Thutan Vaihom Ho 8
1 Hiche jouhin Ephraim mipiten Gideon kommah hitin aseijun ahi, “Ipi dinga hitia hi neibollu ham? Midiante satdinga nahung kijot uva chu ipi dinga neina kou louvu ham?” atiuvin; lungnatah in Gideon chu ana kinelpiu vin ahi.
Och de män af Ephraim sade till honom: Hvi gjorde du oss detta, att du icke kallade oss, då du drog till strids emot de Midianiter? Och kifvade svårliga på honom.
2 Ahin Gideonin adonbutnin, “Nangho toh tekah dinga ken ipi katohdoh beh am? Ephraim min lengpithei alolhah jouva amoh akhen hou chu Abeizer phungbah neocha ho lhosoh ga pumpi sanga tamjo hilouham?
Men han sade till dem: Hvad hafver jag nu gjort, det edro gerning liknas kan? Är icke en vinqvist Ephraims bättre, än hela AbiEsers vinbergning?
3 Pathen’in Midian gal lamkai teni Oreb le Zeeb chunga galjona napeh to tekah thei dinga ken ipi katohdoh beh am ati. Ephraim mihon Gideon thusei chu ajah phat’un alunghan nao adailha tai.
Gud hafver gifvit i edra händer de Midianiters Förstar Oreb och Seeb. Huru skulle jag kunnat det gjort, som I gjort hafven? Då han detta sade, stillades deras vrede emot honom.
4 Gideonin amite jathum toh Jordan vadung ahinpal galkai jun ahi, athachol lheh jeng vangun agalmiteu chu anadel nalai jun ahi.
Då nu Gideon kom till Jordan, gick han deröfver med trehundrade män, som med honom voro; och de voro trötte, och jagade efter.
5 Succoth alhun phat’un Gideonin akhopi lamkaiho kommah “Ka sepaite ho dingin anneh themkhat beh neipeuvin amahohi athachol lheh tauvin ahi. Keiman Midian lengte Zebah leh Zalmunna kahin del ahi,” ati.
Och han sade till det folket i Succoth: Käre, gif detta folket, som under mig är, något bröd, förty de äro trötte; att jag måtte jaga efter de Midianiters Konungar, Sebah och Zalmunna.
6 Ahinlah Succoth lamkaiten adonbut’un, “Zebah le Zalmunna chu hinman masauvin chujouteng keihon nasepaite vah naovinge” atiuve.
Men de öfverste i Succoth sade: Äro Sebahs och Zalmunna händer allaredo i dina händer, att vi ju skole gifva dinom här bröd?
7 Hichephat chun Gideonin ajah uvah, “Pakaiyin Zebah le Zalmunna chunga galjona eipehuva kahung kile lamteng leh gammang noiya konna kahin lah lingle molla natahsau kajep teldeh ding nahiuve,” atitan ahi.
Gideon sade: Nu väl, när Herren gifver Sebah och Zalmunna i mina hand, skall jag söndertröska edart kött med törne utur öknene, och med tistlar.
8 Hichea kon in Gideon chu Paniel langah achetouvin amaho komma jong chun nehding an athum’in ahileh amahon jong hitobang machun anadonbut un ahi.
Och han drog dädan upp till Pnuel, och talade sammalunda till dem. Och det folket i Pnuel svarade honom lika som de i Succoth.
9 Hijeh chun amanjong amaho komma chun, “Gal kahinjoa kahung kileteng hiche inting vumhi kaloi chimding ahi” atipeh tai.
Och han sade ock till det folket i Pnuel: Kommer jag igen i frid, så skall jag bryta detta tornet neder.
10 Hiche pet hin Zebah leh Zalmunna chu Karkor munnah epia sangsom le sang-nga toh aumkhom lhonnin ahi, hicheng hochu solang gamkaija pangkhom epia sangjakhat le sangsomni ana kithat holah’a amoh ho cheng chu ahiuve.
Men Sebah och Zalmunna voro i Karkor, och deras här när dem, vid femtontusend, hvilke alle voro undsluppne af hela de österländningars här; ty tjugu och hundrade tusend voro fallne, som svärd utdraga kunde.
11 Gideonin Nobah le Jogbebah solam mi kiveiho lampi chu akollin aum kimvellin, chuin Midian sepaite chu kiging manlouvin adelkhum tan ahi.
Och Gideon drog uppåt på den vägen, der man i tjäll bor, österut in mot Nobah och Jogbeha, och slog hären; ty hären var trygg.
12 Midian lengteni Zebah leh Zalmunna anajamlhon in ahin, Gideonin adelsuh peh in asepaite jousetoh amattha tan ahi.
Och Sebah och Zalmunna flydde; men han jagade efter dem, och grep de två Midianiters Konungar, Sebah och Zalmunna, och förskräckte hela hären.
13 Hiche jouchun Gideon chu agalsat munna konchun ahungkile in Heres lampi chu ahin jotnin ahi.
Då nu Gideon, Joas son, kom igen af stridene, förr än solen uppgången var,
14 Hichea chun Succoth na konna hung golhang khat amannin akhopi sunga thunei vaihom hole lamkai upa somsagi le sagi ho min chu ajihdoh soh tan ahi.
Fick han fatt på en dräng utaf det folket i Succoth, och frågade honom; han skref honom upp de öfversta i Succoth, och deras äldsta, sju och sjutio män.
15 Gideon chu Succoth lang’ah akile in alamkai hou kommah chun hitin aseitan ahi, “Tuhin Zebah le Zalmunna chu hikommah aumtai, tumasanga nakom uva kahung chun nanghon noisetah in Zebah leh Zalmunna chu hinman masaovin chutengleh nasepaite thachol chu vahnao vinge natiuvin ahi.
Och han kom till det folket i Succoth, och sade: Si, här äro Sebah och Zalmunna, om hvilka I bespottaden mig, och saden: Är då allaredo Sebahs och Zalmunna hand uti dina händer, att vi ju skole gifva dino folke, som trött är, bröd?
16 Hijouchun Gideonin akhopi lamkaiho chu gammang noija ahinlah lingle mol chun ajepmin hilchahna aneitan ahi.
Och han tog de äldsta af staden, och törne utaf öknene och tistlar, och lät dermed sönderslita det folket i Succoth.
17 Aman Peniel inting vumjong chu avochim’in hiche khopi sunga umho jouse chu athat gamtan ahi.
Och tornet i Pnuel bröt han neder, och slog ihjäl folket i stadenom.
18 Hijouchun Gideonin Zebah leh Zalmunna chu adongin “Tabor munna natha hou chu itobang mi hiuvam” ati. Ama nin adonbutnin “Nang tobang ahiuve, amahon chun lengcha hina limle mel apu cheh uve,” ati lhonin ahi.
Och till Sebah och Zalmunna sade han: Hurudana voro de män, som I slogen ihjäl i Thabor? De sade: De voro sådana som du, och dägelige såsom ens Konungs barn.
19 Hichun aman jong, “Amaho chu kasopi pasal ho ahiuvin, keima kanu tah chate jeng ahiuve,” ati. Chujouvin Gideonin, “Hingjing Pakai minna kasei ahi, amaho chu anathat hihleu chun tunia hi nangni katha lhonlou ding ahi,” tin asaptho jengin tan ahi.
Han sade: De voro mine bröder, mine moders söner; så sant som Herren lefver, om I haden låtit dem lefva, skulle jag icke aflifva eder;
20 Chuin Gideon kiheiyin achapa atahpenpa Jethar komma chun, “Kipat inlang ani lhonin that tan” ati. Ahin Jether chu chapangcha ahiyeh in akichan achemjam asatdoh ngam tapon ahi.
Och sade till sin förstfödda son Jether: Statt upp, och dräp dem. Men drängen drog sitt svärd icke ut; ty han fruktade sig, efter han var ännu en ung dräng.
21 Hichun Zebah leh Zalmunna chun Gideon kommah asei lhonnin, “Pasal nahina tah langin, nangma tah in neithat jeng lhonnin,” ati lhonin ahi. Hichun, Gideonin amani chu athat in asangongsang ngong lhon’a thilmantam ho chu akilah tan ahi.
Då sade Sebah och Zalmunna: Statt du upp, och slå oss; ty efter som mannen är, så är ock hans magt. Så stod Gideon upp, och slog ihjäl Sebah och Zalmunna, och tog de spänger, som voro på deras camelers halsar.
22 Hichun Israel ten Gideon komma chun “Nangle nachate chuleh natute changeijin kachung uvah vaihommin pangtauvin ajeh chu nangin Midiante a kon in neihuhdoh tauvin ahi,” atiuve.
Då sade till Gideon någre af Israel: Var herre öfver oss, du och din son, och dins sons son, efter du hafver frälst oss ifrå de Midianiters hand.
23 Ahin Gideonin adonbut’in, “Kei kahin kachate ahin nachung uva vaihom pouvinge, Pakai joh in nachunguva vai ahomding ahi,” ati.
Men Gideon sade till dem: Jag vill ingen herre vara öfver eder, och min son skall icke heller vara herre öfver eder; utan Herren skall vara herre öfver eder.
24 Ahinlah keiman thilkhat kathum nomme, nanghon mikhat cheh in galmi natha houva konna nahin chomdoh u bilba chu neipeuvin ati. (Galmiho chu Ishmaelte ahiyeh un sana bilba akiba cheh u ahi).
Och Gideon sade till dem: Ett begärar jag af eder, hvar och en gifve mig de örnaringar, som han röfvat hafver; förty, efter de voro Ismaeliter, hade de gyldene örnaringar.
25 Amahon kipah tah in aseijun, “Peuvinge” atiuve. Hitichun amaho khatcheh in, galla ahin chomdoh lah uva kon in sana bilba hochu pon aphaovin aseplha sohkeiyun ahi.
De sade: Dem vilje vi gifva; och bredde ett kläde ut, och hvar och en kastade örnaringarna deruppå, som han röfvat hade.
26 Hiche sana bilba hochu shekel sangkhat le jasagi aphan ahi, hichea panglou galla ahin chomdoh u adangho chu, lengte kijepna thilmantam ho, Midian engthen akivonnu ponsandup hole asangongsao hou ngonga a-opeh u thil mantamho jouse jong ahinalaiye.
Och de gyldene örnaringarna, som han hade begärat, gjorde till vigt tusende sjuhundrade siklar guld; förutan de spänger, kedjor och skarlakanskläder, som de Midianiters Konungar plägade bära, och förutan deras camelers halsband.
27 Gideonin hiche sana hoa konchun ompho asemmin ama khopi Ophrah munna akoiyin ahi. Ahinla gangtah in Israelten hichu ahin hou un kisuhboh nan aneiyun, hichu Gideon le ainsung mite dingin kipalna in ahung pangtai.
Och Gideon gjorde der en lifkjortel af, och satte honom i sin stad Ophra; och hela Israel bedref der hor uppå; och det vardt Gideon och hans huse till förargelse.
28 Hitihin Israelten Midiante chu ana sunem’un ahileh hichekah chu Midiante akiledoh jouta pouvin ahi. Hichea konchn Gideon hinlai sunga kum somli sungin gamsung’ah chamna alengin ahi.
Alltså vordo de Midianiter förnedrade för Israels barn, och hofvo sitt hufvud icke mer upp; och landet var stilla i fyratio år, så länge Gideon lefde.
29 Hiche jouchun Joash chapa Gideon chu ainlanga akiletan ahi.
Och JerubBaal, Joas son, gick bort, och bodde i sitt hus.
30 Aman chapa som sagi aneiyin ahi, ajeh chu amah in ji tamtah aneijeh ahi.
Och Gideon hade sjutio söner, som utaf hans länder komne voro; ty han hade många hustrur.
31 Aman Shechem munna thaikem khat ananeijin, amanu chun chapa khat ahinpeh in amin Abimelech ahi.
Och hans frilla, den han hade i Sichem, födde honom ock en son; hans namn kallade han AbiMelech.
32 Gideon athichun ateh lheh jengtan ahi, amachu Abiezer phungmite gamsunga um Ophrah munnah apa Joash lhankhuh a anavui tauvin ahi.
Och Gideon, Joas son, blef död i godom ålder, och vardt begrafven i sins faders Joas graf, i Ophra, de Esriters faders.
33 Gideon thijou jouvin Israelte chu amahole amaho akisuboh un Baal chu a pathen’in akisemmun Baal doilim semthuho chu anahouvun ahi.
Då Gideon var död, vände Israels barn om, och bedrefvo hor efter Baalim, och gjorde BaalBerith sig till en gud.
34 Amahon avelluva cheng agalmite jouseuva konna ahin huhdoh uva a Pakai a Pathennu chu asumil tauvin ahi.
Och Israels barn kommo intet Herran deras Gud ihåg, den dem frälsat hade ifrån allas deras fiendars hand allt omkring.
35 Amahon Israel mite dinga thilpha tamtah ana tongdoh a Jerub-baal kitipa Gideon insung mite jengjong janaleh gelkhohna imacha ana neitapouvin ahi.
Och de gjorde ingen barmhertighet med JerubBaals Gideons huse, efter allt det goda, som han emot Israel gjort hade.
