Joshua 24
1 Hiche jouchun Joshua’n Israel phung jousechu upa hole lamkai ho chule thutan vaihom ho jouse Shechem mah anakou khommin hitichun amaho ahungun Pathen angsungah ahung dingun ahi.
Och Josua församlade alla Israels stammar till Sikem; och han kallade till sig de äldste i Israel, dess huvudmän, dess domare och dess tillsyningsmän, och de trädde fram inför Gud.
2 Joshua’n mipi abonchao jeh a chun hitin anaseije, “Pakai Israel Pathenin hitin aseije, napului teniu Abraham le Nahor pa Terah chu khanglui laijin Euphrates lui galla achenguvin chujong le amahon pathen lim semthu hojong ana houvun ahi.
Och Josua sade till allt folket: »Så säger HERREN, Israels Gud: På andra sidan floden bodde edra fäder i forna tider; så gjorde ock Tera, Abrahams och Nahors fader. Och de tjänade där andra gudar.
3 Ahinla Keiman napuluiju Abraham chu Euphrate gallam akon chun Canaan gamma kahin puilutnin ahi. Keiman achapa Isaac’a konin chilhah tamtah kanapen ahi.
Men jag hämtade eder fader Abraham från andra sidan floden och lät honom vandra omkring i hela Kanaans land. Och jag gjorde hans säd talrik; jag gav honom Isak,
4 Isaac chu Jacob le Esau kanapen ahi. Esau chu Seir molsang langchu kanapen, Jacob le achilhahte chu Egypt langa anache suh un ahi.
och åt Isak gav jag Jakob och Esau. Och jag gav Seirs bergsbygd till besittning åt Esau; men Jakob och hans söner drogo ned till Egypten.
5 Hiche jouchun Keiman Mose le Aaron kanasollin chuleh Egypt machun natset khohtah kana laansah in, hiche jouchun Keiman nangho chu chamlhat mite nahitheina diuvin kahin puidoh un ahi.
Sedan sände jag Mose och Aron och hemsökte Egypten med de gärningar jag där gjorde, och därefter förde jag eder ut.
6 Ahinlah napu napa teohin twikhanglensan alhunphatnun, Egypt miten Sakol kangtalai jin nahin nungdel taovin ahi.
Och när jag förde edra fäder ut ur Egypten och I haden kommit till havet, förföljde egyptierna edra fäder med vagnar och ryttare ned i Röda havet.
7 Hichun napu napa teuchu Pakai komma ahung penjah jeng phat nun nanghole Egypt te kikah a thim kana jinsah in, twikhanglen chu kana vallhun sahin, hitichun namitmu changtah un Egypt te chunga hitobanghi kana tongdoh in ahi. HIche jouchun gamthip noijah phatsottah nahung chengtaovin ahi.
Då ropade de till HERREN, och han satte ett tjockt mörker mellan eder och egyptierna och lät havet komma över dem, så att det övertäckte dem; ja, I sågen med egna ögon vad jag gjorde med egyptierna. Sedan bodden I i öknen en lång tid.
8 Ajona in Keiman nanghochu Jordan pang nisolamma cheng Amor mite gamsunga kahin puilut’un ahi. Amahon nangho chu nakisat piuvin ahinlah keiman amahochu namasangtah uva kasuhmang pehun ahi. Keiman amaho chunga galjona kapeuvin hitichun nanghon agamsungu nalo uvin nachen khum taovin ahi.
Därefter förde jag eder in i amoréernas land, vilka bodde på andra sidan Jordan, och de inläto sig i strid med eder; men jag gav dem i eder hand, så att I intogen deras land, och jag förgjorde dem för eder.
9 Hiche jouchun Moab lengpa Zippor chapa Balak chun Israel dounan gal ahin boltaovin ahi. Aman Be’or chapa Balaam chu nangho gaosap dingin ahin kouvin
Då uppreste sig Balak, Sippors son, konungen i Moab, och gav sig i strid med Israel. Och han sände och lät kalla till sig Bileam, Beors son, för att denne skulle förbanna eder.
10 Ahinlah keiman kana noppeh pon, keiman Balaam chu nangho joh phatthei kanaboh sahtan, hitichun nangho chu Balak a kon in kana huhdoh tan ahi.
Men jag ville icke höra på Bileam, utan han måste välsigna eder, och jag räddade eder ur hans hand.
11 Nangho Jordan vadung nagalkai juva Jericho nahung lhun phatnun, Amor mite, Perizz mite, Canaan mite, Hit mite, Girgash mite, Hivi mite le Jebus miten bang bangun Jericho mitenjong nanadou taovin ahi. Ahinlah keiman amaho chu kana josah taovin ahi.
Och när I haden gått över Jordan och kommit till Jeriko, gåvo sig Jerikos borgare i strid med eder, så och amoréerna, perisséerna, kananéerna, hetiterna och girgaséerna, hivéerna och jebuséerna; men jag gav dem i eder hand.
12 Keiman Amor lengteni delmang dingin nangho masang’ah khoise kanasol masan ahi. Nagaljonao chu nachem muleh nathalpi ahipon ahi.
Och jag sände getingar framför eder, och genom dessa förjagades amoréernas två konungar för eder, icke genom ditt svärd eller din båge.
13 Nathanat nao hilou gamchu kapeuvin chuleh nasah dohsao hilou khopiho kapeuvin nanghon tun nachenpha taovin ahi. Natusao hilou leh Olive gammang jong naneh diuvin kapeuvin ahi.
Och jag gav eder ett land varpå du icke hade nedlagt något arbete, så ock städer som I icke haden byggt, och i dem fingen I bo; och av vingårdar och olivplanteringar som I icke haden planterat fingen I äta.
14 “Hijeh chun nalungthim pumpiuvin Pakai chu gingunlang akin bolluvin. Napu napateovin Euphrate vadung gallang Egypt ma anachenlai uva ana houvu semthu pathen hochu a itih a dingin paimang soh helluvin lang Pakai kin jengbou bollun.
Så frukten nu HERREN och tjänen honom ostraffligt och troget; skaffen bort de gudar som edra fäder tjänade på andra sidan floden och i Egypten, och tjänen HERREN.
15 Ahinlah hiche Pakai kin hi nabol nomlou helluva ahileh koikin nabol dinguham tunihin kilhen khen jenguvin. Euphrates gallanga napu napateo semthu pathen hochu nahou joh diuham? Ahilouleh tua nachennao gamsunga ana chengah Amor mite semthu pathen hojoh chu nahou diuham kilhen khen taovin. Keima leh kainsung miten vang a i-tihchan hijongleh Pakai kinchu kabol jing jeng dingu ahi,” ati.
Men om det misshagar eder att tjäna HERREN, så utväljen åt eder i dag vem I viljen tjäna, antingen de gudar som edra fäder tjänade, när de bodde på andra sidan floden, eller de gudar som dyrkas av amoréerna, i vilkas land I själva bon. Men jag och mitt hus, vi vilja tjäna HERREN.»
16 Mipiten hitihin adonbut nuva, “Keihon itih hijongleh Pakai chu nungsunna semthu pathen dang kin kabollou heldiu ahi.
Då svarade folket och sade: »Bort det, att vi skulle övergiva HERREN och tjäna andra gudar!
17 Ajeh chu Pakai Pathen le keiholeh kapu kapateo Egypt gam sohchan na akonna eina huhdoh uva chu ahi. Aman datmo umthil kidang nasatah keiho mitmulah in ana bollin ahi. Keihon gamthipnoi melmate lah a lam kahin jotnaova hin aman eihin pui galkai uvah amabou ahi.
Nej, HERREN är vår Gud, han är den som har fört oss och våra fäder upp ur Egyptens land, ur träldomshuset, och som inför våra ögon har gjort dessa stora under, och bevarat oss på hela den väg vi hava vandrat och bland alla de folk genom vilkas land vi hava dragit fram.
18 Hiche gamma anacheng Amor miteleh namdangho jouse eina nodoh peh uvah Pakai amabou ahi. Hijeh chun keihon jong ama kinbou kaboldiu ahi, ajeh chu amabou hi ka Pathennu ahi”.
HERREN har förjagat för oss alla dessa folk, så ock amoréerna som bodde i landet. Därför vilja vi ock tjäna HERREN; ty an är vår Gud.»
19 Hichun Joshua in mipiho chu agihsallin in hitin aseije, “Nanghon Pakai kinhi boljou pouvin nate, ajeh chu Pakai hi thengtah leh thangthip Pathen ahi. Aman nachonsetnao leh Ama nadou ah o jouse nangaidam pouvinte.
Josua sade till folket: »I kunnen icke tjäna HERREN, ty han är en helig Gud; han är en nitälskande Gud, han skall icke hava fördrag med edra överträdelser och synder.
20 Ahin nanghon Pakai chu nanungsun uva semthu pathen dang kin nahin boljeng tah uva ahileh tumasangin nahin ngailulheh jengu jongleng, nangho douva hung pangding nahin suhmang dingu ahi” ati.
Om I övergiven HERREN och tjänen främmande gudar, så skall han vända sig bort och låta det gå eder illa och förgöra eder, i stället för att han hittills har låtit det gå eder väl.»
21 Ahinlah mipiho chun Joshua chu adonbut un, “Ahipoi keihon Pakai kinchu kabol teidiu ahi” atiuve.
Men folket sade till Josua: »Icke så, utan vi vilja tjäna HERREN.»
22 Joshua’n jong aseijin, “Nangho nathulhuhnao chunga nanh hole nangho ahettohsah nahiuve, nanghon Pakai kin bolding nakilhen taove” ati. Amahon adonbutnun, “Henge, keihon kathuseijuhi keiho mama ahetoh kahiuve,” atiuvin ahi.
Då sade Josua till folket: »I ären nu själva vittnen mot eder, att I haven utvalt HERREN åt eder, för att tjäna honom.» De svarade: »Ja.»
23 Joshua’n aseijin, “Aphai hute ahileh nalah uva milim semthuho chu sumang unlang Pakai na Pathennu langa chun kiheijun lang nalungthim pumpi peuvin,” ati.
Han sade: »Så skaffen nu bort de främmande gudar som I haven bland eder, och böjen edra hjärtan till HERREN, Israels Gud.»
24 Mipite chun Joshua komma asejun, “Keihon, Pakai Pathen kinjong kaboldiu, ama thujengbou kangai diu ahi” atiuve.
Folket svarade Josua: »HERREN, vår Gud, vilja vi tjäna, och hans röst vilja vi höra.»
25 Hitichun Joshua’n hiche nikhochun Shechem’ah mipi chutoh kitep nakhat ana sem’un Pakai thupeh holeh adanthupeh hochu anit diuvin ana kitepsah in ahi.
Så slöt då Josua på den dagen ett förbund med folket och förelade dem lag och rätt i Sikem.
26 Joshua’n hiche hochu Pathen dan lekhabua anajihlut nin ahi. Chuleh hiche hetjingna dinga hin songlentah khat Pakai ponbun kom gangpi phungnoi ana tungdoh in ahi.
Och Josua tecknade upp allt detta i Guds lagbok. Och han tog en stor sten och reste den där, under eken som stod vid HERRENS helgedom.
27 Joshua’n mipiho kommah anaseije, “Pakaiyin eiho komma aseijouse chu hiche song hin ajasoh keijin ahi. Nangho Pakaija nakitep naova konna nanung chonnuva ahileh hichehi nangho douna-a hettohsah hiding ahi” ati.
Och Josua sade till allt folket: »Se, denna sten skall vara vittne mot oss, ty den har hört alla de ord som HERREN har talat med oss; den skall vara vittne mot eder, så att I icke förneken eder Gud.»
28 Hiche jouchun, Joshua’n mipihochu abonchan ainlam cheh a asoldohtan ahi.
Sedan lät Josua folket gå, var och en till sin arvedel.
29 Hiche jouhin Pakai lhacha Nun chapa Joshua chu kum jakhat le somkhat alhinchun athitan ahi.
En tid härefter dog HERRENS tjänare Josua, Nuns son, ett hundra tio år gammal.
30 Amahon ama gamchan dinga ana kipehna mun, Gaash mol sahlang Ephraim thinglhang gam Timnath-serah munnah anavui taovin ahi.
Och man begrov honom på hans arvedels område, i Timnat-Sera i Efraims bergsbygd, norr om berget Gaas.
31 Israel mipite chun, Joshua hinlaisen, chuleh Pakaiyin Israel tedinga anabol hojouse atahsa tah a hin hechen Joshua thinunga hingnalai upa ho hinlai sungsen Pakai kin phatah in ahin bollun ahi.
Och Israel tjänade HERREN, så länge Josua levde, och så länge de äldste levde, de som voro kvar efter Josua, och som visste av alla de gärningar HERREN hade gjort för Israel.
32 Israel ten Egypt ahin dalhah uva ahinpoh u Joseph gu-ho chu, Jacob min Hamor chatea konna dangka jakhatna anachoh gamsung Shechem munna chun anavuijun ahi. Hiche gamhi Joseph chilhahho chandinga anakipe gamsunga chu umma ahi.
Och Josefs ben, som Israels barn hade fört upp ur Egypten, begrovo de i Sikem, på det jordstycke som Jakob hade köpt av Hamors, Sikems faders, barn för hundra kesitor; Josefs barn fingo detta till arvedel.
33 Aaron chapa Eleazer athitai. Amachu achapa Phinehas anakipe Gibeah khopi sung Ephraim thinglhangah anavuijun ahi.
Och Eleasar, Arons son, dog, och man begrov honom i hans son Pinehas' stad, Gibea, som hade blivit denne given i Efraims bergsbygd.
