Mark 9
1 Yeshuan aseibe nalaiyin, “Keiman tahbeha kaseipeh nahiuve, tua hichea dingho kimkhat hi Pathen gam thaneitah'a ahung lhun amu kahseuva thina tepkhalou ding aumuve!” ati.
Ytterligare sade han till dem: "Sannerligen säger jag eder: Bland dem som här stå finnas några som icke skola smaka döden, förrän de få se Guds rike vara kommet i sin kraft."
2 Nigup jouvin Yeshuan Peter, James chule John atumbeh in molsang chungah apui touvin ahi. Chuah amaho angsung laitah-a Yeshua avou akikheltan,
Sex dagar därefter tog Jesus med sig Petrus och Jakob och Johannes och förde dem ensamma upp på ett högt berg, där de voro allena. Och hans utseende förvandlades inför dem;
3 Aponsil chu vah bangin aemleng jengin, leiya koiman pon hitobanga chu asop bang theilou khop'in abangin ahi.
och hans kläder blevo glänsande och mycket vita, så att ingen valkare på jorden kan göra kläder så vita.
4 Chuin Elijah le Mose ahung kilah lhonin Yeshua chu ahoulimpi lhonin ahi.
Och för dem visade sig Elias jämte Moses, och dessa samtalade med Jesus.
5 Chuin Peter in, “Houhil, hikoma iumuhi eiho din anom ngeiye! Geldoh jingna din lhambuh thum song uhite—Nang ding khat, Mose ding khat chule Elijah ding khat,” atin ahi.
Då tog Petrus till orda och sade till Jesus: "Rabbi, här är oss gott att vara; låt oss göra tre hyddor, åt dig en och åt Moses en och åt Elias en."
6 Hiche asei hi akichat behseh jeh'a seiding hetmoa asei ahi.
Han visste nämligen icke vad han skulle säga; så stor var deras förskräckelse.
7 Chuin meilhang khat'in amaho chu ahin lekhun, meilah-a konin aw ahung gingin, “Hichehi ka-Chapa deitah chu ahi, athu ngaiyun!” ati.
Då kom en sky som överskyggde dem, och ur skyn kom en röst: "Denne är min älskade Son; hören honom."
8 Chuin akimvelu avet uleh, koimacha amutahih un, Mose le Elijah chu anachemang tan, Yeshua changseh le amaho changbou aumtauvin ahi.
Och plötsligt märkte de, när de sågo sig omkring, att där icke mer fanns någon hos dem utom Jesus allena.
9 Molla kon'a ahung kumsuh jing laiyun, Yeshuan athilto-u chu Mihem Chapa athia kon'a athodoh kit kahsea koima jah-a aseidohlou diuvin akhamgah-in ahi.
Då de sedan gingo ned från berget, bjöd han dem att de icke, förrän Människosonen hade uppstått från de döda, skulle för någon omtala vad de hade sett.
10 Athusei chu alunguva aching jingun, athia kon'a athodoh kit chu ipi aseina ahidem, tin akidongto jiuvin ahi.
Och de lade märke till det ordet och begynte tala med varandra om vad som kunde menas med att han skulle uppstå från de döda.
11 Chuin amahon adongun, “Ibola danthusunhon Messiah hung masanga Elijah hung kit masa ding ahi atiuham?” atiuleh Aman adonbut in,
Och de frågade honom och sade: "De skriftlärde säga ju att Elias först måste komma?"
12 “Elijah chu hungmasa'a ijakai ahung semphat ding mong ahi. Ahinla Pathen Thubun Mihem Chapan gimhesoh tamtah athoh ding chule mite nahsahmoa um ding ati ham?
Han svarade dem: "Elias måste visserligen först komma och upprätta allt igen. Men huru kan det då vara skrivet om Människosonen att han skall lida mycket och bliva föraktad?
13 Kaseipeh nahiuve, Elijah chu hunga ahitai, chule thil hungsoh ding anakisut bangtah'in isahlou tah'in anabol tauve,” atin ahi.
Dock, jag säger eder att Elias redan har kommit; och de förforo mot honom alldeles såsom de ville, och såsom det var skrivet att det skulle gå honom."
14 Chuin seijui dangho henglama ahung kileuva ahileh, amaho chu mipin anaumkimvelu chu amuvin, hou lamkai phabep khattoh jong anakinel un ahi.
När de därefter kommo till lärjungarna, sågo de att mycket folk var samlat omkring dem, och att några skriftlärde disputerade med dem.
15 Mihonpin Yeshua amu phatnun, akipah thanomun ahengah ahung lhaiyun, ahung lamtouvin ahi.
Och strax då allt folket fick se honom, blevo de mycket häpna och skyndade fram och hälsade honom.
16 Hichun Yeshuan, “Amaho khutoh ipi thua kinel nahiuvem?” tin adongtai.
Då frågade han dem: "Varom disputeren I med dem?"
17 Mipi lah'a konin mi khat in ahin donbut in, “Pakai, kachapa nadamsah dingin nahenga kahin puiye. Amahi lhagaoboh-in avop in, apao dohsah thei tapoi.
Och en man i folkhopen svarade honom: "Mästare, jag har fört till dig min son, som är besatt av en stum ande.
18 Hoikom hijongle lhagaoboh hin amat matna'ah aheh lhujin, chule achilphon alhan, aha ageljin chule alhasamdel ji tai. Hijeh a chu naseijuite koma einodohpeh diuva kangeh leh abolthei pouve,” ati.
Och varhelst denne får fatt i honom kastar han omkull honom, och fradgan står gossen om munnen, och han gnisslar med tänderna och bliver såsom livlös. Nu bad jag dina lärjungar att de skulle driva ut honom, men de förmådde det icke."
19 Hichun Yeshuan akomuvah, “Tahsanna neilou mite! Itihchan kaumpi ding nahiuvem? Kahenga chapangpa chu hin pui tangu,” atitai.
Då svarade han dem och sade: "O du otrogna släkte, huru länge måste jag vara hos eder? Huru länge måste jag härda ut med eder? Fören honom till mig."
20 Hichun chapangpa chu ahin puiyui. Ahin lhagaoboh-in Yeshua amu phatnin, chapangpa chu nasatah'in aveingoiyin ahileh tolla alhun, achilphon akai letlut in akitel lelen ahi.
Och de förde honom till Jesus. Och strax då han fick se Jesus, slet och ryckte anden honom, och han föll ned på jorden och vältrade sig, under det att fradgan stod honom om munnen.
21 Chuin Yeshuan chapangpa apa jah-a, “Ahitinahi itih-a pat hitam?” tia adoh leh, apan, “Aneolaiya kipan ahitai.
Jesus frågade då hans fader: "Huru länge har det varit så med honom?" Han svarade: "Alltsedan han var ett litet barn;
22 Tha dingin abangleh meiya, abangleh twiyah alehlutjin ahi. Hijongle Nangman alonaje nahet leh kachunguva khotona neipumin neikithopin,” tin aseitai.
och det har ofta hänt att han har kastat honom än i elden, än i vattnet, för att förgöra honom. Men om du förmår något, så förbarma dig över oss och hjälp oss."
23 “Alonaje nahet leh, nati chu ipi naseina ham? Atahsanho dingin ijakai ahithei soh keiye,” tin Yeshuan adonbut e.
Då sade Jesus till honom: "Om jag förmår, säger du. Allt förmår den som tror."
24 Hichun hetman louvin chapangpa apa chu ahung kapjah jengin, “Pakai, katahsan'e, katahsan lelna abeina din neikithopin,” tin ataotai.
Strax ropade gossens fader och sade: "Jag tror! Hjälp min otro."
25 Chuin Yeshuan mi ahung kikhop tam chehcheh amu phatnin lhagao-boh chu aphoh-in, ajah-a, “Ngaiyin, nang lhagao phalou, chapangpa paomosah le nangonsahpa, thu kapeh nahi, chapangpa sunga konin hung Potdoh inlang lutkit tahih-in!” ati.
Men när Jesus såg att folk strömmade tillsammans dit, tilltalade han den orene anden strängt och sade till honom: "Du stumme och döve ande, jag befaller dig: Far ut ur honom, och kom icke mer in i honom."
26 Hichun lhagaoboh chu apengjah jengin, chapangpa chu hatah in aveingoiyin, chuin adalhatai. Chapangpa chu athi bangin aumtan, mihonpi chu akihou lahlah-un, “Athi hitakhu!” atiuvin ahi.
Då skriade han och slet och ryckte gossen svårt och for ut; och gossen blev såsom död, så att folket menade att han verkligen var död.
27 Ahin Yeshuan akhut in amanin, akaithouvin ahileh ahung thoudoh jengtan ahi.
Men Jesus tog honom vid handen och reste upp honom; och han stod då upp.
28 Chujou chomkhat jouva Yeshua le aseijuite insunga aumlaiyun aseijuiten, “I-atileh keihon kanodoh lel'u ahidem?” tia adoh-ule,
När Jesus därefter hade kommit inomhus, frågade hans lärjungar honom, då de nu voro allena: "Varför kunde icke vi driva ut honom?"
29 Yeshuan adonbut in, “Hitobang hi taona thahatna'a bou kinodoh thei ahi,” ati.
Han svarade dem: "Detta slag kan icke drivas ut genom något annat än bön och fasta."
30 Chumun chu adalha uvin, Galilee gam ajot un, min ahetdoh diu chu Yeshuan adeipoi.
Och de gingo därifrån och vandrade genom Galileen; men han ville icke att någon skulle få veta det.
31 Ijeh-inem iti leh Aman aseijuite toh phat mankhoma thuhil ding phat angaichan ahi. Hichun Aman ajah-uva, “Mihem Chapa chu melmate khut'a pehdoh-a umding ahi. Amahon atha dingu, ahivanga nithum nileh Ama thoudoh kit ding ahi,” ati.
Han undervisade nämligen sina lärjungar och sade till dem: "Människosonen skall bliva överlämnad i människors händer, och man skall döda honom; men tre dagar efter det att han har blivit dödad skall han uppstå igen."
32 Athusei chu ipi asei ham ti ahethei pouvin Ama doh dingla akichauvin adong ngam pouve.
Och de förstodo icke vad han sade, men de fruktade att fråga honom.
33 Amaho Capernaum ahung lhungun, chuin insung aumpet'un ajah uva, “Lamdunga chu ipi nangaitou ham?” tin adongin ahi.
Och de kommo till Kapernaum. Och när han hade kommit dit där han bodde, frågade han dem: "Vad var det I samtaladen om på vägen?"
34 Ahin, adonbut theipouve, ajehchu alah uva koichu alenpen hintem ti akinel ahiuve.
Men de tego, ty de hade på vägen talat med varandra om vilken som vore störst.
35 Hichun Yeshua atouvin somleni ho chu akouvin, “Koihileh amasapen hinom chu nukhah pending ahi, chule mijouse jenlea pang hiding ahi,” ati.
Då satte han sig ned och kallade till sig de tolv och sade till dem: "Om någon vill vara den förste, så vare han den siste av alla och allas tjänare."
36 Chuin chapang neocha khat alaiyuva adinsah-in, chuin apomin ajah uva,
Och han tog ett barn och ställde det mitt ibland dem; sedan tog han det upp i famnen och sade till dem:
37 “Koihileh keima min'a hitobang chapang neokhat sanga chun keima eisan ahi, chule koihileh keima eisang chan chun, keima bou eisan hilouvin eihinsolpa jong sana hi,” ati.
"Den som tager emot ett sådant barn i mitt namn, han tager emot mig, och den som tager emot mig, han tager icke emot mig, utan honom som har sänt mig."
38 Hichun John'in Yeshua komah, “Houhil, amin'a thilha nodoh mi khat kamu uvin, hinla ama chu eiho lah-a pang ahilou jeh-in kakham tauve,” ati.
Johannes sade till honom: "Mästare, vi sågo huru en man som icke följer oss drev ut onda andar genom ditt namn; och vi ville hindra honom, eftersom han icke följde oss."
39 Yeshuan adonbut in, “Kham hih-un, kamin'a thil kidang bol a keima eiseiseloi thei koima aumpoi.”
Men Jesus sade: "Hindren honom icke; ty ingen som genom mitt namn har gjort en kraftgärning kan strax därefter tala illa om mig.
40 Koi hijongle eidouloupou chu eilama pang ahi.
Ty den som icke är emot oss, han är för oss.
41 Koi hijongle Messiah nungjui-mi ahi tiatwi khon khat donding napechan'u chu, tahbeha kaseipeh nahiuve, itinama jongle ama chun kipaman asan ding ahi.
Ja, den som giver eder en bägare vatten att dricka, därför att I hören Kristus till -- sannerligen säger jag eder: Han skall ingalunda gå miste om sin lön.
42 Chule koi hijongleh keima eitahsan khangdongchaho jeng jong setna-a kipallhuh sah chun angonga sumhei songlentah kikhai henlang twikhanglen'a kilehlut leh ama dingin aphajoi.
Och den som förför en av dessa små som tro, för honom vore det bättre, om en kvarnsten hängdes om hans hals och han kastades i havet.
43 “Chule nakhut langkhat'in nachonsetsah'a ahileh tanbong jengin. Khut ni neiya meikong mittheilou damun'a che sangin tibukimlou khut langkhatseh toh hinkemlouna-a lut aphajoi. (Geenna g1067)
Om nu din hand är dig till förförelse, så hugg av den. Det är bättre för dig att ingå i livet lytt, än att hava båda händerna i behåll och komma till Gehenna, till den eld som icke utsläckes. (Geenna g1067)
44 Chu mun'a chu thanho thi dehlou ding, mei jeng jong mit talou ding ahi.
45 Nakeng langkhat'in nachonsetsah'a ahileh tanbong jeng in, keng ni neiya damun jot sangin keng langbeiya hinkem louna mun'a lut aphajoi. (Geenna g1067)
Och om din fot är dig till förförelse, så hugg av den. Det är bättre för dig att ingå i livet halt, än att hava båda fötterna i behåll och kastas i Gehenna. (Geenna g1067)
46 Chu mun'a chu thanho thi dehlou ding, mei jeng jong mit talou ding ahi.
47 Namit langkhat'in nakipal lhuhsah'a ahileh kaldoh jengin, mit ni neiya damun'a nakilelut sangin mit lang choa Pathen gam'a lut nangma ding in aphajoi. (Geenna g1067)
Och om ditt öga är dig till förförelse, så riv ut det. Det är bättre för dig att ingå i Guds rike enögd, än att hava båda ögonen i behåll och kastas i Gehenna, (Geenna g1067)
48 Chu mun'a chu thanho thi dehlou ding, mei jeng jong mit talou ding ahi.
där 'deras mask icke dör och elden icke utsläckes'.
49 Ijeh-inem itileh mijouse meiya chisoa kiso ding, chule gankikat jouse chi kiso-al ding ahi.
Ty var människa måste saltas med eld.
50 Chihi apha ahivang in a-alna beita henlang tamtaleh ipia ki-alsah kit ding hitam? Chi bang in gun neiyun lang khat le khat chamdelin um uvin,” ati.
Saltet är en god sak; men om saltet mister sin sälta, varmed skolen I då återställa dess kraft? -- Haven salt i eder och hållen frid inbördes."
