< Jeremiah 52 >
1 Zedekiah chu leng ahung channin kum somni le khat alhingtai, Jerusalem ‘a kum som le khat aleng chang e, anu min chu Hamutal ahin, Libnah kho – a Jeremiah chanu ahi.
Sidkia var tjuguett år gammal, när han blev konung, och han regerade elva år i Jerusalem. Hans moder hette Hamital, Jeremias dotter, från Libna.
2 Ahivang in Zedekiah jong Pakai mitmun thilsi abol in, Jehoiachin lengpa bang in aum in ahi.
Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon, alldeles såsom Jojakim hade gjort.
3 Hiche thil hi anasoh in ahi. Pakai lunghanna konin Jerusalem le Judah gamsung chu amit mua konin abonchauvin atolmang tai. Zedekiah chu Babylon lengpa dounan gal abol’ in ahi.
Ty på grund av HERRENS vrede skedde vad som skedde med Jerusalem och Juda, till dess att han kastade dem bort ifrån sitt ansikte. Och Sidkia avföll från konungen i Babel.
4 Hichun Tuolbuol som le nga nikhon, a alengchan kumko lhinkum, Babylon lengpa Nubuchadnezzer chu aseipaite jouse toh Jerusalem satdin ahung un, amaidon na chun ponbuh asongun, akhopi kimvela galkul akaikhum taove.
Då, i hans nionde regeringsår, i tionde månaden, på tionde dagen i månaden, kom Nebukadressar, konungen i Babel, med hela sin här till Jerusalem, och de belägrade det; och de byggde en belägringsmur runt omkring det.
5 Hitichun Zedekiah lengpa lengchankal kum som le khat lhin geijin Jerusalem chu aumchah tauve.
Så blev staden belägrad och förblev så ända till konung Sidkias elfte regeringsår.
6 Lhamul som le get, kum som le khat lhinna Zedekiah lengvaipoh chun kel akhohtan, gamsung mite din neh ding abeihel tai.
Men i fjärde månaden, på nionde dagen i månaden, var hungersnöden så stor i staden, att mängden av folket icke hade något att äta.
7 Chujouvin kulpi pal atumkeh tauve, Babylon miten khopi aumchah jeng vangun, jankah-in sepai jouse ajamdoh tauve, kulbang nikah-a lengpa hon lampi kotpi-a chun ajamdoh – un, Jordan phaicham lampi chu ajon taove.
Och staden stormades, och allt krigsfolket flydde och drog ut ur staden om natten genom porten mellan de båda murarna (den port som ledde till den kungliga trädgården), medan kaldéerna lågo runt omkring staden; och de togo vägen åt Hedmarken till.
8 Ahinlah Babylon Sepaiten Zedekiah lengpa chu adal uhvin. Jericho phaicham a aman tauve, Ama Sepaite jouse ama – a konin akithe cheh taove.
Men kaldéernas här förföljde konungen, och de hunno upp Sidkia på Jerikos hedmarker, sedan hela hans här hade övergivit honom och skingrat sig.
9 Hichun ama chu amanun, Hamath gam'a Riblah a Babylon lengpa henga apui taove. Hia chun achung athu akitan tai.
Och de grepo konungen och förde honom till den babyloniske konungen i Ribla i Hamats land; där höll denne rannsakning och dom med honom.
10 Ama mitmu changtah- in achapate le gam vaipote athapeh tai.
Och konungen i Babel lät slakta Sidkias barn inför hans ögon; därjämte lät han ock slakta alla Juda furstar i Ribla.
11 Chujouvin Zedekiah mitchang teni chu akaldoh pehuvin, chun thihkhaovin akanin, Babylon lama akaijin, athi nikho geijin songkul’ a aumtai.
Och på Sidkia själv lät han sticka ut ögonen och lät fängsla honom med kopparfjättrar. Och konungen i Babel förde honom därefter till Babel och lät honom sitta i fängelsehuset ända till hans dödsdag.
12 Lhajing som le sagi nikho hiche kum, Nubuchadnezzar lengpa lengvaipoh kal kum som le ko lhinna ahin, Babylon lengpa kinbol, Sepai gal lamkai Nebuzaradan chu Jersusalem; a ahunglhun tai.
I femte månaden, på tionde dagen i månaden, detta i den babyloniske konungen Nebukadressars nittonde regeringsår, kom Nebusaradan, översten för drabanterna; denne var den babyloniske konungens förtroendeman vid Jerusalem.
13 Ama Jerusalem a cheng milen milalte inho le leng inpi chule Pakai Houin ahallhai.
Han brände upp HERRENS hus och konungshuset; ja, alla hus i Jerusalem, i synnerhet alla de förnämas hus, brände han upp i eld.
14 Chuin Aman Sepai jouse chu Jerusalem kimvela kulbang jouse avochim soh hel ding athulhah tai.
Och alla murar runt omkring Jerusalem brötos ned av hela den här av kaldéer, som översten för drabanterna hade med sig.
15 Chujouvin Sepai gal lamkai Nubuzaradan’ in miho lah – a migenthei phabep le khopi sung a umnalai amohho, Babylon lengpa henga kipelut ho, chule khutthem umden loi ho sohchangin akaimang tai.
Och en del av de ringaste bland folket och den övriga återstoden av folket, dem som voro kvar i staden, och de överlöpare som hade gått över till konungen i Babel, så ock det hantverksfolk som fanns kvar, dem förde Nebusaradan, översten för drabanterna, bort i fångenskap.
16 Mivaicha behseh, thil le lo bei chengse vang chu Judah gam'a adalhan, lengpilei le louva natong din akoiye.
Men av de ringaste i landet lämnade Nebusaradan, översten för drabanterna, några kvar till vingårdsmän och åkermän.
17 Babylon miten Pakai Houin mai a sum-eng khomho le sum – eng velkol, chule sum-eng konglen chutoh avobongsoh keiyun, abonchan sum-eng jouse Babylon lama atol tauve.
Kopparpelarna i HERRENS hus, bäckenställen och kopparhavet i HERRENS hus slogo kaldéerna sönder och förde all kopparen till Babel.
18 Amahon sum-eng chaiche le, maicham suhtheng teng vutlona, thaomei limbolna manchah chengse, kilhaina gantha teng thisan dolna khonho, gimnamtui lhutnamna khon chengse, adang dang Houin kinbolna kimang sum-eng manchah chengse chutoh apomang tauve.
Och askkärlen, skovlarna, knivarna, de båda slagen av skålar och alla kopparkärl som hade begagnats vid gudstjänsten togo de bort.
19 Nubuzaradan, Sepai lamkaipa chun khon neoho le vutloho, kongtongho, khangbel lenho, meivah khomho, thihkhe ho, chule khon ho, sana- a kisem chu sana in, dangka- a kisem chu dangka-in akilah- in ahi.
Likaledes tog översten för drabanterna bort faten, fyrfaten, offerskålarna, askkärlen, ljusstakarna, de andra skålarna och bägarna, allt vad som var av rent guld eller av rent silver.
20 Hou in manchah dinga Solomon lengpa semsa sum-eng jouse, khom teni, velkol ho, atunna bongchal som le ni lim, agihval’ in tethei jong ahipoi.
Vad angår de två pelarna, havet som var allenast ett, och de tolv kopparoxarna under bäckenställen, som konung Salomo hade låtit göra till HERRENS hus, så kunde kopparen i alla dessa föremål icke vägas.
21 Khompi khat chu asandan feet somni le sgai, akimvel feet somle get akol khumin, hichu bel li sa-a ahin, asung hom ahi.
Och vad pelarna angår, så var den ena pelaren aderton alnar hög, och en tolv alnar lång tråd mätte dess omfång, och den var fyra finger tjock och ihålig.
22 Khom khat cheh chunga hin sum-eng don khat cheh chunga hin sum-eng don
Och ovanpå den var ett pelarhuvud av koppar; och detta ena pelarhuvud var fem alnar högt, och ett nätverk och granatäpplen funnos på pelarhuvudet runt omkring, alltsammans av koppar. Och likadant var det på den andra pelaren med fina granatäpplen.
23 Kolbuthei lim somko le gup cheh apang khatna aumin, themneltah a kijem chung achu agoma jakhat in akimvel ahi.
Och granatäpplena voro nittiosex utåt; men tillsammans voro granatäpplena på nätverket runt omkring ett hundra.
24 Nebuzaradan, Sepai lamkaipa in thempu chungnung Seraiah le Thempu ni channa Zephaniah chule kotngah thum hochu sohchang ding akaiyin ahi.
Och översten för drabanterna tog översteprästen Seraja jämte Sefanja prästen näst under honom, så ock de tre som höllo vakt vid tröskeln,
25 Khopi sunga konin sohchang din, Sepai gal lamkaipa, khopi sunga umnalai lengpa thumop’a pang mi sagi toh, gal lamkaipu thalhenpa, ama hi sepai thusim sun a pang ahin, chule milen cheh somgup toh akaithai.
och från staden tog han en hovman, den som var anförare för krigsfolket, och sju av konungens närmaste män, som påträffades i staden, så ock härhövitsmannens sekreterare, som plägade utskriva folket i landet till krigstjänst, och sextio andra män av landets folk, som påträffades i staden --
26 Nabuzaradan, Sepai lamkai pan, abonchauvin Babylon lengpa umna Riblah alhut uvin ahi.
dessa tog Nebusaradan, översten för drabanterna, och förde dem till den babyloniske konungen i Ribla.
27 Chuin Babylon lengpan Hamath gam a Riblah mun’a athat gamtai. Hitobang chun Judah chu ama gam'a konin sohchangin aki kaimang tan ahi.
Och konungen i Babel lät avliva dem där, i Ribla i Hamats land. Så blev Juda bortfört från sitt land.
28 Nubuchadnezzarin alengchan kal kum sagi in soh chang a akaimang miho sangthum le somni le thum ahi.
Detta är antalet av dem som Nebukadressar förde bort: i det sjunde året tre tusen tjugutre judar,
29 Chujouvin Nebuchadnezzar lengchan kum som le getna in Jerusalem’a mi jaget le somthum le ni akai mangbe in ahi.
och i Nebukadressars adertonde: regeringsår åtta hundra trettiotvå personer från Jerusalem.
30 Nebuchadnezzar lengchan kum som ni le thum kumin sepai lamkai Nebuzaradan asol in Judah te jasagi le somli lang ahinkai in, abonun mi sang li le jagup ahiuve.
Men i Nebukadressars tjugutredje regeringsår bortförde Nebusaradan, översten för drabanterna, av judarna sju hundra fyrtiofem personer. Hela antalet utgjorde fyra tusen sex hundra personer.
31 Kum somthum le sagi lhinna Judah lengpa Jehoiachin soh chan kal Lhakao somthum le khat hiche kum chun Evil Merodach Babylon lengpa dinmun chu alotai. Judah lengpa Jehoiachin chu khoto manin songkul’ a konin alhadoh tai
Men i det trettiosjunde året sedan Jojakin, Juda konung, hade blivit bortförd i fångenskap, i tolfte månaden, på tjugufemte dagen i månaden, tog Evil-Merodak, konungen i Babel -- samma år han blev konung -- Jojakin, Juda konung, till nåder och förde honom ut ur fängelset.
32 Jehoiachin hepitah –in, sohchang khom leng dang ho sang in jong jana len cheh achansah in ahi.
Och han talade vänligt med honom och gav honom översta platsen bland de konungar som voro hos honom i Babel.
33 Asohchanna vonho akhelpeh-in, ahinkho lhum keiyin lengpa dokhang ankong anejom jingpeh tan ahi.
Han fick lägga av sin fångdräkt och beständigt äta vid hans bord, så länge han levde.
34 Chule aneh le chah dingin Babylon lengpa athini geijin tanglouvin ape jing tan ahi.
Och ett ständigt underhåll gavs honom från konungen i Babel, visst för var dag, ända till hans dödsdag, så länge han levde.