Nehemiah 6

1 Kamelmateu Sanballat, Tobiah, Geshem kiti Arab mipale midang hon, kotpi chengse le kelkot dunga katundoh loulai vangun, Jerusalem pal chu akigen chaiyin avanglai mun khatcha aum tapoi ti amudoh phat’un;

Då Saneballat, Tobia och Gesem den Araben, och andre våre fiender förnummo, att jag murarna byggt hade, och intet gap var mer deruppå; ändock jag ändå på den tiden icke upphängt hade dörrarna i portomen,

2 Sanballat le Geshem in Ono phaicham Hakkephirim kho ah kimutou hite tin thu eihin thot in ahi. Ahinlah amani hin keima chunga thilse agon lhon ahichu keiman kahen ahi.

Sände Saneballat och Gesem till mig, och läto säga mig: Kom, och låt oss komma tillsammans på bygdene, på slättene vid den staden Ono. Och de aktade göra mig ondt.

3 Hijeh chun keiman adonbutna in thu hiti hin kathot in ahi, “Keiman natoh lentah khat katoh ahi, hijeh hin hungthei ponge, nangni toh kimuto ding gunsetna iti kanatoh ka ngah thei ding ham?

Men jag sände båd till dem, och lät säga dem; Jag hafver ett stort verk till att uträtta, jag kan icke komma neder; det måtte försummadt blifva, om jag tager handena af, och far neder till eder.

4 Hitobang hin amanin livei jen thu eihin thot lhonin kenjong kadonbut ngai ngaiyin kadonbut in ahi.

De sände väl fyra gånger till mig vid samma sinnet; och jag svarade dem allt vid samma sätt.

5 Anga-vei channan Sanballat in alhachapa kakomah ahin sol in akhut’ah hondohsa lekhathot khat ahinchoiye.

Då sände Saneballat femte gången sin tjenare till mig, med ett öppet bref i hans hand.

6 Hiche chun hitin aseiye, “Hiche vella um nam mite lah a hin thu kithang khat akijan, Geshem in jong hichu adih ahi ati, hichu ahileh nangleh Judah tehin lengpa dounan galbol ding agon ahi, hiche jeh'a hi pal nasemphat’u ahi tithu kithang dungjuiya nanghi leng chang dinga kigong nahi,” akiti.

Derutinnan var skrifvet: Det är kommet för Hedningarna, och Gesem hafver det sagt, att du och Judarna viljen affalla; derföre uppbygger du murarna, och du vill vara deras Konung i denna sakene.

7 Aman athupoh dungjuiyin nanghin Jerusalem a nangma chung chang phongdoh dingin thempu ho jong apansah e akiti, veuvin Judah gammah lengkhat aumtai; Hiche thu kithang hi lengpa kom a athu hi gale lhun teiding ahi ti nahet ding doltah ahi, hijeh chun hungin lang hiche thuhi seikhom hite.”

Och du hafver beställt dig Propheter, som om dig skola utropa i Jerusalem, och säga: Han är Juda Konung. Sådant kommer för Konungen. Så kom nu, låt oss rådslå med hvarannan.

8 Hichun keiman thu lethuh na kapen, “Nahin thusei chu khatcha adih aumpoi, aboncha chu nangin nabol thu ngen ahibouve,” kati.

Men jag sände till honom, och lät säga honom: Detta är icke skedt, som du säger, du hafver diktat det af ditt hjerta.

9 Amaho hin suh kichat a chule keiho hi lunglhah sah ding chule anatoh’u hi suhtang ding atiu ahi. Hijeh chun keiman natoh chu gut tah in kamano jon ahi.

Ty de ville alle rädda oss, och mente: De varda aflåtande af arbetet, och varda stille. Men jag förstärkte mina hand desto mer.

10 Khonungin, Mehetabal tupa Delaiah chapa Shemai’ah chu a in muna aum na a kaga chen kaga kimupi in ahi, hichun aman hitin aseiye, “Eiho Pathen houin sunga kimu tou hitin kot kikha khumu hite, chule namelmaten tujan na hi nahung thadiu ahi.”

Och jag kom uti Semaja hus, Delaja sons, Mehetabeels sons, och han hade innelyckt sig; och sade: Låt oss komma tillhopa i Guds hus, midt i templet, och sluta dörrarna till af templet; förty de varda kommande till att dräpa dig, och komma om nattena, att de skola slå dig ihjäl.

11 Ahinla keiman kadonbut’in, “Koiham kei din muna dinga kichat jeh a jam ding ngah? Chule koiham kei dinmuna dinga ahinkho kihuhdoh na dinga houin sunga kisel ding ngah? Ahipoi hitia chu ka umlou ding ahi,” kati.

Men jag sade: Skulle en sådana man fly? Skulle en sådana man, som jag är, gå uti templet, på det han skall blifva lefvandes? Jag vill icke gå derin.

12 Pathenin ama koma chun thu aseipoi ti kahei, aman hiche gaothu chu Tobiah leh Sanballat in achohdoh lhon na aseisah lhon ahibouve ti kahet ahi.

Ty jag förmärkte, att Gud hade intet sändt honom. Han spådde väl sådant om mig; men Tobia och Saneballat hade gifvit honom penningar.

13 Amahon kichat sah a chule chonset sah ding eigot lhon ahibouve. Hiteng chuleh oimoa thepmo sah ding eigot lhon ahi.

Derföre tog han penningar, på det jag skulle taga en fruktan till mig, och göra så, och synda; och de skulle hafva ett ondt rop uppå mig, dermed de måtte förlasta mig.

14 Vo Ka-Pathen Tobiah leh Sanballat thilse bol ho pihi hingel doh in, chuleh keima kichatsah tei ding eigoa themgaonu Noadiah le themgao dangho jouse jonghi hingel doh in.

Tänk, min Gud, på Tobia och Saneballat, efter dessa deras gerningar, och på Propheten Noadja, och de andra Propheterna, som mig afskräcka ville.

15 Hiti chun ‘Elul’ lha nileh som ni le nga chan ni kasah pat niuva pat ni som nga le ni ni channin pal chu kagen chai tauvin ahi.

Och muren vardt redo på femte och tjugonde dagen af den månaden Elul, i två och femtio dagar.

16 Kamel ma hou le avel a cheng mite hon ajahdoh phat’un akicha lheh jengun jum akisa lheh jengun ahi. Hiche hi Pathen panpina jal a atohdoh jouvu ahi ti amahon ahedoh tauvin ahi.

Och då alle våre fiender det hörde, fruktade sig alle Hedningar, som omkring oss voro, och deras mod förföll dem; förty de märkte, att detta verk var af Gudi.

17 Hiche ni som nga le ni ni sung hin Tobiah leh Judah mithupi ho kikah a hin lekha thot tamtah akithot to le le jengun ahi.

Voro ock på den tiden månge af Juda öfverstar, hvilkas bref gingo till Tobia; och ifrå Tobia till dem.

18 Ajeh chu Judah gam'a mitam tah in ama koma hi kihahsel a kihen ohna ananeiju ahi. Ipijeh inen itileh amahi Arab chapa Secaniah tupa ahin, chujongleh achapa Jehohanan chun Berekiah chapa Meshullam chanu chu akipuiya akichen pi ahi.

Ty de voro månge i Juda, som honom besvorne voro; förty han var Sechania svåger, Arahs sons; och hans son Johanan hade Mesullams dotter, Berechia sons.

19 Hijeh chun mihon keikoma ama thilpha bol jeng aseiyun; kei thusei jouse jong ama henga alhut jiuvin ahi. Chule Tobiah hin keima suh kichat teina dingin lekha eihin thot jingin ahi.

Och de talade godt om honom för mig, och förde mitt tal ut för honom. Så sände nu Tobia bref till att afskräcka mig.