Matthew 12
1 Yeshua chu suhlou chang umna lou jaova, cholngah nia aseijuite toh ahopa nauvah agilkel tauvin, hijeh chun amahon suhlou changvui chu amal lhauvin ane pan tauve.
Vid den tiden tog Jesus på sabbaten vägen genom ett sädesfält; och hans lärjungar blevo hungriga och begynte rycka av ax och äta.
2 Hinlah Pharisee ho phabep in amaho um chan amuvin chule nopmo sahna aphongdoh un, “Ven, na seijuiten cholngah nikhoa suhlou changvui amal'u hin dan apalkeh uve,” atiuve.
När fariséerna sågo detta, sade de till honom: »Se, dina lärjungar göra vad som icke är lovligt att göra på en sabbat.»
3 Yeshuan ajah uva, “Nangho Pathen Lekhabu simkhalou nahi uvem? David in agilkel pet'a chu aki lhonpi hotoh ipi abol uvem?
Han svarade dem: »Haven I icke läst vad David gjorde, när han och de som följde honom blevo hungriga:
4 Ama Pathen in a alut in chule ama leh aloihon dan apalkeh uvin, thempu ho bouvin aneh ding uva kiphal changlhah theng chu ane uvin ahi.
huru han då gick in i Guds hus, och huru de åto skådebröden, fastän det ju varken för honom eller för dem som följde honom var lovligt att äta sådant bröd, utan allenast för prästerna?
5 Chule Mose danbua Thempu hou-in a lhacha hon cholngah nikhoa na atoh thei diu phal ahi chu simdoh khalou nahi uvem?
Eller haven I icke läst i lagen att prästerna på sabbaten bryta sabbaten i helgedomen, och likväl äro utan skuld?
6 Kaseipeh nahi uve, Hou in sanga lenjo khat hichea aum e.
Men jag säger eder: Här är vad som är förmer än helgedomen.
7 Hiche Pathen Thubun asei, ‘Keiman kilhai na thilto hi louvin, khotona nanei diu ka deijoh ahi,’ ti hi ipi kiseina ahi nahetdoh'u hileh them mona neilou Ka seijui ho themmo na chan lou diu ahi.
Och haden I förstått vad det är: 'Jag har behag till barmhärtighet, och icke till offer', så skullen I icke hava dömt dem skyldiga, som äro utan skuld.
8 Ijeh inem itileh Mihem Chapa chu cholngah nikho chunga Pakai ahiye,” ati.
Ty Människosonen är herre över sabbaten.»
9 Chutah in Yeshuan akikhop nau in chu ajon paitai.
Och han gick därifrån vidare och kom in i deras synagoga.
10 Chu muna chun khut ngoi khat amudoh in ahi. Pharisee ho chun Yeshua adong un, “Cholngah nikhoa ana damsah na chu dan in aphal em?” atiuve. (Amaho chun Aman aphal'e tin seihen lang Ama themmo chansah na kinei hen atiu ahi).
Och se, där var en man som hade en förvissnad hand. Då frågade de honom och sade: »Är det lovligt att bota sjuka på sabbaten?» De ville nämligen få något att anklaga honom för.
11 Chuin Aman adonbut in, “Nanghon kelngoi khat twikul a cholngah nin lhalut hen lang hileh, lahdoh tei ding nagon lou diu ham? Thon moa na gon diu ahi.
Men han sade till dem: »Om någon bland eder har ett får, och detta på sabbaten faller i en grop, fattar han icke då i det och drager upp det?
12 Chule kelngoi khat sanga mihem khat ichan geiya lujoa hitam? Tahbeh in cholngah nikhoa mikhat in thilpha abol ding chu dan in aphal ahi,” ati.
Huru mycket mer värd är nu icke en människa än ett får! Alltså är det lovligt att på sabbaten göra vad gott är.»
13 Chutah in Aman mipa jah'a chun, “Nakhut domin” ati. Hiti chun aman jong akhut adom in ahileh adamtai.
Därefter sade han till mannen: »Räck ut din hand.» Och han räckte ut den, och den blev frisk igen och färdig såsom den andra. --
14 Chuphat in Pharisee ho aki khom uvin, Yeshua chu iti tha ding ham ti tohgon anei tauve.
Då gingo fariséerna bort och fattade det beslutet om honom, att de skulle förgöra honom.
15 Hinlah Yeshuan ipi agonu ahen, hiche mun chu adalhan chule mi atama tamin anung ajuitai. Amaho lah a ana damlou jouse aboldam in ahi.
Men när Jesus fick veta detta, gick han bort därifrån; och många följde honom, och han botade dem alla,
16 Hinlah aman amaho chu koi ahi aphondoh louna ding un ahil chah in ahi.
men förbjöd dem strängeligen att utbreda ryktet om honom.
17 Hiche hi Isaiah thusei Ama chunga agui lhunna ahi.
Ty det skulle fullbordas, som var sagt genom profeten Esaias, när han sade:
18 Ka lhacha Ka lhendoh hi ven, Amahi Ka cha deitah, Ka lung lhaina tah ahi. Keiman Ka Lhagao achunga kakoi ding, chule Aman chitin namtin lah'a dih tah'a thu atan ding ahi.
»Se, över min tjänare, som jag har utvalt, min älskade, i vilken min själ har funnit behag, över honom skall jag låta min Ande komma, och han skall förkunna rätten bland folken.
19 Aman doumah abollou ding, kisenlou ding, jalah a awsanga thu asei lou ding ahi.
Han skall icke kiva eller skria, och hans röst skall man icke höra på gatorna,
20 Aman pumpeng chip jong aheboh pailou ding ahilouleh khoilu thaomei kihal khu atha mit pai lou ding ahi. Aman thudih'a thutan chu jona aumsah kahsea ding ahi.
Ett brutet rör skall han icke sönderkrossa, och en rykande veke skall han icke utsläcka, intill dess att han har fört rätten fram till seger.
21 Chule Amin chu vannoi pumpi kinepna hi ding ahi.
Och till hans namn skola folken sätta sitt hopp.»
22 Chujouvin lhagaoboh vop khat, ama chu mitcho le pao theilou ahin, Yeshua koma ahin pui tauve. Ama chu adamsah'in ahileh thu asei theiyin chule kho jong amu tai.
Då förde man till honom en besatt, som var blind och dövstum. Och han botade honom, så att den dövstumme talade och såg.
23 Mi honpi chun adatmo uvin chule adong tauvin, “Hiche Yeshua hi David Chapa Messiah chu hi talou ding ham?” atiuve.
Och allt folket uppfylldes av häpnad och sade: »Månne icke denne är Davids son?»
24 Hinlah Pharisee ho chun thil kidang kibol thu ajah phat un, asei un, “Aman lhagaoboh ho anodoh datmo hih un. Aman athanei na hi lhagaoboh ho lengpa Satan thahatna kon ahibouve,” atiuve.
Men när fariséerna hörde detta, sade de: »Det är allenast med Beelsebul, de onda andarnas furste, som denne driver ut de onda andarna.»
25 Yeshuan alunggelu ahen, chuin adonbut in, “Lenggam ama le ama kidou amah thahjin, chule khopi hihen insung hijongleh akidou chan chu ding jou lou ding ahi.”
Men han förstod deras tankar och sade till dem: »Vart rike som har kommit i strid med sig självt bliver förött, och intet samhälle eller hus som har kommit i strid med sig självt kan hava bestånd.
26 Chule Satan in Satan anodoh a ahileh, amale ama kikhen tela chule kidouva hiding, a lenggam chu ding doh joulou ding ahi.
Om nu Satan driver ut Satan, så har han kommit i strid med sig själv. Huru kan då hans rike hava bestånd?
27 Chule Keima Satan in thahatna eipeh ahileh nalah uva, lhagaoboh nodoh ho khula? Amahon jong lhagaoboh ho anodoh-u ahin, hijeh a chu na thusei uva chu themmo nahin chan diu ahi.
Och om det är med Beelsebul som jag driver ut de onda andarna, med vem driva då edra egna anhängare ut dem? De skola alltså vara edra domare.
28 Hinlah Keiman Pathen Lhagao jal a lhagaoboh ho kanodoh a ahileh, Pathen Lenggam chu nalah uva hung lhunga ahitai.
Om det åter är med Guds Ande som jag driver ut de onda andarna, så har ju Guds rike kommit till eder. --
29 Ajeh chu Satan tobang leuva hat mi khat in athanei tah galut a chule aneiho gachom ding koi ham? Ama sanga hatjoa bou chun ama chu akan tuma chule a in chu aphet lhahpeh ding ahi.
Eller huru kan någon gå in i en stark mans hus och beröva honom hans bohag, såframt han icke förut har bundit den starke? Först därefter kan han plundra hans hus.
30 “Koi hijongleh Keima lama pang lou chun eidou ahi, chule koihileh Keima toh tong khom lou chun Keima douna a na atoh ahi.”
Den som icke är med mig, han är emot mig, och den som icke församlar med mig, han förskingrar.
31 “Ka seipeh nahiuve, itobang chonset kibol hihen chule Pathen taitomna thusei doh hijongleh kingaidam thei ahi; Lhagao Theng taitomna athusei doh vang ki ngaidam lou ding ahi.
Därför säger jag eder: All annan synd och hädelse skall bliva människorna förlåten, men hädelse mot Anden skall icke bliva förlåten.
32 Mihem Chapa douna a thusei doh koi hijongleh ki ngaidam ding ahi, hinlah Lhagao Theng douna a thusei doh ho chu hiche vannoiya hihen, ahilouleh ahung lhung nalai ding vannoiya hijongleh ki ngaidam talou ding ahi.” (aiōn g165)
Ja, om någon säger något mot Människosonen, så skall det bliva honom förlåtet; men om någon säger något mot den helige Ande, så skall det icke bliva honom förlåtet, varken i denna tidsåldern eller i den tillkommande. (aiōn g165)
33 “Thingphung khat chu agan aphotchet ahi. Thingphung khat chu aphat'a ahileh aga pha ding ahi. Thingphung khat chu aphat louva ahileh, aga phalou ding ahi.
I måsten döma så: antingen är trädet gott, och då måste dess frukt vara god; eller är trädet dåligt, och då måste dess frukt vara dålig. Ty av frukten känner man trädet.
34 Nangho gul chilhah ho! Mi gilouvin thupha le thudih iti nasei thei diu ham? Ajeh chu na lunguva nagel lhah chan uchu ipi hijongleh na phondoh ahitai.
I huggormars avföda, huru skullen I kunna tala något gott, då I själva ären onda? Vad hjärtat är fullt av, det talar ju munnen.
35 Mipha khat chun alung gela thilpha kikhol jeh'a apha chu ahin phondoh ahin chule mi phalou khat chun alung gela thil phalou akikhol jeh a aphalou aphondoh ahi.
En god människa bär ur sitt goda förråd fram vad gott är, och en ond människa bär ur sitt onda förråd fram vad ont är.
36 Chule hiche hi ka seipeh nahiuve, mohthu nasei chengse chungchang thu chu thutanna nikhoa napeh ding ahi.
Men jag säger eder, att för vart fåfängligt ord som människorna tala skola de göra räkenskap på domens dag.
37 Nathusei ho chun nathem chan ahilouleh na themmo chansah ding ahi.” ati.
Ty efter dina ord skall du dömas rättfärdig, och efter dina ord skall du dömas skyldig.»
38 Nikhat hou dan thuhil ho le Pharisee ho Yeshua henga ahung un chule aseiyun, “Pu, na thuneina photchet na nangma a kon'in melchihna kidang khat kamu nom uve,” ahung tiuve.
Då togo några av de skriftlärde och fariséerna till orda och sade till honom: »Mästare, vi skulle vilja se något tecken av dig.»
39 Hinlah Yeshuan adonbut in, “Khang gilou le chon thanghoi khang miten melchihna ahol uve, hinlah melchihna khatbou kapeh ding chu Themgao Jonah melchihna hiding ahi.
Men han svarade och sade till dem: »Ett ont och trolöst släkte är detta! Det åstundar ett tecken, men intet annat tecken skall givas det än profeten Jonas' tecken.
40 Ajeh chu Jonah ngapi oisunga ni thumle jan thum aum banga, Mihem Chapa hi leilai gil a ni thumle jan thum um ding ahi.”
Ty likasom Jonas tre dagar och tre nätter var i den stora fiskens buk, så skall ock Människosonen tre dagar och tre nätter vara i jordens sköte.
41 “Thutan nikho teng leh Nineveh mite hung dingdoh uva, tulai khang mite hi themmo ahin chan diu ahi, ajeh chu amahon Jonah thusei phonga chun lung aheiyuve. Tun Jonah sanga chungnungjo hikoma hin aum in, hinlah nanghon lung nahei nom deh pouve.
Ninevitiska män skola vid domen träda fram tillsammans med detta släkte och bliva det till dom. Ty de gjorde bättring vid Jonas' predikan; och se, här är vad som är mer än Jonas.
42 Sheba Lengnu chu thutan nikho tengleh tulai khang mite douna a hung ding'a themmo ahin chan ding ahi, ajeh chu ama mun gam latah a kon in Solomon chihna thu ngaidin ahung e. Tuhin Solomon sanga chungnungjo hikoma hin aum in, hinlah nanghon asei nangai pouve.
Drottningen av Söderlandet skall vid domen träda fram tillsammans med detta släkte och bliva det till dom. Ty hon kom från jordens ända för att höra Salomos visdom; och se, här är vad som är mer än Salomo.
43 “Lhagao phalou chun mikhat chu adalhah tengleh gamthip a aga chen, choldona ding ahol len, hinlah amu joupoi.
När en oren ande har farit ut ur en människa, vandrar han omkring i ökentrakter och söker efter ro, men finner ingen.
44 Chuteng aman aseiyin, ‘Keima ka hung potdohna pa koma gaki lekit tange ati. Hiti chun ahung kile kit in ahileh ahung dohna in chu koima ana umpon, ki theh ngim le kitup keicha aum chu amun ahi.
Då säger han: 'Jag vill vända tillbaka till mitt hus, som jag gick ut ifrån.' Och när han kommer dit och finner det stå ledigt och vara fejat och prytt,
45 Chutah in lhagao chun ama sanga phaloujo lhagao sagi chu aga mun, chule mihempa sunga chun alut un acheng den tauve. Hiti chun ama chu masanga sang in akhohsejo chehtai.’ Hichu tukhang gilou mite hin, ahin hetchet diu ahi,” ati.
då går han åstad och tager med sig sju andra andar, som äro värre än han själv, och de gå ditin och bo där; och så bliver för den människan det sista värre än det första. Så skall det ock gå med detta onda släkte.»
46 Yeshuan mihonpi henga thu aseipet in, anule asopi pasal ho ahung un, polama aumun, akihou limpi nom uvin ahi.
Medan han ännu talade till folket, kommo hans moder och hans bröder och stannade därutanför och ville tala med honom.
47 Chuphat in mi khat in ajah a, “Ven, nanu le nasopi pasal ho polama ading un, namu nom uve,” tin ahung seiyin ahi.
Då sade någon till honom: »Se, din moder och dina bröder stå härutanför och vilja tala med dig.»
48 Hinlah Aman adonbut in chule ajah a aseiyin, “Koiham Kanu? Chule koiham Kasopi ho chu?” ati.
Men han svarade och sade till den som omtalade detta för honom: »Vilken är min moder, och vilka äro mina bröder?»
49 Chuin aman akhut chun aseijuite lam akoh in aseitai, “Veuvin, Kanu le Kasopite hohi!
Och han räckte ut handen mot sina lärjungar och sade: »Se här är min moder, och här äro mina bröder!
50 Ajeh chu Koi hijongleh Vana um Ka Pa lunglam bol ho chu Kanu, Kasopipa chule Kasopinu te ahiuve,” ati.
Ty var och en som gör min himmelske Faders vilja, den är min broder och min syster och min moder.»
