< Luke 13 >
1 Hiche phatlai hin Pilate in Galilee gam mi phabep'in Hou'in a kilhaina gantha abollaiyun athat'e tithu Yeshua seipeh in aumin ahi.
Vid samma tid kommo några och berättade för honom om de galiléer vilkas blod Pilatus hade blandat med deras offer.
2 “Hiche Galilee miho chu Galilee gam midang ho jouse sanga chonse joa nangaito uvam?” tin Yeshuan adongin, “Hijeh a chu chutia thoh genthei athoh u ahi natiuvem?
Då svarade han och sade till dem: »Menen I att dessa galiléer voro större syndare än alla andra galiléer, eftersom de fingo lida sådant?
3 Ahipoi, kaseipeh nahiuve, nalung nahei uva Pathen lam'a nakihei lou uleh nangho jong mangthah ding nahiuve.
Nej, säger jag eder; men om I icke gören bättring, skolen I alla sammalunda förgås.
4 Chuleh Siloam inting achima adellih mi somleget hochu la? Amaho chu Jerusalem a dinga michonse pen ho hitauvam?
Eller de aderton som dödades, när tornet i Siloam föll på dem, menen I att de voro mer brottsliga än alla andra människor som bo i Jerusalem?
5 Ahipoi, chule kaseipeh kit nahiuve, nalung nahei lou uleh namanthah diu ahi” ati.
Nej, säger jag eder; men om I icke gören bättring, skolen I alla sammalunda förgås.»
6 Chuin Yeshuan hiche thusim hi ahinseiye: “Mikhat in ahonsung ah theichang phungkhat atun chule avel vel in aga umding ham tin ahung ve jin, hinlah amapa alung lhalheh jeng jin ahi.
Och han framställde denna liknelse: »En man hade ett fikonträd planterat i sin vingård; och han kom och sökte frukt därpå, men fann ingen.
7 Achainan honlhou pa jah'a, Kumthum hulteh kanga ahitai, ahin tuchan'in theichang khatbeh jong aga poi! Phuhlhu uvin,” ati. Honsungah mun alobep seuvin anohphah e, ati.
Då sade han till vingårdsmannen: 'Se, nu i tre år har jag kommit och sökt frukt på detta fikonträd, utan att finna någon. Hugg bort det. Varför skall det därjämte få utsuga jorden?'
8 “Hon lhoupan adonbut in, ‘Pakai phat khatvei peh ben, kumkhat umsah ben, chule keiman phatechan vesui ingting leiphat na ding tampi sung inge.
Men vingårdsmannen svarade och sade till honom: 'Herre, låt det stå kvar också detta år, för att jag under tiden må gräva omkring det och göda det;
9 Khovei leh theichang imu le aphai. Imulou uleh, na phuhlhuh thei ahitai’ ati” tin aseiye.
kanhända skall det så till nästa å bära frukt. Varom icke, så må du då hugga bort det.'»
10 Cholngah ni khat hi Yeshuan kikhopna in'a thu ahil pet hin,
När han en gång på sabbaten undervisade i en synagoga,
11 Numei khat lhagaoboh in lam jot moa alha amui. Kum somleget jen tingbong'a dingjang thei louva alha ahi.
var där en kvinna som i aderton år hade varit besatt av en sjukdomsande, och hon var så hopkrumpen, att hon alls icke kunde räta upp sin kropp.
12 Yeshuan amanu amu chun, ahinkouvin aseitai, “Ngailut umtah numeinu, nanat na'a kona kisudam'ah nahitai,” ati.
Då nu Jesus fick se henne, kallade han henne till sig och sade till henne »Kvinna, du är fri ifrån din sjuk dom»,
13 Chuin amanu chu atham'in ahileh amanu jong chupettah chun adingjang thei tai. Pathen iti avahchoi hitam!
och han lade därvid händerna på henne. Och strax rätade hon upp sig och prisade Gud.
14 Ahivangin kikhopna in'a lhacha mopopa chun cholngah nia amisuhdam jeh chun nommo asan. “Hapta sunga nigup natoh nading um ahi,” tin mihonpi jah'a chun, “Hiche nikho ho a chun hungun, Cholngahni hilouvin” ati.
Men det förtröt synagogföreståndaren att Jesus på sabbaten botade sjuka; och han tog till orda och sade till folket: »Sex dagar finnas, på vilka man bör arbeta. På dem mån I alltså komma och låta bota eder, men icke på sabbatsdagen.
15 Ahivangin Pakaiyin adonbut in, “Miphalhem ho! Nabon uva Cholngah nia na natoh sohkeiyu chula! Na bongchal ham ahiloule na sangan ham Cholngah nia akihenna a pat a sutlham'a tui donsah dia napui jiu hilou ham?
Då svarade Herren honom och sade: »I skrymtare, löser icke var och en av eder på sabbaten sin oxe eller åsna från krubban och leder den bort för att vattna den?
16 Hiche lungset umtah numeinu, Abraham chanu hi, Satan in kum somleget jen soh'a ahentang ahi. Cholngahni hijongleh chutobang suhdam chu dihlou ham?” ati.
Och denna kvinna, en Abrahams dotter, som Satan har hållit bunden nu i aderton år, skulle då icke hon på sabbatsdagen få lösas från sin boja?»
17 Hichun agalmi ho asujum in, ahin mijousen thilkidang abolho jeh chun akipah tauve.
När han sade detta, blygdes alla hans motståndare; och allt folket gladde sig över alla de härliga gärningar som gjordes av honom.
18 Chuin Yeshuan aseiyin, “Pathen Lenggam chu itobang ham? Iti katekah ding ham?
Så sade han då: »Vad är Guds rike likt, ja, vad skall jag likna det vid?
19 Ankam mu neocha tobang mikhat in hon'a atu tobang ahi; ahung khangin chule thingphung ahung kisoh e, chule vachaten abah tin'ah genading bu akisah jiuve,” ati.
Det är likt ett senapskorn som en man tager och lägger ned i sin trädgård, och det växer och bliver ett träd, och himmelens fåglar bygga sina nästen på dess grenar.»
20 Aman adong kit in, “Pathen Lenggam chu ipi toh kitekah ding ham?
Ytterligare sade han: »Vad skall jag likna Guds rike vid?
21 Nupi khat in changlhah asemna a amanchah chol tobang ahi. Changbong atena dimthum'a chol neocha akoi ahivangin, apumpin ahin thulha jin ahi,” ati.
Det är likt en surdeg som en kvinna tager och blandar in i tre skäppor mjöl, till dess alltsammans bliver syrat.»
22 Yeshua khopi hole khoneo tin'ah achen, achena chan'ah thu ahil'in, Jerusalem lam amano jinge.
Och han vandrade från stad till stad och från by till by och undervisade folket, under det att han fortsatte sin färd till Jerusalem.
23 Koiham khat in ahin dongin, “Pakai, mi themkhat bou huhhing'a um ding ham?” ati. Aman adonbut in,
Och någon frågade honom: »Herre, är det allenast få som bliva frälsta?» Då svarade han dem:
24 “Pathen Lenggam lutna a kotjim lam'a lutna dingin kihabol un, ajeh chu mi tamtah'in lutding agotding ahivanga losam diu ahi.
»Kämpen för att komma in genom den trånga dörren; ty många, säger jag eder, skola försöka att komma in och skola dock icke förmå det.
25 In neipan kot akam jou teng, geisang val ding ahitai. Nangma pamlam'a nadin'a kot nakiu ding chule natao ding, ‘Pakai, keiho dingin kot neihon peh un!’ nati ding, ahivanga aman nahin donbut diu, ‘Keiman nangho koi nahiu ahiloule hoiya kon nahiu kahekhapoi’ ati ding ahi.
Om husbonden har stått upp och tillslutit dörren, och I sedan kommen och ställen eder därutanför och klappen på dörren och sägen: 'Herre, låt upp för oss', så skall han svara och säga till eder: 'Jag vet icke varifrån I ären.'
26 Chuteng nanghon naseidiu, ‘Ahivanga nangma toh kaneh uva kadon uva, chule kalampiu lah dunga jong neinahil u chula’ natidiu ahi.
Och I skolen då säga: 'Vi hava ju ätit och druckit med dig, och du har undervisat på våra gator.'
27 Chule aman hitia hi ahin donbut ding, ‘Kaseipeh nahiuve, keiman nangho kahekhapoi chule hoiya kona hung nahiu kahepoi. Kakoma konin potdoh'un, nangho thilse bolteho.’
Men han skall svara: 'Jag säger eder: Jag vet icke varifrån I ären; gån bort ifrån mig, alla I ogärningsmän.'
28 Chumun'a chu ka le hagel um ding ahi, ijeh inem itile Pathen lenggam a chu Abraham, Isaac, Jacob, chule themgao jouse namudiu ahi, amavang nangma nakipaidoh ding ahi.
Där skall då bliva gråt och tandagnisslan, när I fån se Abraham, Isak och Jakob och alla profeterna vara i Guds rike, men finnen eder själva utkastade.
29 Chule miho vannoi pumpi–solam le lhumlam a pat, sah le lhang a pat–Pathen lenggam'a amun'u kilo dinga hung khom diu ahi.
Ja, människor skola komma från öster och väster, från norr och söder och bliva bordsgäster i Guds rike.
30 Chule hiche hi kichin in: mi phabep tua mi-noinung pen dan'a umhohi khonung leh alenpen hidiu ahi, chule tua alenpen hohi aneopen hidiu ahi,” ati.
Och se, då skola somliga som äro de sista bliva de första, och somliga som äro de första bliva de sista.
31 Hiche pet chun Pharisee ho phabep khat in ajah'a, “Hikoma konin potdoh'in nakihinso nom leh! Herod in nathatdoh nom'e!” atiuve.
I samma stund kommo några fariséer fram och sade till honom: »Begiv dig åstad bort härifrån; ty Herodes vill dräpa dig.»
32 Yeshuan adonbut in, “Cheuvin lang chuche si-al chu gaseipeh un, thilha kanodoh jing ding chule ana damlou kasuhdam jing ding, tunia jong jinga jong; chule anithum nile kahung lona kasuh bulhit ding ahi.
Då svarade han dem: »Gån och sägen den räven, att jag i dag och i morgon driver ut onda andar och botar sjuka, och att jag först på tredje dagen är färdig.
33 Henge, tuni le jing, chule ajing kit le kalampia chu kachejom ding ahi. Ajeh chu Jerusalem tailouva themgao kithat theilou ding ahi.”
Men jag måste vandra i dag och i morgon och i övermorgon, ty det är icke i sin ordning att en profet förgöres annorstädes än i Jerusalem. --
34 “O Jerusalem, Jerusalem, themgaoho that le Pathen sottolle ho songa seplih khopi! Ijat vei ahpin anoute alhaving noiya a-opkhum banga nachate khoptup ding kagot ham, ahivangin neibolsah poi.
Jerusalem, Jerusalem, du som dräper profeterna och stenar dem som äro sända till dig! Huru ofta har jag icke velat församla dina barn, likasom hönan församlar sina kycklingar under sina vingar! Men haven icke velat.
35 Chuleh tun, ven, na-in hi kidalha ahitai. Chuleh nangman neimu kitlou ding ahitai, ‘Pakai min'a hungpa anunnom'e!’ tia naseikit tokah'a,” ati.
Se, edert hus skall komma att stå övergivet. Men jag säger eder: I skolen icke se mig, förrän den tid kommen, då I sägen: 'Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn.'