< Mark 5 >
1 Chuti chun dil gal langkhat lama, Gerasene gam agalkai tauvin ahi.
Så kommo de över till gerasenernas land, på andra sidan sjön.
2 Konga pat Yeshua ahung potleh, lhan'a konin lhagaoboh vop khat'in ahung kimupin ahi.
Och strax då han hade stigit ur båten, kom en man, som var besatt av en oren ande, emot honom från gravarna där;
3 Ama chu lhanmol'a cheng ahin, koiman atuhtang joulou, thih khaova jong ahen joulou-u ahi.
han hade nämligen sitt tillhåll bland gravarna. Och icke ens med kedjor kunde man numera fängsla honom;
4 Bul atuhsah uva thih khaova jong ahen ji vang un thih khao chu asattan jin, bul chu atumkeh jin, koima chan abolngoi jou louhel ahitai.
ty väl hade han många gånger blivit fängslad med fotbojor och kedjor, men han hade slitit itu kedjorna och brutit sönder fotbojorna, och ingen kunde få makt med honom.
5 Sunle jan in lhan mola chun aumin chule molchunga a-aole a-aolejin, songhem in ama aki-at chen jin ahi.
Och han vistades alltid, dag och natt, bland gravarna och på bergen och skriade och sargade sig själv med stenar.
6 Gal a pat'in Yeshua ahin mun, ahung lhaijel in a-angah abohkhup in ahi.
När denne nu fick se Jesus på avstånd, skyndade han fram och föll ned för honom
7 “Pathen chungnungpen Chapa Yeshua, ipi dinga neihung suhboi got ham? Pathen min'a nahenga katao ahi, neibolgim hih-in,” tin apeng jeng tai.
och ropade med hög röst och sade: »Vad har du med mig att göra, Jesus, du Guds, den Högstes, Son? Jag besvär dig vid Gud, plåga mig icke.»
8 Hichun Yeshuan ajah-a, “Mipa-a kon chun hung potdoh in, nang lhagao boh,” tin ano tai.
Jesus skulle nämligen just säga till honom: »Far ut ur mannen, du orena ande.»
9 Chuin, “Namin ipiham?” tia adohleh, aman adonbut in, “Tamtah kahi jeh'un kamin Janel ahi,” ati.
Då frågade han honom: »Vad är ditt namn?» Han svarade honom: »Legion är mitt namn, ty vi äro många.»
10 Chuin chuche gamkai sunga kon'a nodoh ahilouna ding un Yeshua henga hataovin ataotan ahi.
Och han bad honom enträget att icke driva dem bort ifrån den trakten.
11 Hiche mun lhang pang khat'a chu voh hon tamtah kilha-a ahi.
Nu gick där vid berget en stor svinhjord i bet.
12 Janelte chun, “Voh hon lah-a kaluttheina ding un neisol un,” tin athum tauve.
Och de bådo honom och sade: »Sänd oss åstad in i svinen; låt oss få fara in i dem.»
13 Yeshuan jong aphalpeh tan, lhagaoboh ho chu ahung potdoh-un vohcha ho sunga chun alut tauvin, hichun vohcha sangni jen chu halhaiyin alhaiyun, kol ah alhai lhauvin dil ah alhalut'un, twi lah-a chun alhumgam tauvin ahi.
Och han tillstadde dem det. Då gåvo sig de orena andarna åstad och foro in i svinen. Och hjorden, vid pass två tusen svin, störtade sig utför branten ned i sjön och drunknade i sjön.
14 Chuin ganching ho chu ajam un, khopi sung le loujaovah athu chu aseile tauvin ahi. Mipi chun ipi tidan hitam tin ave dingin ahung lhaipheiyun ahi.
Men de som vaktade dem flydde och berättade härom i staden och på landsbygden; och folket gick åstad för att se vad det var som hade skett.
15 Chuin Yeshua kom ahung lhun un, thilha Janel voppa chun pon akisila chule lunglima anatou chu amuvin akicha lheh jeng uve.
När de då kommo till Jesus, fingo de se den som hade varit besatt, mannen som hade haft legionen i sig, sitta där klädd och vid sina sinnen; och de betogos av häpnad.
16 Chuin thilha voppa leh vohcha ho umchan achen achaiya mua hetoh hon thil umje chu aseipeh tauve.
Och de som hade åsett händelsen förtäljde för dem vad som hade vederfarits den besatte, och vad som hade skett med svinen.
17 Hichun amahon Yeshua chu agamsung uva kon'a potdoh ding in ahenga atao uvin ahi.
Då begynte folket bedja honom att han skulle gå bort ifrån deras område.
18 Chuin konga alut konin masanga thilha voppa chun ama toh kilhon khom dingin angeh tai.
När han sedan steg i båten, bad honom mannen som hade varit besatt, att han skulle få följa honom.
19 Ahivang in Yeshuan ajadan ajah a, “Na in a chen lang nain kote henga Pakaiyin itobang thil loupi nabolpeh a, iti nakhoto'em abonchan gaseitan,” atipeh tai.
Men han tillstadde honom det icke, utan sade till honom: »Gå hem till de dina, och berätta för dem huru stora ting Herren har gjort med dig, och huru han har förbarmat sig över dig.»
20 Chuin amapa chu akipatdoh in Decapolis (Khopi som) jousea Yeshuan thil lentah abolpeh chu lhangphong tah'in aseile pantai. Mijousen kidang asa lheh jeng un ahi.
Då gick han åstad och begynte förkunna i Dekapolis huru stora ting Jesus hade gjort med honom; och alla förundrade sig.
21 Chuin Yeshua konga akitol in agal langkhat alhung in, hiachun mi honpi tamtah ahenga ahung kikhom un ahi.
Och när Jesus hade farit över i båten, tillbaka till andra stranden, församlade sig mycket folk omkring honom, där han stod vid sjön.
22 Hichun kikhopna in'a vaipo holah-a mi khat, amin Jairus chu ahung in, Yeshua amu phat in akengbulah abohkhup in,
Då kom en synagogföreståndare, vid namn Jairus, dit; och när denne fick se honom, föll han ned för hans fötter
23 “Kachanu khangdongcha thiding dinmun'in aumtan, lungset in hung in lang achunga nakhut hung ngam in lang, ahinna ding in neijen dampeh-in,” tin ahung taove.
och bad honom enträget och sade: »Min dotter ligger på sitt yttersta. Kom och lägg händerna på henne, så att hon bliver hulpen och får leva.»
24 Chuin Ama chutoh akilhon pheiyin, mi honpin jong ahin juiyun, atom lellul jeng un ahi.
Då gick han med mannen; och honom följde mycket folk, som trängde sig inpå honom.
25 Hikahlah chun numei khat jong kumsom le kumni athi longa damlou aum in ahi.
Nu var där en kvinna som hade haft blodgång i tolv år,
26 Louthem tamtah akivetsahna-a sum le pai anei jouse sumang jouva ahitan, imala phachom louvin khoh chehcheh a um ahi.
och som hade lidit mycket hos många läkare och kostat på sig allt vad hon ägde, utan att det hade varit henne till något gagn; snarare hade det blivit värre med henne.
27 Amanu chun Yeshua thudol anajan, hijeh chun mi honpi lah achun ahung in Yeshua pon mong chu ahung tham tai.
Hon hade fått höra om Jesus och kom nu i folkhopen, bakom honom, och rörde vid hans mantel.
28 Amanu chu aki ngaiton, “Apon jengjong hi thamleng dam nange,” ti atahsan ahi.
Ty hon tänkte: »Om jag åtminstone får röra vid hans kläder, så bliver jag hulpen.»
29 Chomloukah'in athiput chu akang in atang jeng tan, anat thoh lel a kon aol leh adamdoh dan chu atichunga akihettan ahi.
Och strax uttorkade hennes blods källa, och hon kände i sin kropp att hon var botad från sin plåga.
30 Chutah chun Yeshuan atichunga kon'a amidamsahna tha apotdoh chu akihet in, hichun mipi lah-a chun akihei kimvelin, “Kapon thama chu koiham?” tin adongtai.
Men strax då Jesus inom sig förnam vilken kraft som hade gått ut ifrån honom, vände han sig om i folkhopen och frågade: »Vem rörde vid mina kläder?»
31 Aseijuiten ajah-a, “Mipi hijat'in naneh le jeng uva, itidan'a, ‘Koiham eithama?’ tia dohna nabol ham?” atiuvin ahi.
Hans lärjungar sade till honom: »Du ser huru folket tränger på, och ändå frågar du: 'Vem rörde vid mig?'»
32 Hinlah Aman chuche bol a chu mudohna dingin avelen ahi.
Då såg han sig omkring för att få se den som hade gjort detta.
33 Amanu chun achunga thilsoh chu ahen, kicha sasan kihot pum in ahung in a-angah abohkhup in, ama ahi akiseidohtai.
Men kvinnan fruktade och bävade, ty hon visste vad som hade skett med henne; och hon kom fram och föll ned för honom och sade honom hela sanningen.
34 Chuin Yeshuan ajah a, “Boinu, natahsan in nadamsah ahitai. Lungmong in chetan. Na thohnatna chu kichai ahitai,” ati.
Då sade han till henne: »Min dotter, din tro har hjälpt dig. Gå i frid, och var botad från din plåga.»
35 Amanu koma thu asei jinglaiyin, thupole khat Jairus in'a konin ahung in, “Nachanu athitai. Houhil hi kisahboisah ngaitaponte,” tin Jairus komah ahung seiye.
Medan han ännu talade, kommo några från synagogföreståndarens hus och sade: »Din dotter är död; du må icke vidare göra mästaren omak.»
36 Aki hounau chu Yeshuan ajatan, Jairus koma chun, “Kicha hih-in, tahsan poupoutan,” ati.
Men när Jesus märkte vad som talades, sade han till synagogföreståndaren: »Frukta icke, tro allenast.»
37 Chuin Peter, James le John (James naopa), hicheng tailou midang koiman ajuiding ajadan akijuisah poi.
Och han tillstadde ingen att följa med, utom Petrus och Jakob och Johannes, Jakobs broder.
38 Kikhopna in vaihompa, Jairus in alhun'u chun, mihonpi chu anapoh cheichoi jeng un, kap le maova aum'u chu Yeshuan amun ahi.
Så kommo de till synagogföreståndarens hus, och han fick där se en hop människor som höjde klagolåt och gräto och jämrade sig högt.
39 Chuin ama alut'in ajah uva, “Ibola hitia hi napo cheichoiyuva nakau ham? Chapangnu chu athi ahipoi, aihmu ahibouve,” ati.
Och han gick in och sade till dem: »Varför klagen I och gråten? Flickan är icke död, hon sover.»
40 Thi op mi honpi chun anuisat uve. Hichun aboncha uvin asoldohsoh in, chapangnu nu le pa toh chule ahin kilhonpi seijui thum ho chengsetoh chapangnu umna'a chun alut un ahi.
Då hånlogo de åt honom. Men han visade ut dem allasammans; och han tog med sig allenast flickans fader och moder och dem som hade fått följa med honom, och gick in dit där flickan låg.
41 Chuin chapangnu khut chu atuh in, “Talitha koum,” atin ahi. Hichu “Boinu, kithouvin!” tina ahi.
Och han tog flickan vid handen och sade till henne: »Talita, kum» (det betyder: »Flicka, jag säger dig, stå upp»).
42 Chupettah chun chapangnu chu ahung thouvin, ading in lam ajotpai jeng tai. Amanu chu kum som le ni bou ahina laiye. Chutah chun amaho chun kidang asa lheh jeng un.
Och strax stod flickan upp och begynte gå omkring (hon var nämligen tolv år gammal); och de blevo strax uppfyllda av stor häpnad.
43 Hiche thuhi koima ahetsah louna diuvin Yeshuan akhamgah in, chule amanun aneh ding an apeh diuvin thu apen ahi.
Men han förbjöd dem strängeligen att låta någon få veta vad som hade skett. Därefter tillsade han att man skulle giva henne något att äta.