skall stena honom utanför lägret.
36 Hichun mipi’n amapa chu ngahmun pam lam’a akai doh un song in asep lih tauve, hichu PakaiyinMose henga thu apeh bang banga abol’u ahi.
Så förde hela menigheten honom ut för lägret, och stenade honom ihjäl, såsom Herren hade budit Mose.
37 Chu in Pakaiyin Mose henga thu aseiyin ahi.
Och Herren sade till Mose:
38 Israelte chu anoiya thuchang kihil na ding hohi seipeh kit tan. A ponmang jouse’u chu alum khat aba diu ahi. alum laichu ajem adum a na boldiu ahi. hichu akhang akhang a akivon diu ahi.
Tala med Israels barn, och säg till dem, att de skola göra sig klutar på fållarna af deras kläder, i alla deras efterkommandom, och gul snöre i klutomen vid fållarna.
39 “Nangman hiche pon mangjem chu namu teng na Pathen thupeh sang’a tahsa ngaichat na joh nasuh bukim nomlou na diu ahi” ati.
Och skola de klutar tjena eder dertill, att I skolen se på dem, och ihågkomma all Herrans bud, och göra dem, att I icke efterföljen edars hjertas tycko, eller hor drifven efter edor ögon.
40 Hiche pon dum chun thupeh jui ding’a umho chu na hin tilkhou diu Pathen a theng’a umpa toh na kinai sah jing diu ahi, ati.
Derföre skolen I ihågkomma och göra all min bud, och helige vara edrom Gud.
41 Keima na Pakai na Pathen Egypt gamma petna na hin puidoh pachu kahi ati.
Jag Herren edar Gud, den eder utur Egypti land fört hafver, att jag skulle vara edar Gud: Jag Herren edar Gud.
