Thutan Vaihom Ho 18
1 Hiche phatlai hin Israelten leng aneipon ahi. Chuleh Dan phunghin achenthei nadiu mun ana hollin ahi. Ajeh chu Israel phungho chenna ding mun ana kihop laiyuva amaho chu ana kipehna munna chu chenglut loulai ahiuve.
På den tiden fanns ingen konung i Israel. Och på den tiden sökte sig daniternas stam en arvedel till att bo i, ty ända dittills hade icke något område tillfallit den såsom arvedel bland Israels övriga stammar.
2 Hijeh chun Dan mite chun amaho phung lah’a kon in amaho chenlut thei nading mun vetohle dingin Zorah leh Eshtaol khopi hoa kon in galhang mihat cheh nga analhengdoh un ahi. Hiche galhat hohi Ephraim thinglhang gam ahung lhun u’hin Micah in'ah ahung lhung’un ajan geh tauvin ahi.
Så sände då Dans barn ur sin släkt fem män, uttagna bland dem, tappra män, från Sorga och Estaol, till att bespeja landet och undersöka det; och de sade till dem: "Gån åstad och undersöken landet." Så kommo de till Efraims bergsbygd, fram till Mikas hus; där stannade de över natten.
3 Micah in na aum sung’u chun amahon Levi mipachu apaothodan akonchun ahedoh jengun hijeh chun acheuvin amachu agadong tauvin ahi, “Kon hilai mun’ahi nana puilut na hichea hi epi nabol ham? Chuleh ipi dinga hichea hi naum ham?” atin anadong un ahi.
När de nu voro vid Mikas hus och kände igen den unge levitens sätt att tala, gingo de fram till honom och frågade honom: "Vem har fört dig hit? Och vad gör du på detta ställe, och huru har du det här?"
4 Aman Micah toh akinoptona chuleh Micah in athempua apansah na thuchu aseipeh tan ahi.
Han omtalade då för dem: "Så och så gjorde Mika med mig; han gav mig lön, och jag blev präst åt honom."
5 Hichun amahon aseijun, “Kakholjin naohi lolhinna kaneidiu hinam? Ahiloule lolhinna kanei loudiu ham? Pathen kom’ah neidoh peh un,” atiuve.
Då sade de till honom: "Fråga då Gud, så att vi få veta om den resa som vi äro stadda på skall bliva lyckosam."
6 Thempupa chun adonbut in ajah uvah, “Lungmongin chetauvin, Pathen’in nakholjin naova hi naching jing naove,” ati.
Prästen svarade dem: "Gån i frid. Den resa som I ären stadda på står under HERRENS beskydd."
7 Hitichun mi nga hochu Laish khopi langa acheuvin ahileh hichea mite chu hinkho nomtah amangun Sidon mite bangin lungmong tah le lung gimlou hellin achengui ti amudoh taovin ahi. Hiche mipi hochu agam’u phat jeh'in ahaothei lheh jeng’un ahi. Chuleh amaho chu Sidon’a konna gamlatah in achengun avel uvah pankhom pithei jong aneipouvin ahi.
Då gingo de fem männen vidare och kommo till Lais; och de sågo huru folket därinne bodde i trygghet, på sidoniernas sätt, stilla och trygga, och att ingen gjorde någon skada i landet genom att tillvälla sig makten; och de bodde långt ifrån sidonierna och hade intet att skaffa med andra människor.
8 Amaho chu Zorah leh Eshtaol a akile phat uchun asopi houvin anadongun, “Nathil muhou itobang nam?” atin ana dong uve.
När de sedan kommo åter till sina bröder i Sorga och Estaol, frågade deras bröder dem: "Vad haven I att säga?"
9 Amahon adonbutnun ajah uvah, “Hungun amaho khu gakisatpiu hite keihon agamchu kagamu uvin, agam u chu aphalheh jenge. Ipi na’nga nahlai diuham? Gache a amun galoding khu lungsa-ihna neihih hel’un,” ati taove.
De svarade: "Upp, låt oss draga åstad mot dem! Ty vi hava besett landet och funnit det mycket gott. Skolen då I sitta stilla? Nej, varen ej sena till att tåga åstad, så att I kommen dit och intagen landet.
10 Nangho nache uva amun nagalhun tengu leh amipite khu imacha lungkhamna aneipouve ti namudoh diu ahi. Pathen’in gamlen tahle gamphatah imacha avat umlouhel munkhu eipeh u ahi!” atiuve.
När I kommen dit, kommen I till ett folk som känner sig tryggt, och landet har utrymme nog. Ja, Gud har givit det i eder hand -- en ort där ingen brist är på något som jorden kan bära."
11 Hijeh chun Dan phunga kon in galsatna manchah kichoicheh mi jagup Zorah leh Eshtaol’a kon in ahung kipat doh un,
Så bröto sex hundra man av daniternas släkt, omgjordade med vapen, upp därifrån, nämligen från Sorga och Estaol.
12 Judah gam Kiriath-jearim lhumlam munkhat nah panmun akisem’un ahi. Hiche munhi Mahaneh-dan ti in tuni changei jin amin akisah tan ahi.
De drogo upp och lägrade sig vid Kirjat-Jearim i Juda. Därför kallar man ännu i dag det stället för Dans läger; det ligger bakom Kirjat-Jearim.
13 Hichea konchun Ephraim thinglhang gamma Micah in chu agalhung taovin ahi.
Därifrån drogo de vidare till Efraims bergsbygd och kommo så fram till Mikas hus.
14 Mi nga Laish vella gam gavetoh a cheho chun aloidang ho chu aseipeh un, “Hiche in hoa hin thempu ompho leh insung mite doi holeh milim semthu chuleh thing’a kisema dangka a kitom doijong umma ahi, hicheho hi iloding natiuvem?” atiuve.
De fem män som hade varit åstad för att bespeja Lais' land togo då till orda och sade till sina bröder: "I mån veta att här i husen finnas en efod och husgudar och en skuren och en gjuten Gudabild. Så betänken nu vad I bören göra."
15 Hijeh chun mi nga hochu lampia kon’in akiheidoh un Micah insunga chun alut’un Levi golhang pan khohsahna neitah in analamton ahi.
Då drogo de ditfram och kommo till den unge levitens hus, till Mikas hus, och hälsade honom.
16 Daan phunga konna galmanchah kichoi mi jagup hochu kelkot komma chun dding jingun ahi.
Men de sex hundra männen av Dans barn ställde sig vid ingången till porten, omgjordade med sina vapen som de voro.
17 Gamvetoh a anache mi nga hochu doihouna munna chun alut’un milim semthu, thempu ompho le insung doiholeh dangka a kitom doichu akilah taove. Hiche sung chun thempupa chu kelkot komma chun galmanchah choi mi jagup chutoh ading khom’un ahi.
Och de fem män som hade varit åstad för att bespeja landet gingo upp och kommo ditin och togo den skurna gudabilden och efoden, så ock husgudarna och den gjutna gudabilden, under det att prästen stod vid ingången till porten jämte de sex hundra vapenomgjordade männen.
18 Thempupa chun Micah doi koina maicham in na konna thil thengho ahinlah doh uchu amuphatnin, “Ipi nabollu hitam?” ahin tin ahi.
När nu de fem männen hade gått in i Mikas hus och tagit den skurna gudabilden med efoden och husgudarna och den gjutna gudabilden, sade prästen till dem: "Vad är det I gören!"
19 Amahon “Thipbeh in keiho ding in mipa leh thempun hungpangtan, mikhatseh insunga thempu nahi sanga Israel phungkhat thempu nahiding chu phajo louham?” atiuve.
De svarade honom: "Tig, lägg handen på din mun, och gå med oss och bliv fader och präst åt oss. Vilket är bäst för dig: att vara präst för en enskild mans hus eller att vara präst för en hel stam och släkt i Israel?"
20 Hichun golhang thempupa chu amahotoh kilhon dingchu atha anomlheh jengin ahi. Hitichun aman thempu ompho ahin, insung doiho le milim doi kisem hochu achoijin alah uvah apangtan ahi.
Då blev prästens hjärta glatt, och han tog emot efoden och husgudarna och den skurna gudabilden och slöt sig till folket.
21 Amaho ahung kileheijun akholjin’u ajomkit tauvin ahi, hitichun achapangteu, agancha houleh athilkeu hou amasat sah un ahi.
Sedan vände de sig åt annat håll och gingo vidare, och läto därvid kvinnor och barn och boskapen och det dyrbaraste godset föras främst i tåget.
22 Dan phungmiho chu Micah inmunna kon’a gamlatah ageiphat’un Micah in aheng akomho chu ahin puijin ahindel tauvin ahi.
Men när Dans barn hade kommit ett långt stycke väg från Mikas hus, upphunnos de av de män som voro bosatta i närheten av Mikas hus, och som under tiden hade samlat sig.
23 Amahon ahinphah phat’un, hiti hin ahin hoh’un ahileh, Dan mite chu ahung kileheijun Micah kom’ah chun hitihin ahinseijun ahi, “Ipithu hitam? Ipi dinga amaho pihi nahinpuija neihin delluham”? atiuve.
Vid dessas tillrop vände sig nu Dans barn om och frågade Mika: "Vad fattas dig, eftersom du kommer med en sådan hop?"
24 Micah in adonbutnin, “Ipi nabolnao ham? Ipithu hitam? Ken kakisem kapathen jouse nanghon neilah peh un, kathempupa kisan neipuidoh peh tauvin! Tuahi neichom theng hellu hitalou ham?” ahin ti.
Han svarade: "I haven tagit de gudar som jag har gjort åt mig, därtill ock prästen, och så gån I eder väg. Vad har jag nu mer kvar? Och ändå frågen I mig: 'Vad fattas dig?'!"
25 Dan miho chun hiti hin ahindonbut’un, “Kichihtheijin mohpao pao hih’in ajole hiche mitehi hung lunghang’un tin nangle nainsung mite chu nathalo diu ahi” atiuve.
Men Dans barn sade till honom: "Låt oss icke höra ett ord mer från dig. Eljest kan det hända att några män i förbittring hugga ned eder, och då bliver du orsak till att I förloren livet, både du själv och ditt husfolk."
26 Hitichun Dan mitechu akijot kit taove. Micah chun amaho chu kisatpi ding angapchat loujeh in ahung kileheijin ain lamma achetai.
Därefter fortsatte Dans barn sin väg; och när Mika såg att de voro starkare än han, vände han om och drog tillbaka hem igen.
27 Hichejou chun Dan mite chun Micah doi holeh athempupa chutoh Laish khopi chu agalhung taove. Amahon achemjam’un asatchap jengun akhopi chu meiyin ahallha taove.
Sedan de så hade tagit både vad Mika hade låtit förfärdiga och därtill hans präst, föllo de över folket i Lais, som levde stilla och i trygghet, och slogo dem med svärdsegg; men staden brände de upp i eld.
28 Koimacha amaho huhdoh ding chu anaum tapon ahi, ajeh chu amaho Sidon’a konna gamlatah a chenga ahiuvin koima kitho khompi ding aneipouvin ahi. Hiche thilsoh hi Beth-rehob phaicham kom ahi. Dan phung mite chun khopi chu akisem phat’un hilai munna chun ching taove.
Och ingen kunde komma den till hjälp, ty den låg långt ifrån Sidon, och folket däri hade intet att skaffa med andra människor; den låg i Bet-Rehobs dal. Sedan byggde de åter upp staden och bosatte sig där.
29 Amahon hiche khopi chu apu apau Israel chapa min alosah un Dan asah taove, ahin ati abulla chu Laish ana kitia ahi.
Och de gåvo staden namnet Dan efter sin fader Dan, som var son till Israel; förut hade staden hetat Lais.
30 Hijouchun adoilim chu atungdoh un Mose cha Gershom chapa Jonathan chu thempun apansah taove. Hiche Dan insung mitehi sohchan’na a alut tokah seuhin, amahohi hiche mite thempun anapang peh’un ahi.
Och Dans barn ställde där upp åt sig den skurna gudabilden; och Jonatan, son till Gersom, Manasses son, och hans söner voro präster åt daniternas stam, ända till dess att landets folk fördes bort i fångenskap.
31 Hitichun Pathen ponbuh chu Shiloh-a aumlai sechun Micah doi semchu Dan miten ana houjing’un ahi.
De ställde upp åt sig den skurna gudabild som Mika hade gjort, och de hade denna kvar under hela den tid Guds hus var i Silo.
