Matthew 20
1 “Ajeh chu Van Lenggam chu louneipa jingkah matah a, lengpi leiya natong ding tha hola gapotdoh tobang ahi.
»Ty med himmelriket är det, såsom när en husbonde bittida om morgonen gick ut för att leja åt sig arbetare till sin vingård.
2 Aman niseh'a thaman jat apeh ding in akinop touvin, chuin natong ding in amaho chu asoldoh tai.”
Och när han hade kommit överens med arbetarna om en viss dagspenning, sände han dem till sin vingård.
3 “Jingkah nidan ko in kailhang ahopan ahileh, imacha bol louva moh'um mi phabep chu amun.
När han sedan gick ut vid tredje timmen, fick han se några andra stå sysslolösa på torget;
4 Hiti chun aman amaho chu agoiyin, nisa lhum teng keiman phante kati kham na penau vinge, ati.
och han sade till dem: 'Gån ock I till min vingård, så skall jag giva eder vad skäligt är.'
5 Chuin amaho natong ding in lengpi leiya ache tauve.”
Och de gingo. Åter gick han ut vid sjätte timmen och vid nionde och gjorde sammalunda.
6 “Ni lhangkai pung nga a ama khopi sunga aga umkit pet in, aman midang phabep amoh'um amun ahi. Aman, ‘Ipi dinga tunia natong lou nahi uvem?’” tin adonge.
Också vid elfte timmen gick han ut och fann då några andra stå där; och han sade till dem: 'Varför stån I här hela dagen sysslolösa?'
7 “Amahon, ‘koima eigoiyuva aum loujeh ahi’ atiuve. Lou neipa chun aseipeh un, chuti ahile che-un chule ka lengpi leiya natongho lah'a ga jaovun ati.”
De svarade honom: 'Därför att ingen har lejt oss.' Då sade han till dem: 'Gån ock I till min vingård.'
8 “Chuche nilhah chun aman natong ho lamkaipa chu aseipeh in, natong jouse kou lut in chule natong nunung pena atoh manu pe pan in,” ati.
När det så hade blivit afton, sade vingårdens herre till sin förvaltare: 'Kalla fram arbetarna och giv dem deras lön, men begynn med de sista och gå så tillbaka ända till de första.'
9 Pung nga a kigoi ho chu sum apeh phat in, achang cheh un nikho thaman akimu cheh tauve.
Då nu de kommo fram, som voro lejda vid elfte timmen, fick var och en av dem full dagspenning.
10 Akigoi masa ho chu asumu ladinga ahung phat'un, amaho chun tam mu cheh ding akinem uve. Hinlah amaho jong chu nikho thaman to kitoh aki peuvin ahi.
När sedan de första kommo, trodde de att de skulle få mer, men också var och en av dem fick samma dagspenning.
11 Amahon atohman akimu phat'un, amaho alou neipa chunga alungnom tapouve.
När de så fingo, knorrade de mot husbonden.
12 Khuchehon pung khat bou natong uva, keiho nilhum keiya nisa ahah laise thoh lhum keiho toh kibang'in amaho na peuve atiuvin ahi.
och sade: 'Dessa sista hava arbetat allenast en timme, och du har ändå ställt dem lika med oss, som hava burit dagens tunga och solens hetta?'
13 “Aman amaho khat chu adonbut in, ‘Gol, keiman adihlou kabolpoi! Nangma nilhum keiya nikhotha man lo dinga nanop hilou ham?’”
Då svarade han en av dem och sade: 'Min vän, jag gör dig ingen orätt. Kom du icke överens med mig om den dagspenningen?
14 Nasum kilah in chule chen, hiche natong nunung pen hi nanga tobang in kape nom e, ati.
Tag vad dig tillkommer och gå. Men åt denne siste vill jag giva lika mycket som åt dig.
15 Kasum chu kadeina banga kaman ding chu dantoh akikalna ipi uma ham? Keiman midang kakhoto jeh'a nei mit thipna ding ipi umem?
Har jag icke lov att göra såsom jag vill med det som är mitt? Eller skall du med onda ögon se på att jag är så god?' --
16 “Hiti chu ahin, tua anunung peh ho chu chuphat teng amasapen hi dingu, chule amasa ho anunung hung hi ding ahiuve,” ati.
Så skola de sista bliva de första, och de första bliva de sista.»
17 Yeshua chu Jerusalem lama achetou in ahileh, aman seijui som le ni ho chu guhthim in achoma akou doh in chule achunga ipi hung soh ding thu aseipeh tai.
Då nu Jesus ville gå upp till Jerusalem, tog han till sig de tolv, så att de voro allena; och under vägen sade han till dem:
18 Aman aseiyin, “Ngaiyun, eiho Jerusalem jon'in ichetou uve, chule thempu pipui hole houdan thuhil ho khut'a Mihem Chapa hi kipedoh ding ahi. Amahon thadinga apehdoh diu ahi.
»Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och Människosonen skall bliva överlämnad åt översteprästerna och de skriftlärde, och de skola döma honom till döden
19 Amahon Rome sepai ho khut'a apehdoh diu, sakol jepna a avoh diu chule thingpel a akhetbeh diu ahi. Hinlah ni thum nileh thinaa kona thoudoh kit ding ahi,” ati.
och överlämna honom åt hedningarna till att begabbas och gisslas och korsfästas; men på tredje dagen skall han uppstå igen.»
20 Chua pat chun James le John Zebedee chapa teni Nu chu Yeshua koma achate nito ahung'un ahi. Aman jana neitah in adilsun lungsetna angeh e.
Då trädde Sebedeus' söners moder fram till honom med sina söner och föll ned för honom och ville begära något av honom.
21 Aman adong in, “Ipi nathum nom ham?” ati. Amanun adonbut in, “Na Lenggama kachapa teni hi jabolna mun'a: khat najet lama chule khat navei lama koi gel in,” ahung tin ahi.
Han frågade henne: »Vad vill du?» Hon svarade honom: »Säg att i ditt rike den ene av dessa mina två söner skall få sitta på din högra sida, och den andre på din vänstra.»
22 Hinlah Yeshuan adonbut in ajah uva, “Ipi nathumu nanghon na kihet pouve! Keiman gimhesoh kathohna ding khon kadon ding chu nadon ngam hinam?” ati. Aman in, Henge, kangam lhon'e tin adonbut lhontai.
Men Jesus svarade och sade: »I veten icke vad I begären. Kunnen I dricka den kalk som jag skall dricka?» De svarade honom: »Det kunna vi.»
23 Yeshuan ajah lhonna, “Nangnin tahbeh mongin kagimna khon hi nahin don lhon ding ahiye. Hinlah keiman koi kajet'a ahilouleh kaveiya toudi ham? Ti thuneina kaneipoi. Ka Pan alhendoh a agonpeh ho ding mun ahiye, tin aseipeh tai” ati.
Då sade han till dem: »Ja, väl skolen I få dricka min kalk, men platsen på min högra sida och platsen på min vänstra tillkommer det icke mig att bortgiva, utan de skola tillfalla dem för vilka så är bestämt av min Fader.»
24 James le John in ipi athum lhon ahi seijui adang som ho chun ajah doh phat'un alung gil uva nomo asalheh tauve.
När de tio andra hörde detta, blevo de misslynta på de två bröderna.
25 Hinlah Yeshuan amaho chu akou khomin, chuin ajah uva, “Nanghon vannoi vaipipo hon midang chunga ki piput sahna aneijiu naheuve chule lamkai lenho chun anoiyuva ho chunga thuneina aneiyu naheuve.
Då kallade Jesus dem till sig och sade: »I veten att furstarna uppträda mot sina folk såsom herrar, och att de mäktige låta folken känna sin myndighet.
26 Hinlah nangho lah'a chutilou ding ahi. Nangho lah'a alamkai pipu hinoma chu nasoh uva pang ding ahi.
Så är det icke bland eder; utan den som vill bliva störst bland eder, han vare de andras tjänare,
27 Chule nalah uva amasa hinoma chu nasoh'u ahung hi angaiye.
och den som vill vara främst bland eder, han vare de andras dräng,
28 Ajeh chu Mihem Chapa jeng jong chu jenle dinga hilouva, ajen ding le mitamtah hinna dinga ahinna pedinga hunga ahi,” ati.
likasom Människosonen har kommit, icke för att låta tjäna sig, utan för att tjäna och giva sitt liv till lösen för många.»
29 Chuin Yeshua le aseijuihon Jericho khopi chu adalhah nung uvin, mihon tamtah'in anung ahinjui uve.
När de sedan gingo ut ifrån Jeriko, följde honom mycket folk.
30 Mitcho mini chu lampi pama atou lhon'e. Amanin Yeshua chun hilampi chu ahinho ding ahi ti ajahlhon phat in, amanin hasap in asam lhon in, Pakai David Chapa, neikhoto lhon in! atilhon tai.
Och se, två blinda sutto där vid vägen. När dessa hörde att det var Jesus som gick där fram, ropade de och sade: »Herre, förbarma dig över oss, du Davids son.»
31 Mihonpi chun aphoh uvin, “Thip lhon in atiuvin.” Hinlah amanin aha-sapcheh lhon in, “Pakai, David Chapa, neikhoto lhon in,” atilhone.
Och folket tillsade dem strängeligen att de skulle tiga; men de ropade dess mer och sade: »Herre, förbarma dig över oss, du Davids son.»
32 Yeshuan a-aw lhon ajah phat in, ading'in chule akouvin, “Ipi kabolpeh lhon ding nei deisah lhon'em?” atitai.
Då stannade Jesus och kallade dem till sig och sade: »Vad viljen I att jag skall göra eder?»
33 Amani chun, Pakai kho kamu nom lhon'e, ati lhon'e.
De svarade honom: »Herre, låt våra ögon bliva öppnade.»
34 Yeshuan amani chu akhohsah jal'in, amit lhon athampeh tai. Hipettah chun kho amuthei lhontai! Chujouvin amanin ajuipai lhontai.
Då förbarmade sig Jesus över dem och rörde vid deras ögon, och strax fingo de sin syn och följde honom. Se Dagspenning i Ordförklaringarna.
